Varför står vissa hus medan andra har rasat till grunden? Experten förklarar

Över 100 000 hus har rasat eller skadats allvarligt i jordbävningarna i Turkiet, uppger myndigheterna. Det här är lika många hus som i hela huvudstadsregionen i Finland.

Skadorna i Turkiet och Syrien har inte bara chockerat den som sett bilder av förödelsen, utan orsakat uppståndelse också i byggnadsbranschen.

Det som sticker ut mest i bilderna från katastrofområdena är att hus som står alldeles intill varandra kan ha drabbats på helt olika sätt. Ett hus står stadigt och oskadat kvar medan grannhuset har rasat till grunden.

Antti H. Niemi är professor i byggnadsplanering och teknisk mekanik vid Uleåborgs universitet. Han ser fyra olika förklaringar till att vissa hus klarat sig medan andra har rasat samman.

1. För lite stål

– Betong är ett bräckligt byggnadsmaterial. För att en hög byggnad ska klara av ett jordskred behöver den vara både tillräckligt stark och anpassningsbar, säger Niemi.

Det här är egenskaper som man kan komma åt genom att blanda stål i betongen.

En byggnad som har stål i konstruktionen kan stå sig emot de spänningar som skapas i jordskredet, förklarar Niemi.

– Det är speciellt viktigt att de lodräta pelarna innehåller stål, eftersom de är så basala delar i konstruktionen.

Det är ändå inte helt lätt att installera stål i konstruktioner och det kräver noggrann planering, särskilt när det gäller höga byggnader.

2. Brister i planeringen

Också enskilda fel och brister i byggnadens planering och själva byggprocessen kan förklara den utbredda förstörelsen.

Enligt Niemi strävar man alltid efter att rita byggnader som inte under några som helst omständigheter skulle kunna rasa.

Japan är ett exempel på ett ställe där byggnadstekniken är avancerad och byggnaderna konstrueras för att ge efter så mycket som möjligt.

– I Turkiet har man däremot inte säkerställt att byggnaderna är tillräckligt anpassningsbara, vilket i praktiken betyder att konstruktionen inte är tillräckligt uthållig, säger Niemi.

3. Gamla byggnader

Niemi spekulerar vidare i att äldre byggnader inte nödvändigtvis är byggda för att kunna klara av kraftiga jordbävningar, även om de skulle vara gjorda av en blandning av stål och betong.

– Turkiet har förnyat sina jordbävningskalkyler, regler och standarder ordentligt först på 2000-talet, säger Niemi.

Första gången riktlinjerna förnyades väsentligt var år 2007 och efter det förnyades de år 2018.

– I stora drag kan man säga att de byggnader som har rasat har varit gamla, men det finns tecken på att också nyare byggnader har tagit skada.

I planeringen av nyare byggnader borde man redan ha använt sig av jordbävningskalkyler, påpekar Niemi.

4. Bristfällig övervakning

Faktumet att också nyare byggnader rasar varslar om brister i övervakningen, korruption och kryphål i reglerna.

– Man frågar sig huruvida övervakningen faktiskt är tillräcklig och om riktlinjerna följs, funderar Niemi.

Turkiet har förvisso lagar och processer för att styra byggnadsplaneringen, men fortfarande behövs förbättring.

Konstruktionerna blir långsamt bättre

Enligt Niemi har byggnadernas kvalitet blivit bättre under senare år.

Fram till år 1999 såg man inte just alls över byggandet och hotet om jordbävningar inte togs på allvar.

Att använda sig av jordbävningskalkyler när man ritar byggnader är ändå ett förhållandevis nytt fenomen i branschen, säger Niemi. Ännu i dag är det relativt ovanligt att räkna ut hur konstruktionen reagerar på jordskred.

Enligt nuvarande krav ska en byggnad kunna stå sig emot en jordbävning med en magnitud upp till åtta.

Ännu på 2000-talet har bristen på inspektion av byggprojekt i kombination med korruption trots det bidragit till att det fortfarande byggs bristfälliga hus.

Massiv förödelse

Den senaste tidens jordbävningar i Turkiet och Syrien hör till 2000-talets mest förödande jordbävningar.

Bara i Pakistan, Kina, Indonesien och Haiti har jordbävningar orsakat större skada sett till antalet döda och skadade. Över 500 000 personer miste livet eller skadades på Haiti år 2010.

Hittills har det rapporterats att över 46 000 personer har mist livet i jordbävningarna i Turkiet och Syrien. FN uppskattar att den här siffran kommer att stiga till över 50 000. Antalet skadade är redan över 75 000.

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att jordskreden påverkar vardagen för 23 miljoner människor.

Artikeln är en översättning av artikeln Turkissa romahti lähes pääkaupunkiseudun verran rakennuksia, mutta iso osa jäi pystyyn – asiantuntija selittää oudolta näyttänyttä ilmiötä av Annika Martikainen, Joonatan Reunanen, Nanna Särkkä, Inka Simola och Marko Hietikko. Översättningen och bearbetningen är gjord av Sofia Wasastjerna.