Ett enat Norden under kriget – men forskare efterlyser förståelse för Sverige i Finland: ”Trött på dissandet”

Finland tog på sig ledartröjan och Sverige följde efter. Så sammanfattar Nordenforskaren Johan Strang det första året efter Rysslands invasion av Ukraina med nordiska ögon.

– Det kan bli krig i Europa igen.

En högt uppsatt chef inom det norska försvaret blir allvarlig när Ukraina kommer på tals.

Vi står utanför det norska försvarsdepartementet en solig förmiddag i Oslo i januari 2022 och småpratar inför ett reportage om det norska försvaret. Stämningen blir med ens annorlunda när det stundande kriget nämns.

När en person från försvaret med insyn i Natos planering säger det högt blir det med en gång mer på riktigt. Krig. I Europa. Igen.

En månad senare regnar bomberna över Ukraina och kriget är ett faktum.

Mitt i allt det tragiska finns berättelsen om Norden och hur kriget förändrade samarbetet i norr. Och berättelsen om hur Finland tog på sig en ledartröja och om hur Sverige den här gången följde efter.

Det nordiska samarbetet blev tydligt

Krig ställer allt på sin spets. Så också i Norden. Samarbeten och uttalanden som tidigare varit vaga formuleringar måste plötsligt konkretiseras.

Det här har underlättat diskussionen bland de nordiska länderna menar Johan Strang. Han är professor i Nordenstudier vid Helsingfors universitet.

– Det här är speciellt tydligt i relationen mellan Finland och Sverige. Vi har spelat ut korten, det är väldigt tydligt var vi står, säger Strang.

Samma sak kan också sägas om Norge och Danmark.

När Finland och Sverige gemensamt lämnade in sina Natoansökningar i maj var de övriga nordiska länderna snabba med att ge säkerhetsförsäkringar.

– Jag tycker att det är ganska fint att se att vi har hittat varandra. Den nordiska gemenskapen hittas alltid i stunder av kris, säger Strang.

Och samarbetet fortsätter. På onsdag välkomnar Sveriges statsminister Ulf Kristersson president Sauli Niinistö och Norges statsminister Jonas Gahr Støre till rekreationsbostaden Harpsund.

Temat för mötet är det säkerhetspolitiska läget, Ukraina och det nordiska samarbetet.

Ur coronakrisen mot gemenskap med Finland i ledartröjan

Till skillnad från flera av de kriser som drabbat världen under de senaste åren har den ryska aggressionen enat väst, snarare än splittrat.

Finanskrisen, migrationskrisen och coronakrisen var alla kriser som drev länder inåt och det internationella samarbetet hamnade i bakgrunden.

Det här gällde också Norden där nu senast coronakrisen ledde till en ordentlig rannsakan av det nordiska samarbetet.

Men Rysslands invasionskrig ledde till något annat.

– Det här är en traditionell kris, en kris som det finns handböcker för. I alla fall i Finland, säger Johan Strang.

Han menar att Finland till skillnad från Sverige, som möjligen tappat bort sin handbok för dylika kriser under de senaste åren, gjorde det väldigt tydligt för omvärlden vad landet skulle göra.

– Det är jättetydligt med Natomedlemskapet att Finland hade en handbok som man följde och svenskarna var lite villrådiga och försökte hitta sig själva. Det visade sig att det var Sanna Marin som ledde vägen också för Sverige, säger Strang.

Här skedde också något som Nordenforskare Strang inte hade kunnat se framför sig.

– Det som rört mig djupast har varit beslutsamheten som Finland har haft, och det att Finland vågat ta plats och vågat ta Sverige i handen och sagt att hej nu går vi. Det hade jag inte kunnat förutspå.

Är det här första gången Finland tagit Sverige i hand och inte tvärtom?

– Lipponen gjorde sitt bästa för att ta Göran Persson i handen i eurofrågan. Men jag tror inte att Sverige lyssnade.

Så det här är första gången Sverige lyssnat och tagit Finlands hand?

– Jo det kan hända. Och det gäller att inte släppa den handen, det är viktigt.

Efterlyser mer förståelse: ”Trött på dissandet”

Johan Strang syftar på diskussionen om att Finland kan gå före Sverige in i Nato. Här menar han att det är viktigt att Finland i så fall går med i samförstånd med svenskarna. Att man inte gör något bakom ryggen på grannlandet i väst.

– Så att det inte finns några oklarheter som kan leda till missförstånd så som det skedde 90-91 när Ingvar Karlsson sa att Sverige hade för avsikt att inleda en utredning om ett eventuellt EG-medlemskap. Då blev Finland rabiata och undrade varför de inte sagt något, säger Strang.

Trots att den nordiska gemenskapen blivit närmare under året finns det enligt Strang i Finland tendenser till att inte förstå det svenska perspektivet.

– Det är tur att svenskarna inte förstår finska. Men jag tycker att vi borde odla lite mer förståelse för Sverige och att det faktiskt handlar om fundamentala rättsstatsprinciper om att inte utlämna folk, säger han.

Han syftar på de turkiska kraven på Sverige, om att bland annat utlämna personer som Turkiet menar är terrorister. Överlag har Turkiet betydligt hårdare krav på Sverige än på Finland.

– Vi måste göra en insats för att förstå Sverige. Jag är trött på dissandet, säger Strang.

Finland fundamentalt viktigt för Sverige

I Sverige finns det en förståelse för den finländska situationen. Enligt Sveriges tidigare statsminister Magdalena Andersson var respekten för Finland orsaken till att Sverige inte debatterade Natofrågan före Finland öppnade dörren till alliansen.

När Ulf Kristersson får frågor om Finland kan gå med i Nato före Sverige uttrycker han också en förståelse för den finländska positionen. Johan Strang efterlyser ett likadant förhållningssätt från finskt håll.

– I Finland glömmer man ofta hur viktigt Finland har varit för svensk säkerhetspolitik under århundraden.

Magdalena Andersson till Svenska Yle: Finland är orsaken till att Sverige inte haft en Natodebatt

Andersson om Natovåren och relationen till Sanna Marin.

Han nämner bland annat på Finlandsargumentet, vilket under Kalla kriget användes i Sverige som en orsak till alliansfriheten. Sverige skulle, genom att stå utanför Nato, förhindra en sovjetisk ockupation av Finland.

– Det var kanske inte för att man älskade Finland och ville vara solidariskt, utan för att man inte ville att Sovjetunionens grepp över Finland skulle bli för starkt, säger Strang och fortsätter:

– Jag tror inte vi fattar i Finland hur fundamentalt viktiga vi har varit och fortsättningsvis är för Sverige.