Stiftelser är kritiska till planer på att göra dem beskattningsbara: ”Det skulle vara väldigt olyckligt”

Flera partier är öppna för möjligheten att börja beskatta fonder och stiftelser. Det här skulle innebära ett bakslag för forskningen och ett högre tryck på den statliga finansieringen, enligt stiftelser Yle Österbotten har talat med.

Inför riksdagsvalet i april frågade Svenska Yle partierna om de vill beskatta allmännyttiga samfund. I nuläget är allmännyttiga fonder och stiftelser inte beskattningsbara.

Sannfinländarna, Socialdemokraterna, Centern, De Gröna och Vänsterförbundet är villiga att göra fonder och stiftelser beskattningsbara, åtminstone i någon mån.

Stiftelser Yle Österbotten har talat med är mycket kritiska till den här idén.

– Det skulle vara väldigt olyckligt, säger Katarina Heikius, vd för Högskolestiftelsen i Österbotten.

Enligt Heikius skulle det innebära mindre medel till utbildning, forskning och kultur. Det här leder i sin tur antingen till att utvecklingen går bakåt eller att det faller på staten att skjuta till mer pengar till forskning.

– Forskning är för framtiden och där behövs medel. Faller stiftelsepengarna bort och staten inte skjuter till pengar blir det en tillbakagång i Finland och det är ingen bra utveckling.

Faller stiftelsepengarna bort och staten inte skjuter till pengar blir det en tillbakagång i Finland och det är ingen bra utveckling

Katarina Heikius, vd på Högskolestiftelsen i Österbotten

Hon får medhåll av Tom Westermark, vd på Harry Schaumans stiftelse.

– Jag ser på det väldigt bekymmersamt om det är så att vissa partier för fram sådana här åsikter.

Enligt Westermark är det mycket effektivt att avkastningen på tillgångar som hanteras av stiftelser och fonder kanaliseras ut till allmännyttiga ändamål och den tredje sektorn.

– Om det går in via en skatteförvaltning och en byråkrati är vi övertygade om att en avsevärt mindre del kommer till nytta jämfört med i dagsläget.

Svenskspråkiga stiftelser har tillgångar på över 4,5 miljarder, det blir 15 000 euro per finlandssvensk – vem sitter på pengarna och vem får dem?

Svenskspråkiga stiftelser har en förmögenhet på närmare fem miljarder euro. Hälften av dem har Helsingfors som hemort och 2000 personer sitter i deras styrelser – här är de finlandssvenska stiftelserna i ett nötskal.

Fördelningen av medlen kan bli politisk

Enligt Westermark skulle det bli svårt att veta vart de medel som uppbärs i beskattningen egentligen går, eftersom det i så fall blir fråga om en politisk diskussion.

– Nu är det en avsättning med olika donatorers uttryckliga önskan om hur medlen ska fördelas ut till allmännyttan. Den förbises lätt i sådana fall.

Den här synvinkeln lyfter också Birgitta Forsström, vd för Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

– Man tänker kanske att fonder och stiftelser finansierar en guldkant, men många fonder och stiftelser finansierar till exempel medicinsk forskning och forskning inom klimat- och miljöfrågor. Det kan vara klokt att sakkunniga får uttrycka sina åsikter om den finansieringen och att det inte är beroende av vilka politiska strömningar som är rådande under en viss tid.

Samtliga är överens om att medel från fonder och stiftelser i Finland har stor betydelse, inte minst för utbildningen och forskningen.

Katarina Heikius tar utbildningen i energiteknik vid Åbo Akademi i Vasa som exempel. Där finansierades de fem första läsåren med fondmedel.

– Hade vi inte gått in tillsammans med andra stiftelser här i Österbotten så skulle det knappast någonsin ha förverkligats. Det här har varit en jättebra och viktig satsning för Österbottens framtid.

Stiftelserna har stora tillgångar

Det finns ändå en förståelse för att man lyfter frågan inför riksdagsvalet.

– Man vänder säkert på alla stenar i dagens läge för att försöka balansera ekonomin, så jag förstår det. Men jag hoppas att det finns så mycket förnuft att man inte börjar beskatta fonder och stiftelser, säger Katarina Heikius.

– Nog förstår jag att det skulle kunna vara en stor inkomstkälla för staten. Det är stora pengar som rör sig i det här fältet och det finns många förmögna fonder och stiftelser i Finland, säger Birgitta Forsström.

Enligt Svenska Yles granskning från i höstas har bara de svenskspråkiga stiftelserna i Finland tillgångar på över 4,5 miljarder euro. De förvaltar samtidigt en femtedel av alla stiftelsepengar i Finland.

Forsström säger att en aspekt som lätt glöms bort är att det också kostar för staten om den ska ta över en större del av den finansiering som i dagsläget sköts av fonder och stiftelser.

– För oss som finansierar verksamhet för barn och unga är det speciellt på svenska i Finland av avgörande betydelse att vi kan finansiera det. På det stora hela är den här finansieringen viktig för vetenskap, konst och kultur.