”Först kom tacksamheten, sen verkligheten” – ett år har gått sedan de första ukrainarna flydde kriget till Borgå
Ett år efter att Ryssland började anfallskriget i Ukraina bor dryga 300 ukrainare i Borgå. En del har redan lämnat Finland och åkt hem, andra har hittat goda vänner och vill stanna.
Det bor ungefär 315 ukrainare i Borgå just nu. Niklas Grönroos är integrationshandledare på Borgå stad och han har följt med hur ukrainarna har haft det sen de kom till Borgå.
– Det har varit en båge. Först kom den enorma tacksamheten och känslan av att man kommit till paradiset jämfört med därifrån man for. Sen kommer perioden då man inser att det inte är frågan om bara ett halvt år, man är tvungen att bygga upp ett helt nytt liv.
Grönroos berättar att en del av ukrainarna som bor i Borgå har varit hemma i Ukraina då och då och att han fått ta del av olika slags berättelser om hur det är i landet.
Niklas Grönroos tar fram sin telefon och visar några bilder åt mig.
– Hon bor i Borgå men har åkt hem över sportlovet till västra Ukraina. Där träffar hon sin pojkvän och de åker skidor tillsammans. Tänk hur olika det är på olika håll i Ukraina.
Bilderna visar en ung kvinna som åker skidlift och snowboard i vintervitt alplandskap. Solen skiner i bakgrunden och flickan ler.
En del har också åkt hem till östra Ukraina på besök. Men därifrån kommer helt andra rapporter.
– Det är så mörkt, sa en av dem som återvände. Och det är ju mörkt, för där finns ju ingen elektricitet.
Niklas Grönroos berättar att det inte är så många ukrainare som har hittat jobb. Men det betyder inte att de ukrainare som bor i Borgå skulle gå sysslolösa.
– Ukrainarna har fantastiska nätverk där nyinflyttade och sådana som bott här i 10–15 år umgås. De engagerar sig själva och varandra och de träffas och håller sig sysselsatta.
En del vuxna läser finska eller svenska som vuxenstudier och många barn går i skola i Borgå, eller går i skola i Ukraina på distans.
”Nyttigt för framtiden att integreras på svenska”
Av de dryga 300 ukrainare som bor i Borgå hade 20 procent valt att integrera sig på svenska i höstas. Vilken den exakta siffran är just nu vet Grönroos inte med säkerhet, eftersom många av de nya ukrainarna som kommit är kunder hos flyktingförläggningen och inte hos Borgå stad.
Grönroos tycker i alla fall att höstens siffra på 20 procent som vill lära sig svenska är hög. Men han konstaterar också att ukrainare som pratar svenska kan ha nytta av språket i framtiden. Han nämner att det till exempel kan vara bra att kunna svenska när Ukraina ska återuppbyggas och det behövs hjälp från, och kontakter till, Norden.
Men integrationen oavsett språk skulle kunna gå ännu fortare, tycker Grönroos.
– Jag har själv bott utomlands i flera år och blivit inkastad i både tysk och finsk skola utan att kunna ett ord. Jag lärde mig jättesnabbt. Jag är inte säker på att specialgrupperna för barnen i skolorna är en bra sak, säger han.
Grönroos tror att barnen skulle integreras ännu fortare om de genast hamnade i finsk eller svensk klass och inte i specialklass. På ganska kort tid skulle de lära sig språket och de skulle också få vänner som pratar finska eller svenska, resonerar han.
"Först kom tacksamheten, sen verkligheten" - ukrainarna har bott i Borgå ett år
Drömmer om att återvända som turist
Det kommer nya flyktingar till Finland från Ukraina hela tiden. I början av februari låg siffran på 500 personer i veckan.
– I något skede minskade antalet ukrainare i Finland. Det berodde på att fler åkte bort än kom hit. Men de kanske också åkte till Tyskland, Italien eller Tjeckien. Vi kan inte veta vart de åker, säger Grönroos.
Den senaste som Grönroos känner till åkte hem var en mamma med två barn som tyckte att vintern blev för tung. Ett av barnen föddes i Finland i maj.
– Hon sa åt mig att hon en dag drömmer om att ta med sin man till Borgå så att också han får se var deras yngsta dotter föddes. Hon drömde om att gå omkring här på gatorna som turist.
Inflyttade har rätt att bli kommuninvånare
Den som bott i landet ett år har rätt att ansöka om att få en hemkommun i Finland. Det innebär bland annat att man får rätt att rösta, att man får full social- och hälsovård och att man måste gå i skola tills man är 18 år.
Niklas Grönroos säger ändå att han noggrant skulle överväga för- och nackdelarna.
– Om någon säger att den fasta framtidsplanen är att bli i Finland skulle jag rekommendera att bli kommuninvånare. För den som inte är säker på framtiden skulle jag kanske rekommendera att stanna kvar som inskriven vid flyktingförläggningen.
Kort och gott förklarar Grönroos det som så att den som är inskriven vid en flyktingförläggning får allt från boende till hälsovård och rådgivning helt gratis.
Den som blir kommuninvånare måste hitta bostad själv, men har förstås möjlighet att ansöka om olika FPA-stöd.
Grönroos säger också att barnfamiljer måste fundera på hur de ska få skolvardagen att gå ihop om barnen får läroplikt. Då kanske de inte kan fortsätta med distansskola i Ukraina.
– Jag kan inte rekommendera generellt om det lönar sig att bli kommuninvånare eller inte, utan var och en måste nog själv fundera vad de vill med framtiden.
Folkpensionsanstalten förbereder sig på att många ukrainare ansöker om hemkommun i Finland.
FPA har därför skapat en ny blankett som finns både på ukrainska och ryska och med den kan man ansöka om FPA-kort och barnbidrag samtidigt. Blanketten ska så småningom dyka upp på den här adressen.