Fånge kritiserar förhållandena i Åbo fängelse: ”Rehabiliteringen fungerar inte i verkligheten”

Enligt en fånge Yle Åboland talat med är rehabiliteringen i Åbo fängelse under all kritik. Fängelsepersonalen tillbakavisar kritiken och anser att man hjälper fångarna på flera sätt.

Robin, som egentligen heter något annat, dömdes till ovillkorligt fängelsestraff för drogbrott. Men som fånge i Åbo fängelse ges man inte direkt de bästa förutsättningarna för att komma bort från det kriminella livet, säger han.

Enligt Robin finns det för lite att göra i fängelset, och han tycker inte att den rehabiliterande verksamheten är tillräcklig. Han säger att fångarna kan träna på gym och man kan också delta i bollspel, men grupperna är ofta fullsatta eller så ställs de in.

– Man gör inte så mycket där. Man sitter inlåst i cellen 22 timmar om dygnet. Och de enda små sakerna du kan göra inhiberas, så i verkligheten är det nog ingen rehabilitering som pågår i Åbo fängelse, säger han.

Robin är också missnöjd med andra saker i fängelset. Efter att han kom till Åbo fängelse tog det enligt honom ett par veckor innan han fick ombyteskläder, och när vintern kom och det blev kyligare utomhus fick han ingen vinterjacka, trots att han bad om att få det.

Fick inte sin adhd-medicin

Det som Robin ändå har varit mest kritisk till är vården i fängelset. Han har medicinering mot adhd, en diagnos han fick redan innan han kom till fängelset. Men trots läkarutlåtande och recept på medicin har han under sin tid i fängelset ännu inte fått sin medicin. Det dröjde länge innan han fick en läkartid. När han slutligen fick en, tog personalen honom aldrig till mottagningen, enligt Robin.

För Robin är medicinen mycket viktig. Utan medicinen är han impulsiv och fattar förhastade beslut, något som enligt honom har bidragit till att han överhuvudtaget har begått brott.

– Jag fick vänta fyra månader på att få komma till fångvården. Därefter beställde personalen mina läkarutlåtanden och så gick det tre månader till och ingenting hände. Så på sju månader fick jag inte komma till en läkare för att få min medicin, säger Robin.

Narkotikaklassade mediciner kan bytas ut

Fångarnas hälsotillstånd ska granskas senast inom tre dagar från det att de anlänt till fängelset, och en mer omfattande hälsogranskning ska ske inom två veckor från det att fångarna kommit till fängelset. Överläkare Vivian Reinhold vid Åbo fängelse är förvånad över att det skulle ha tagit flera månader för en fånge att få tid till en läkare.

– Jag har nog inte varit med om det själv tidigare, säger hon.

Men diagnoser som adhd är knepigare enligt Reinhold. Därför får fången inte automatiskt fortsätta med sin medicinering i fängelset.

Först kontrollerar man inom fångvården att den diagnos som har gjorts i det civila är korrekt, och man granskar också vilken typ av medicinering som patienten har ordinerats. Det här är tidskrävande.

– Det här eftersom vissa mediciner som ges för exempelvis adhd också kan missbrukas som narkotika, säger Reinhold.

I fängelset kan man erbjuda alternativa mediciner som inte är narkotikaklassade, men enligt Reinhold är vissa fångar missnöjda med det här beslutet.

– Vissa fångar accepterar inte någon annan medicin, och då kan man fundera på varför, säger Reinhold.

Enligt Reinhold skriver läkare i det civila ganska lättvindigt ut narkotikaklassade mediciner till patienter. Därför måste man i fängelset utreda att diagnosen och medicineringen stämmer.

– Jag förstår att när läkare är stressade och har bråttom så är det lätt att bara skriva ut en medicin så patienten är nöjd, men det kan bli problematiskt, säger Reinhold.

Enhetschef: Jag känner inte igen problemen

Enhetschef Katja Reiman vid Åbo fängelse känner inte igen Robins beskrivning av att fångarna skulle sitta i sina celler hela dagarna. Enligt Reiman erbjuds fångarna omfattande rehabiliterande verksamhet, både enskilt och i grupp.

Enligt Reiman är det möjligt att vissa träningsgrupper blir fullsatta. Det kan hända att en del träningstillfällen på kvällarna uteblir, men att det här är mer undantag än regel.

Vardagen i fängelset är uppdelad i olika aktiviteter under dagen. Dagtid kan det handla om att laga mat, gymma, ringa familj och vänner och uträtta ärenden. Det ordnas också till exempel diskussions- och musikgrupper, och fångar kan besöka fängelsebiblioteket. Dessutom anordnar vissa avdelningar aktiviteter som bollspel och gym på kvällarna. Kvällsaktiviteterna är vanligast på de avdelningar där fångarna under dagen utför något slags arbete.

Åbo fängelse är ganska fullt, liksom andra slutna fängelser i landet. Samtidigt råder det brist på personal. Det här betyder att det inte alltid finns personal som kan ta med fångarna på kvällsaktiviteterna.

– Det handlar ändå om aktiviteter som övervakas, så om den anställda som ansvarar för aktiviteten till exempel är sjuk, kan det hända att den ställs in. Men i regel kan man delta i aktiviteterna, säger Reiman.

Utöver den övervakade verksamhet som fängelset ordnar har varje fånge enligt lagen rätt till en timmes vistelse utomhus varje dag.

– Vi inser såklart att det varken är fördelaktigt för den intagne eller för oss att han bara sitter i sin cell dagarna i ända, säger Reiman.

Likaså låter det enligt Reiman konstigt att en fånge skulle bli utan ombyteskläder eller exempelvis vinterkläder i flera veckor.

– Nu känner jag inte till det här enskilda fallet, men utgångspunkten är nog att personalen har koll på att fångarna har tillgång till den utrustning de behöver, så jag har svårt att tro att det här skulle ha kunnat ske, säger Reiman.

”Viktigt med rehabilitering om man vill att folk ska sluta begå brott”

Robin avtjänar nu resten av sitt fängelsestraff i ett öppet fängelse. Där har han bättre förutsättningar för att studera, något som han enligt egen utsago inte hade möjlighet att göra i Åbo fängelse. Enligt Robin är förhållandena överlag bättre i det öppna fängelset än det var i det slutna fängelset i Åbo.

– Här känns det mera som rehabilitering, och det känns som att allt från vakterna till socialarbetarna bryr sig mera, säger Robin.

En utomstående kan tänka att de som sitter i fängelset sitter där av en orsak. Varför ska vi bry oss om hur fångarna har det?

– Vårt straff är att vi har blivit bortplockade från samhället. Om man sen vill att folk ska sluta begå brott så lönar det sig att försöka rehabilitera och inte tortera människorna som är inlåsta. Vi är också människor, säger Robin.