Beslutsfattarna i Österbotten oroade över de ekonomiska utsikterna i framtiden – en delorsak är social- och hälsovårdsreformen

De kommunala beslutsfattarna i Österbotten känner mer oro än beslutsfattarna i resten av landet. Pensionsförsäkraren Keva genomförde enkäten bland kommunala beslutsfattare i slutet av år 2022.

Nästan hälften (44 %) av de kommunala beslutsfattarna i Österbotten ser negativt på den egna kommunens framtid efter införandet av de nya välfärdsområdena.

Det här framkommer i svaren på Kevas barometer för kommunala beslutsfattare.

I den rikstäckande jämförelsen såg beslutsfattarna i medelstora kommuner (50 000 - 100 000 invånare) mest positivt på kommunens framtid.

Oro för kommunens ekonomiska tillstånd framkom i beslutsfattarnas negativa uppskattningar av framtiden.

De kommunala beslutsfattarna befarar att kommunerna inte kommer att ha råd med till exempel skolor och boende när statsandelarna minskar. Oro för tillgången på social- och hälsovårdstjänster i närområdet framträdde också tydligt bland svaren.

Enligt Kevas ledande sakkunniga Ismo Kainulainen är de kommunala beslutsfattarnas uppfattning om kommunernas framtid oroväckande men samtidigt förståelig.

– Välfärdsreformen har genomförts just vid tidpunkten för datainsamlingen till barometern och ingen kunde ha en tydlig bild av vad som kommer att hända efter reformen. Kommunens ekonomi i framtiden oroar många beslutsfattare. Å andra sidan ser man förenklingen av kommunens verksamhet och ekonomi som en positiv sak, säger Kainulainen.

19 procent av beslutsfattarna i Österbotten ser ljust på kommunens framtid.

Enligt beslutsfattarna påverkas de positiva framtidsutsikterna av att kommunens ekonomi blir enklare och också lättare att förutsäga. När socialtjänsten flyttas över till välfärdsområdena får kommunerna fokusera på de återstående uppgifterna.

Kommunerna planerar att utlokalisera tjänster

Över hälften av beslutsfattarna i Österbotten bedömer att den egna kommunen som bäst planerar att helt eller delvis utlokalisera tjänster till privata serviceproducenter. Det här är den högsta siffran i jämförelsen mellan kommuner.

Samma siffra i den riksomfattande jämförelsen var 38 procent.

62 procent av beslutsfattarna i Österbotten lyfte fram städ- och renhållningstjänster som tjänster som kan utlokaliseras, 54 procent mat- och måltidstjänster.

Kainulainen påminner om att omfattande privatiseringar av de kommunala tjänsterna har en allt större inverkan på Kevas pensionsavgiftsberäkningar.

– Viljan att utlokalisera tjänsteproduktionen ligger på samma nivå som förra året. I stora kommuner är intresset litet större. Det är värt att komma ihåg att utlokalisering av kommunal serviceproduktion till den privata sidan minskar både mängden pensionsavgifter och dem som betalar dem till Keva.

Syftet med barometern var att kartlägga de kommunala beslutsfattarnas och tjänstemannaledningens syn på förändringar och utlokalisering av tjänsteproduktion inom kommunsektorn, samt att kartlägga de kommunala beslutsfattarnas uppfattningar om framtidsutsikterna för den egna kommunen efter välfärdsområdesreformen.

Pohjoisranta BCW gjorde undersökningen på uppdrag av Keva. Den gjordes som en webbenkät i slutet av 2022 och insamlingen av information genomfördes med hjälp av personliga inbjudningar per e-post.

Av de 1156 svaren kom 1028 från politiska beslutsfattare och 128 från tjänsteinnehavare inom kommunerna. Svarsprocenten i undersökningen var 11,3 procent.

Det här är en bearbetad översättning av Yle Pohjanmaas artikel ”Pohjanmaan kuntapäättäjiä huolestuttaa tulevaisuuden talousnäkymät – osasyynä toteutettu sote-uudistus”, skriven av Sebu Björklund.