Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Allt från vätgasstrategi till vegetarisk mat på Klimatpanelens önskelista till nästa regering

Uppdaterad 23.02.2023 05:25.
En person i armékläder äter kött.
Bildtext Ett effektivt sätt att få ner jordbrukets utsläpp skulle vara att få finländare att äta mer vegetariskt.
Bild: Mikko Koski / Yle

Finlands främsta experter på klimatåtgärder har sammanfattat vad nästa regering behöver satsa på för att minska Finlands utsläpp. Den gröna omställningen och särskilt vätgastekniken ses som en stor affärsmöjlighet.

Framtiden ser lovande ut, inleder ordförande Markku Ollikainen när han inför journalister presenterar Klimatpanelens åtgärdsförslag för nästa regering.

– De rena lösningarna kommer att vara Finlands ekonomiska motor, säger Ollikainen.

Klimatpanelen betonar framför allt Finlands möjligheter att bli en stark vätgasekonomi.

Därför skulle det vara viktigt med en ambitiös, nationell vätgasstrategi. En sådan kunde styra finansiering och industrisatsningar i rätt riktning och också stärka forskningen på området. En strategi behövs också för att se till att det utbildas tillräckligt med ingenjörer och annan kompetent personal för den gröna omställningen i Finland.

Vad är vätgas och varför pratar alla om den? - Spela upp på Arenan

Vätgasen ses som affärsmöjlighet som sänker utsläpp

Det är många år kvar tills vätgasen gör entré på allvar, men då kommer den att revolutionera energisystemet och göra flera smutsiga industrier renare. Vätgasen ses som en affärsmöjlighet som samtidigt minskar utsläppen inom också väldigt smutsiga industribranscher.

– Det är de här lösningarna som kommer att göra stålproduktionen ren, och i nästa steg också få cementindustrins utsläpp under kontroll, säger Ollikainen.

Vätgaslösningar kan också minska utsläpp inom kemiindustrin och inom den tunga trafiken samt genom processer för koldioxidinfångning. Potential ses också i att vätgasprocesser ger värme.

Bränn inte trä i stora värmeverk

I övrigt betonar Klimatpanelen mycket av det som den politiska diskussionen handlat om redan den här regeringsperioden. Utsläppen i Finland har minskat fort inom energi- och industrisektorn.

Elproduktionen är på god väg mot gröna alternativ, men för värmeproduktionen ser det inte lika bra ut.

– Den stora utmaningen är hur vi får uppvärmningens fossila utsläpp att minska, säger Ollikainen.

Förbränningsanläggningar behöver ersättas med andra primära energikällor för uppvärmning och med olika sätt sätt att ta värme tillvara. Ollikainen listar värmepumpar, jordvärme, spillvärme och möjligtvis också små modulära kärnreaktorer SMR som nya lösningar.

– Den träbaserade biomassan har det varit stor diskussion kring i både Finland och EU. Vår syn på den är att åtminstone inte stora förbränningsverk borde tillåtas göra det här. Rädslan är att det bränns trä som kunde användas av industrin, och att det påverkar kolsänkan, säger Ollikainen.

Jordbruksstöden stöder utsläppen

Klimatpanelen slår förstås också larm om kolsänkan i sig: åtgärder för att stärka den behövs omedelbart, säger experterna. Det behövs ett räddningsprogram för markanvändningssektorns nettokolsänka och så behöver flera av klimatplanerna som gjorts för den sektorn under den här regeringsperioden uppdateras för att motsvara det nya läget som visar att kolsänkan är mycket mindre än Finland hittills räknat med.

Och då är det inte Finlands egna mål om klimatneutralitet till 2035 som är den stora utmaningen, utan de krav EU ställer på Finland redan till 2030. Exakt vad EU:s mål för markanvändningssektorn blir för 2030 kommer att klarna under den här våren, men Klimatpanelen räknar med höga krav.

Efterlyser räddningsprogram för kolsänkan

  • Klimatpanelen understryker att de åtgärder Finland planerat inte kommer räcka för att nå EU-målen om markanvändningssektorns utsläpp 2030.

  • Om målet inte nås måste Finland antingen minska utsläppen i andra sektorer eller köpa kolkrediter av andra länder. Båda de alternativen är dyra.

Oberoende behövs åtgärder inte bara för att stärka kolsänkan i skog och mark, utan också minska utsläppen. Att återväta torvmarker skulle minska utsläppen från skog och mark. Att beskoga övergivna mineraljordsåkrar och kräva tillstånd för att röja torvmark till åker skulle i sin tur stärka kolsänkan.

Ollikainen påpekar också att matproduktionen står för en stor del av Finlands utsläpp. En viktig åtgärd skulle därför vara att på olika sätt se till att finländarna äter mer vegetariskt:

– Matproduktionen är en sektor med stora understöd, och i dag har vi en stödpolitik som i praktiken stöder utsläpp, säger Markku Ollikainen.

En illustration av skorstenspipor som släpper ut rök och ett grönt fält, med texten Klimatkollen.

Klimatkollen – så ska Finland uppnå klimatneutralitet

Allt du behöver veta om Finlands kamp mot klimatförändring.