Vad gjorde EU när kriget bröt ut i Ukraina? Leden slöts, Ukraina stöddes och Ryssland skulle inte få vinna kriget

Rysslands angrepp på Ukraina fick EU att sluta leden på ett oanat sätt. Från den första anfallsdagen visade unionen en enig front utåt.

Unionen som hade fått sin början som ett europeisk fredsprojektet, hade utsatts för den värsta av alla utmaningar - krig på den egna kontinenten.

Den omedelbara motåtgärden blev därför omfattande sanktioner mot Ryssland, med målet att kväsa det ryska krigsmaskineriets tillgångar. De första omgångarna var snabba och beslutsamma, medan senare sanktionspaket har varit svårare att få igenom.

Vapen, sanktioner och energikrig

EU:s fördrag förbjuder att budgetpengar går till vapen, men det har man kunnat kringgå genom att använda sig av en särskild fond, den Europeiska fredsfaciliteten. Så för första gången i EU:s historia ger man direkt militärhjälp till ett utomstående land under attack. Samtidigt som medlemsländerna själva får bråttom att rusta upp igen.

Den största förändringen blir ändå U-svängen i energipolitiken, som innebar att man gjorde sig av med största delen av den ryska fossila energin. Och med samma hastighet började EU-länderna blåsa liv i planerna för förnybara energikällor. Det var inga lätta beslut och en energikris hägrade, men resultatet har varit en överraskande snabb förändring.

För flyktingarna från Ukraina aktiverade man för första gången EU-regler om tillfälligt skydd, och bara fem månader efter krigsutbrottet blir Ukraina ett kandidatland för ett eventuellt framtida EU-medlemskap.

Den interna enigheten har många gånger satts på spel, och det har inte blivit lättare ju längre kriget pågår. Men EU-ledarna brukar återkomma till det som man har upprepat gång på gång - Ryssland får inte vinna kriget.

Svenska Yle uppmärksammar årsdagen för kriget med en specialkväll i Yle Vega på fredagen mellan klockan 16.12–19. Sändningen streamas också på Arenan, du kan följa med den här.