Ny sockerskatt gör livet surare för små läsktillverkare: ”Jag vet inte ett annat land som sysslar med sockerskatt”

I elfte timmen klubbade riksdagen genom en förändring av punktskatten på läskedryck. Lagförändringen baserar sig på hälsoaspekter.

På torsdag eftermiddag röstade riksdagen för en förändring i punktskatten på läskedrycker, efter att finansutskottet enhälligt blev klart med sitt betänkande om propositionen till lagförändring gällande punktskatten på läskedrycker för en knapp vecka sedan.

Lagförändringen baseras på hälsoaspekter. Den nya skatten ska till exempel beskatta sockerhaltiga drycker enligt sex olika kategorier, istället för två, som det tidigare har varit.

Kategorierna bestäms beroende på hur hög sockerhalten är i drycken, så per liter kan skatten vara mellan 16 och 48 cent per liter.

För företagare är det här inte en god nyhet.

– Vi måste tänka på att det inte bara handlar om sockerskatten. Till exempel gick sockerpriset upp med 50 procent för bara några dagar sedan och våra glasflaskor har blivit ungefär dubbelt så dyra som i fjol, säger Tony Asumaa, verkställande direktör för Amalias Limonadfabrik på Åland.

För Amalias Limonadfabrik skulle sockerskatten innebära en prishöjning på mellan 5 och 10 cent per flaska.

– Det är konsumenten i slutändan som drabbas av det. Men inte vill vi ju heller att produkten ska vara för dyr och driva upp inflationen, säger Tony Asumaa.

Den enes skräp, den andres skatt

Men punktskatten på läskedrycker betyder också skatteintäkterna skulle vara märkbara. År 2021 såldes omkring 250 miljoner liter sockerhaltiga läskedrycker i Finland. Med de nya skatteintäkterna skulle staten kamma in mellan 40-120 miljoner euro.

– Jag vet inte vilket annat land som sysslar med sockerskatt än Finland. Det är kanske bara en skatt, men vi betalar också en massa andra skatter – på förpackningar och moms, alkoholskatt på våra alkoholdrycker. Av själva produkten är majoriteten av priset snart bara skatt. Är det så vi vill ha det? undrar Tony Asumaa.

Söt som socker – eller artificiella sötningsmedel?

Ett problem med sötsaksskatten var gränsdragningarna. Berörde skatten enbart tillsatt socker eller omfattade den också till exempel socker från frukter? Det fanns också en rädsla för att sockret skulle ersättas av andra sötningsmedel som är ännu skadligare för hälsan.

Vad som egentligen definieras som och därmed blir beskattat som socker påverkar hur hög skatteprocenten blir. Ett alternativ skulle i så fall vara att använda artificiella sötningsmedel istället – men det här är inte möjligt i praktiken för alla aktörer inom branschen, säger Tony Asumaa.

– Från början har vår grundidé varit att vi ska göra våra drycker på naturliga och organiska bär och frukter, och då behöver vi tillsätta en viss mängd socker för att få smak på det. Man vet ju hur saft smakar om man inte sätter i socker, säger han.

Asumaa säger att även om det finns alternativa sötningsmedel är de ännu dyrare än sockret, vars pris också skjutit i höjden. För till exempel åländska Amelia finns inga alternativ till sockret just nu.

Texten korrigerad 26.2.2023 klockan 10:52 eftersom punktskatt på läskedrycker och hälsoskatt är olika saker.