Klimatet, studielivet och jämställdhet – det här är viktiga frågor då Åbounga går till valurnorna

Inför riksdagsvalet funderar partierna på hur man ska få unga att rösta. Enligt de unga vi talat med borde informationen kring valet göras lätt att förstå också för oinsatta.

Bland de unga som vi har talat med är bland annat klimatet och jämställdhetsfrågor viktiga när de väljer vem de ska rösta på. Som finlandssvensk tycker Maria Jäntti att det också är viktigt att den kandidat hon röstar på har goda språkkunskaper.

– Det får gärna vara en yngre kandidat också. Då känner jag att mina åsikter stämmer bättre överens med kandidatens, säger Maria Jäntti, som studerar nationalekonomi vid Åbo Akademi.

De unga som Yle Åboland har talat med säger att det är mer eller mindre självklart att rösta i riksdagsvalet. Men unga väljare mellan 18 och 24 år är fortfarande den åldersgrupp som röstar minst aktivt i val, även om det har skett en liten ökning de senaste åren.

Till exempel i riksdagsvalet 2019 ökade valdeltagandet bland de yngsta väljarna från 47 till 55 procent, enligt siffror från Statistikcentralen.

– Jag tycker att om man för en gångs skull röstar så ska man också läsa in sig lite på vad det handlar om. Om man röstar utan att ha någon aning om vad det går ut på, så kan det kännas lite tomt, säger Cedric Colliander, som studerar ekonomi vid Åbo Akademi.

Sociala medier viktigaste plattformen för att nå unga

Vid studentkårerna funderar man på hur man kunde göra informationen om valet lättare att förstå. Vissa unga kanske undviker att rösta om de inte har förstått ett visst ämne eller vad en viss kandidat menar. Det här säger Lina Olenius, som är vice ordförande vid studerandekåren Novium vid Yrkeshögskolan Novia.

– Novium samarbetar för tillfället med Arcadas studerandekår gällande en riksdagsvalskampanj. Vi skriver ställningstaganden som vi sedan publicerar på våra sociala medier och webbplatser, för att förhoppningsvis aktivera våra studerande och få dem att vilja rösta i valet, säger Olenius.

– Det känns som att man själv aktivt måste försöka hitta information inför valet. Jag förstår om mina kompisar som inte studerar politik inte orkar med det, så ganska mycket information går kanske förbi dem. Men om man följer med nyheterna och tidningarna så får man en liten uppfattning om vad som talas om och vad som är viktigt i politiken i dagens läge, säger Santeri Saarinen som studerar statskunskap vid ÅA.

Enligt Ellen Bos, som är ordförande för SF-klubben och studerar folkrätt, är sociala medier den viktigaste plattformen för att nå ut till unga.

– Valkampanjer som förs bland studerande är absolut något som kanske skulle väcka mera initiativ hos unga att rösta. Jag tror att nyckeln i dag för att nå ut till unga är via sociala medier, säger Bos.

”Coronapandemin stärkte mitt intresse för politik”

Det har hänt mycket i världen sedan det senaste riksdagsvalet, coronapandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och Finlands ansökan om Natomedlemskap. Men världsomvälvande händelser kan också motivera unga att mer aktivt följa med vad som händer inom politiken. Åtminstone var det så här för Alexander Lindroos, som studerar offentlig förvaltning och historia vid Åbo Akademi.

– När coronapandemin började 2020 blev jag mer intresserad av politik och hur den offentliga förvaltningen sköter läget. Jag har också blivit mer intresserad av internationellt samarbete gällande exempelvis Nato. Så det har nog definitivt stärkt mitt intresse att lära mig mer om politik och offentlig förvaltning, säger Alexander Lindroos.

Förutom klimatet är också jämställdhet, ungas välmående och studielivet viktiga frågor för de unga vi talat med.

– Det är viktigt att kandidaten har vettiga åsikter som känns realistiska. Det är naturligtvis enkelt att komma med fina löften och drömmar, men jag söker efter någon som har konkreta idéer om vad man skulle kunna göra, säger Ellen Bos.

Riksdagsvalet äger rum den andra april.