Stor potential byttes över en natt till utebliven Rysslandsexport – österbottniska företag fick ändra sina affärsplaner då kriget bröt ut

För ett år sedan tvingades många företag tänka om då kriget i Ukraina bröt ut, fabriker stängdes och Rysslandsexporten avslutades. Nu har företagen vänt blad och ser det som osannolikt att återvända till den ryska marknaden.

Den 24 februari 2022 anföll Ryssland sitt grannland Ukraina. Oron och osäkerheten runt om i Europa spred sig och EU:s beslutsfattare utfärdade sanktioner mot Ryssland.

Företag i Finland som traditionellt haft starka band till den ryska marknaden fick göra om sina affärsplaner.

I Österbotten spelade inte den ryska marknaden så stor roll för de flesta företagen, men det finns undantag.

– Naturligtvis är det här i Österbotten vanligare att föra handel med väst, till exempel Sverige är en jättestor marknad för våra företag. Men för vissa företag har Ryssland varit en ganska stor marknad, konstaterar Paula Erkkilä, vd för Österbottens handelskammare.

Enligt Erkkilä har vissa företag hittat nya marknader och kunder, men det är svårt när hela världen ser sig om efter nya marknader. Handeln med Sverige har ändå ökat en aning.

– Jag vet inte om det beror på kriget, men just nu har vi många saker som är gemensamma med Sverige, bland annat olika industrier som samarbetar med Sverige. Det är mycket på gång just nu och i framtiden med Sverige.

– Många företag vill också sprida ut riskerna i utrikeshandeln och de försöker hitta flera kunder runt om i världen och inte bara från en särskild marknad.

Mål att minska beroendet av Ryssland

För Korsholmsföretaget Vilpe, som tillverkar ventilationslösningar och fläktar, var oron stor när kriget i Ukraina bröt ut. Den främsta orsaken var att företaget hade dotterbolag i såväl Ryssland som Ukraina, men marknaderna i Ryssland och Ukraina utgjorde också en fjärdedel av företagets omsättning.

Sanktionerna mot Ryssland omfattade inte bolagets produkter och de har kunnat fortsätta sina leveranser till Ryssland.

– Om vi plötsligt skulle upphöra med försäljningen till Ryssland, så skulle vi tvingas till omställningsförhandlingar här i Finland, konstaterar vd:n Tuomas Saikkonen.

– Men vårt långsiktiga mål är att minimera vårt beroende till ryska marknaden och vi har lagt allt mer resurser på tillväxt i Västeuropa och USA.

Det Terjärvbaserade familjeföretaget Rani Plast, som verkar inom förpackningsindustrin, hade i sin tur en export till Ryssland värd 2,5 miljoner euro och idag finns inget av det kvar längre.

Dessutom tvingades de stänga sin fabrik i Ukraina när kriget bröt ut och de jobbar för att hitta en långsiktig lösning för sin ryska fabrik.

”Alla våra enheter påverkas av det osäkra världsläget som lett till stigande priser och en minskad efterfrågan. Detta har även lett till omställningsförhandlingar vid flera av koncernens enheter i Finland”, skriver Rani Plasts vd Stefan Kaptens i ett mejl.

Kaptens ser det som ytterst osannolikt att företaget någonsin återvänder till den ryska marknaden.

NTM slutade tvärt med exporten till Ryssland

Karosseriföretaget NTM i Närpes såg stor potential i Rysslandshandeln, men de drömmarna fick sig en törn då kriget bröt ut.

– Exporten påverkades radikalt på det sättet att genast på första dagen då kriget bröt ut så slutade vi exportera till Ryssland. Vi har inte exporterat något dit sedan dess, säger vd:n Niclas Pada.

Marknaden i Ryssland utgjorde dock en väldigt liten del av den totala omsättningen, endast 1,6 procent, men Närpesföretaget har investerat mycket pengar och tid för att etablera sig på den ryska marknaden.

– Då vi grundade dotterbolaget 2014 så hade vi planen att börja tillverka lokalt och expandera för att Ryssland är en stor marknad. Vi kunde inte tro att något sådant här skulle hända.

– Men vi väger alltid in de geopolitiska riskerna då vi bestämmer var vi etablerar oss.

NTM har ändå lyckats hitta nya marknader för den uteblivna handeln till Ryssland.

– På det sättet var det lyckligt att vi hade Nordamerika där vi vann en stor affär precis före kriget bröt ut. Vi har mer än väl täckt upp för det bortfallet, konstaterar Pada.

Den största utmaningen som kriget i Ukraina fört med sig för NTM är dotterbolagets framtid i Ryssland.

– Vi känner ett ansvar för våra medarbetare och vi har ingångna leveransavtal och andra avtal som vi är ålagda att följa. Den svåra biten är att avveckla det vi har i Ryssland och det jobbar vi med.

– Vi ser det som osannolikt att det kommer lösa sig på något sätt så att vi kan fortsätta att vara där, så vi håller hela tiden på att avveckla fabriken vi har där på ett eller annat sätt.

Betyder det alltså att ni försöker sälja fabriken i Ryssland?

– Det vore den bästa lösningen. Men det är inte så lätt att hitta någon köpare som ska ta över ansvaret för leveranser och medarbetare.

Finns det någon möjlighet att ni någon gång i framtiden återvänder till den ryska marknaden?

– Vi hoppas förstås på fred och att relationerna på något sätt skulle kunna normaliseras, men som det ser ut idag så verkar det väldigt avlägset och osannolikt att det skulle kunna ske något sådant.