Tredjeklassaren Aleksi Liutu hör till de få som vill lära sig ryska i skolan

Intresset för att lära sig ryska i skolorna har minska drastiskt efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. I Villmanstrand som gränsar till Ryssland, tvingas man slå ihop undervisningsgrupper för att kunna undervisa barnen.

När en elev börjar i fjärde eller femte klass får eleven välja att läsa ett frivilligt språk, även kallat ett A2-språk. Tidigare valde många, speciellt nära den ryska gränsen, att lära sig ryska men nu pekar trenden stadigt nedåt, enligt Yle Uutiset.

Tredjeklassaren Aleksi Liutu vid Lauritsalan koulu tycker att ryskan är ett roligt språk. Han har dessutom en kompis som pratar ryska som han gärna skulle kommunicera med.

– Om jag åker till Ryssland vill jag kunna ryska. Annars blir det problem om jag är där och inte kan språket, vad ska jag då göra?

I tiotals år har man i Villmanstrand där Liutus skola ligger fått ihop undervisningsgrupper med kring 10 till 20 elever varje år. Nu funderar skolorna i Villmanstrand och närområdet på att slå ihop eleverna för att få ens en ryskläsande grupp fjärdeklassare.

Tanken är att skolorna skulle turas om att lära eleverna på distans.

Också på andra håll i Finland har intresset för ryska som frivilligt språk i de lägre klasserna minskat.

I Åbo kan man för tredje året i rad inte erbjuda ryska som A2-språk över huvudtaget. I Joensuu och Sankt Michels tog man emot kring 100 intresseanmälningar för ryska årligen innan kriget. Nu har man fått in kring 30 intresseanmälningar.

Enligt lärarna beror det lama intresset på världsläget.

– Om det fortsätter så här försämrar det också ryskalärarnas situation. Det ser inte alls bra ut, säger Lauritsalas rektor Jukka Mielikäinen.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Venäjän kielen opetuksen määrä romahtaa alakouluissa syksyllä av Vesa Grekula. Översättningen är gjord av Milli Lindberg.