Närpes och Kristinestad med på listan när Forststyrelsen utreder rekordsatsningar på havsvindkraft
Minst 6 000 megawatt havsvindkraft ser Forststyrelsen potential för längs den österbottniska kusten.
Forststyrelsen utreder möjliga platser för stora satsningar på havsvindparker och har skalat ner listan från flera tiotals kommuner till en handfull. Karlö, Siikajoki, Brahestad, Pyhäjoki, Närpes och Kristinestad finns alla med på den slutliga listan.
Finlands första havsvindpark byggs i Korsnäs, men utredningarna Forststyrelsen har igång för nya konkurrensutsättningar gäller ännu större parker än den.
Forststyrelsen bygger inte ut vindkraft själv utan förvaltar de allmänna vattenområdena där havsvindkraft kan byggas. Processen som är igång nu handlar alltså om vilka områden som ska konkurrensutsättas och auktioneras ut till de bolag som vill bygga.
Den österbottniska kusten lockar av många orsaker:
– Kommunerna och städerna har en väldigt positiv inställning till vindkraft där, säger Otto Swanljung, vindkraftschef på Forststyrelsen.
Området har redan både kunskap och tradition av vindkraft till lands, och det geografiska läget är gynnsamt också för havsvind förklarar Swanljung: här finns industri och hamnar och möjligheter till vidareförädling och fler investeringar bara vindkraften finns på plats.
Hundratals miljoner om inte miljarder till statskassan
Någon exaktare summa för vad havsvindparkerna kan tänkas inbringa till statskassan har Forststyrelsen svårt att ge, det beror på hur konkurrensutsättningen går.
– En sådan auktion är svår att förutspå, marknaden bestämmer, säger Swanljung.
– Men räknar man med hela livslängden för möllorna handlar det om hundratals miljoner, om inte till och med miljarder.
Staten får inkomsterna för försäljningen av byggrättigheter och för områdeshyran. Fastighetsskatten tillfaller kommunerna.
Liksom också vindkrafts- och energibolagen betonar Forststyrelsen att det är stark konkurrens om havsvindkraftsprojekten internationellt sett nu. Alla de stora turbinbolagen som Vestas och Siemens satsar uttryckligen på turbiner för havsvindparker.
Ute till havs blåser det mer och turbinerna kan vara större. När de största turbinerna till lands i dag har en effekt på omkring 7 megawatt per turbin är havsturbinerna uppe i 12–20 megawatt per turbin. Turbinerna till havs kan redan vara omkring 300 meter höga, vilket gör att de når starkare vindar.
Östersjön ska få 7 gånger mera havsvindkraft
Vid ett möte i Marienborg i Danmark i somras beslöt länderna runt Östersjön att de tillsammans ska ha en kapacitet på minst 19,6 gigawatt havsvind till år 2030. Det är en sjufaldig ökning från dagens knappa 3 gigawatt.
Kapaciteten för Östersjöländernas totala havsvind beräknas vara upp till 93 gigawatt, år 2050.
Havsvindparken i Korsnäs kommer att ha upp till 100 turbiner och har en planerad kapacitet på 1,3 GW. Årsproduktionen beräknas bli 5 terawattimmar. Havsvindparkerna är redan uppe i samma storlek som stora kärnkraftverk.
Namnet på de två områden på Forststyrelsens lista som går vidare till konkurrensutsättning meddelas i slutet av mars. Planläggningen tar 5–7 år, och byggandet 2–3 år.
– Ska man vara igång till 2035 måste planeringen inledas nu, säger Otto Swanljung.
Vattenfall ska bygga vindkraftsparken i Korsnäs – blir första havsbaserade parken i Finland
Upp till 100 vindkraftverk ska byggas utanför Korsnäs.