Räntan stiger mer än väntat – Finland lider mer än andra euroländer

Risken för att ECB kommer att fortsätta höja räntan längre än man tidigare har trott bedöms allmänt ha ökat. Det slår i så fall extra hårt mot Finland som är mera känsligt för räntehöjningar än resten av Europa.

Uppfattningarna om hur mycket räntorna ännu kommer att stiga har förändrats mycket under den senaste tiden. På det hela taget verkar den europeiska ekonomin som helhet vara mindre känslig för ränteökningar än många har trott.

Mycket har förändrats både i samhället och i ekonomin sedan Europa senast såg höga räntor. Jan von Gerich som är chefsanalytiker på Nordea säger att inte heller Europeiska centralbanken har en bättre bild än andra analytiker av hur hög räntan egentligen borde vara.

– Den försöker göra prognoser för hurdan penningpolitik som behövs för att inflationen ska sjunka närmare målet på två procent inom några år. Sedan måste de justera sina förväntningar på basis av de förändringar de ser i ekonomin.

Ekonomiska prognoser görs med matematiska modeller som bygger på tidigare erfarenheter av samhällsekonomin. Men nya situationer gör att dessa erfarenheter inte mera är till lika stor nytta.

Det är svårt att göra modeller för kriget i Ukraina. Ekonomerna lär sig hela tiden mera och justerar sina modeller utifrån ny information.

Pandemin innebar också helt nya utmaningar.

– Man hade inte heller modeller för hur ekonomin och inflationen reagerar när man kommer ut ur pandemin. I dessa omständigheter har egentligen alla prognoser slagit ganska fel. Sedan justerar alla sina modeller och prognoser och försöker göra sitt bästa att hitta den rätta räntenivån som leder till att Centralbanken når sitt inflationsmål. Men om tre eller sex månader kan läget se helt annorlunda ut, säger Jan von Gerich.

Europa har förändrats

Läget kompliceras också av att det är så länge sedan räntan har varit hög senast. Sedan dess verkar Europa ha blivit mera resistent mot räntehöjningar.

Jan von Gerich hänvisar till den tyska nationalekonomen Isabel Schnabel som är medlem av Europeiska centralbankens direktion. Hon har ondgjort sig över att inflationen egentligen inte ens börjat sakta ner i euroområdet.

– Totalinflationen har kommit ner lite, men när man tittar på den underliggande inflationen har vi ännu inte sett tecken på att den skulle mattas av. Europeiska centralbanken är ännu ganska långt från sitt mål. Därför höjer de räntan ytterligare, säger Jan von Gerich.

Isabel Schnabel har lyft fram tre huvudorsaker till att euroområdets ekonomi har blivit mindre känslig för räntorna.

Den första är att andelen fasta låneräntor har ökat på bolånemarknaden. Det betyder att det tar en längre tid innan räntorna får effekt.

Det andra orsaken är den genomsnittliga tiden för staternas lån har blivit längre under åren.

Det tredje är att det vanligen är industriella företags investeringar som är mest känsliga för räntor. Med tiden har deras andel av ekonomin blivit mindre medan tjänstesektorn har blivit större. På 70- och 80-talen reagerade investeringarna mycket känsligare på räntehöjningar på grund av att industriföretagens andel var större.

Nästan alla lån i Finland är bundna till flytande räntor, de flesta till 12-månaders euriborränta eller en ännu kortare ränta

Jan von Gerich

Jan von Gerich har jämfört hur läget är Finland om man ser på de samhällsförändringar som Schnabel lyfter fram. Det visar sig att Finland är i en lite annan position.

– Störst är skillnaden när det gäller hushållens lån. Nästan alla lån i Finland är bundna till flytande räntor, de flesta till 12-månaders euriborränta eller en ännu kortare ränta. I euroområdet i snitt har bara en fjärdedel av lånen flytande räntor. När det gäller nya lån är skillnaden ännu större. Det betyder att stigande korta räntor slår mycket snabbare mot finländska låntagare än mot låntagare i resten av euroområdet. Där syns förändringen först när en längre period av fast ränta tar slut.

Den statistik som finns i dag visar inte hur långa perioderna med fast ränta är, men Jan von Gerich uppskattar att perioderna i de flesta fall är mellan fem och tio år.

Det som lite hjälper upp Finlands situation är att många finländska låntagare har kombinerat sin flytande ränta med någon typ av ränteskydd. Det minskar räntehöjningarnas effekt också i Finland.

– Men det är ändå en begränsad andel som har tagit ränteskydd, säger Jan von Gerich.

Också Finska statens löptid på obligationerna är kortare än i euroområdet i medeltal. Det betyder att statens kostnader stiger snabbare än i andra länder.

När det gäller investeringar har Jan von Gerich granskat byggbranschen som kanske är mest känslig för räntorna.

– Dess andel av ekonomin är mycket större i Finland än i euroområdet i snitt. Också där slår de högre räntorna snabbare och hårdare mot den finska ekonomin än euroområdet i snitt.

Räntan väntas stiga till närmare fyra procent

Det som gör läget problematiskt är att Europeiska centralbanken anpassar sin politik för hela euroområdet som en helhet. Därför fokuserar de på snittvärden för hela euroområdet. Om de inte ser den inverkan de vill kommer det att höja räntan mera. Då kommer Finland som är känsligare mot räntorna att lida mera i förhållande till andra länder.

För tillfället är bankens kommande räntepolitik ändå höljd i dunkel. Den har signalerat att den höjer räntan med en halv procentenhet i mars. Efter det kommer den att bygga fortsatta beslut på data den får in på hur bra inflationen reagerar på räntehöjningarna. Officiellt kan ingen veta mer än så.

Jan von Gerich säger ändå att det är klart att banken på senare tid har ändrat sin ton.

– Till exempel signalerade banken inte i oktober särskilt starkt att det skulle komma flera höjningar. Men i december var budskapet klart att Centralbanken tyckte att marknaden prissatte för små och få höjningar.

Före decembermötet bedömde många att ECB inte skulle höja sin ränta över 3 procent. Man tänkte sig att räntan skulle nå det här taket under första halvan av det här året.

Men ECB:s kommentarer ledde till att marknaden nu har prissatt rejäla höjningar efter mars. Nu väntar man sig att banken höjer sin ränta till närmare fyra procent. Många tror att räntan kommer nå den här väntade toppnivån först i början av nästa år.

En del röster inom centralbanken har sagt marknaden nu förstår läget bättre.

Samtidigt är det klart alla inom banken inte tänker i samma banor. Där finns både så kallade duvor och hökar. Det leder till att ECB inte talar med bara en röst.

Isabel Schnabel kan betecknas som en av hökarna.

– Just nu tycks hökarna vara tongivande. Det skulle betyda att vi ännu kommer att se flera höjningar också efter mars, säger Jan von Gerich.

Samtidigt har chefen för Frankrikes centralbank François Villeroy de Galhau sagt att marknaden prissätter för mycket volatilitet.

– Det visar att alla inte är ense om att marknadens nuvarande prissättning representerar de bästa gissningarna om hur räntan kommer att utvecklas. Det finns klart sådana ledamöter som vill ha mindre höjningar. Samtidigt är ECB nog eniga om att det behövs fler höjningar efter mars. Duvorna vill ändå vara mera försiktiga i sina höjningar medan hökarna signalerar större höjningar.