Köptjänster och olika praxis orsakade 30 miljoner över budget i Österbottens välfärdsområde

Enligt ekonomidirektör Lena Nystrand har budgetuppföljningen inom välfärdsområdet inte misslyckats. Det första verksamhetsåret visade i stället svagheter som ska förbättras.

För några veckor sedan blev det känt att Österbottens välfärdsområde skickar ut tilläggsfakturor för budgetöverskridning för fjolåret till åtta medlemskommuner. Främsta orsaken är extra fakturor för köptjänster.

Enligt ekonomidirektör Lena Nystrand sänds fakturorna för köptjänster alltid i efterhand, och därför kan den slutgiltiga summan på fakturan bli stor.

Bland de åtta medlemskommuner som får tilläggsfaktura har Korsholms kommundirektör, Rurik Ahlberg, varit mycket kritisk mot bland annat budgetuppföljningen.

Men enligt Lena Nystrand berodde problemet inte på budgetuppföljningen.

– Utgifterna har kommit till i rätt ordning. Men vi måste komma ihåg att i och med att det var frågan om det första verksamhetsåret var det svårt att förutspå allt som var på väg, säger Lena Nystrand i en intervju med Yle Pohjanmaa.

Vi måste komma ihåg att i och med att det var frågan om det första verksamhetsåret var det svårt att förutspå allt som var på väg

Nystrand drar paralleller till kommunernas ekonomi, om budgeten varit för liten i jämförelse med det förverkligade är överraskningar att vänta i slutet av året. Dessutom kan kommunernas sätt att göra upp budgeten avvika från hur det görs inom välfärdsområdet.

– Vi har en serviceklassificering som avgör vad som hör till vilken grupp. Det kan mycket väl vara så att kommunerna har haft förverkligade kostnader i någon annan grupp. Det kan till exempel vara så att bara de egna utgifterna har funnits i budgeten och köptjänsterna har funnits någon annanstans, säger Nystrand.

Enligt Nystrand är det för tidigt att säga hur mycket kommunerna medvetet har underbudgeterat, eftersom behovet av köptjänster har ökat under coronapandemin i och med många sjukfrånvaron.

Större fokus läggs på övervakning

Framöver kommer köptjänsterna och deras faktureringssätt att övervakas och följas med noggrannare än tidigare. Förutom det som inträffat nu är orsaken till noggrannare övervakning att finansieringen kommer vara stramare framöver.

– Då finansieringen kommer från staten i framtiden måste vi utvärdera vilka tjänster vi köper och vilka vi själva producerar, så vi inte måste betala extra.

Nystrand vill dock inte tro att företagen medvetet har fakturerat välfärdsområdet för mycket.

– Vi har avtal för de tjänster vi köper, det betyder att vi inte får faktureras för vad som helst. Det är närmare fråga om att det har erbjudits tjänster som vi under några år inte har kunnat erbjuda själva.

Nystrand medger att en del aktörer har höjt sina priser under årets gång. Kriget och kriserna syns också i köptjänsternas priser.

Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Pohjanmaas artikel Ostopalveluiden laskutus sekä kuntien poikkeavat käytännöt selittävät Pohjanmaan hyvinvointialueen lähes 30 miljoonan budjettiylityksen skriven av Sebu Björklund. Översättning och bearbetning av Sofi Nordmyr.