“Det borde ske en attitydförändring på arbetsmarknaden” – språkkraven för immigranter är för stränga, anser TE-chef i Nyland

Att studera eller jobba i Finland är svårt för invandrare som inte kan finska eller svenska.

Tidigare i veckan skrev Yle Östnyland om Borgåbon Philip Breen, ursprungligen från Irland, som från och till har svårt på arbetsmarknaden då han inte behärskar finska.

– Hans berättelse har väckt många tankar och belyser ett aktuellt problem som vi jobbar med på många olika sätt, säger Gisela Lindberg-Vesalainen, som är tf servicechef på Nylands arbets- och näringsbyrå, TE-byrån.

Hon håller helt med de slutsatser som Arja Koli, vice rektor vid yrkesinstitutet Keuda för fram.

– Vi behöver snabbare vägar in i arbetslivet och det är en väsentlig tanke som jag också delar, säger Gisela Lindberg-Vesalainen.

Philip Breen var bland annat tvungen att avbryta sina studier för att hans kunskaper i finska inte räcker till, även om det var meningen att Breen skulle studera på engelska.

Borgåbon Philip Breen har inte kunnat slutföra sina studier – tycker Finland borde kräva mindre finskkunskaper och satsa mer på yrkesutbildning för invandrare

Svårt att studera eller jobba utan bra finskkunskaper.

Kravet på goda finskkunskaper har varit en återkommande käpp i hjulet för Breen. Tröskeln för att en arbetsgivare ska låta honom visa vad han går för är hög. Breen har bland annat fått höra att han inte kan skotta ner snö från taket eller köra sopbil om han inte talar finska.

Språkkraven håller ändå sakta på att förändras, säger Gisela Lindberg-Vesalainen.

– Språkkunskaper poängteras ännu ofta i arbetsplatsannonser, men här ser jag nog en trend att det blir mindre fokus på språkkunskaper och mera fokus på vad den arbetssökande kan, det vill säga substans, kunskap och kompetens framför språkkunskaper. Det här kommer att öka i framtiden, säger hon.

Det finns så många arbetslösa invandrare i Finland. Skolorna och arbetsgivarna måste arbeta tillsammans för att fixa problemet. Om du behöver en rörmokare, elektriker eller bilmontör så är det ingen skillnad vilket språk de talar bara de vet vad de gör.

Philip Breen

Förändringen är redan på gång inom bland annat hotell- och restaurangbranschen och vårdbranschen.

På TE-byråns webbsidor finns omkring 320 lediga jobb i Borgå.

– På de flesta platser önskas det att man kan finska eller svenska, men där finns också ett tiotal platser där man kan tänka sig att språkkunskaperna inte är väsentliga, säger Gisela Lindberg-Vesalainen.

Arbetsprövning ser hon som ett bra sätt att som immigrant få in en fot på arbetsmarknaden.

– Att först några månader visa vad man kan på en arbetsplats är ett bra sätt. Ett annat är att delta i rekryteringsmässor som ordnas på olika håll i Nyland, säger hon.

Brist på arbetskraft

Redan nu är det viktigt att kunna öppna upp arbetsmarknaden i Finland för immigranter säger Gisela Lindberg-Vesalainen.

– Det borde ske en attitydförändring på arbetsmarknaden och den ser vi redan delvis, vi har invandrad arbetskraft som är duktig och mångsidig och har bra kunskap. Vi har nämligen brist på arbetskraft redan nu inom många branscher, säger hon.

Förutom serviceyrken ser Gisela Lindberg-Vesalainen redan stora förändringar inom till exempel industrin och nämner Sköldvik.

– Om jag ska våga mig på att försiktigt spå lite framåt så tänker jag nog att kraven på finska kommer att bli mindre relevanta på arbetsmarknaden, säger hon.