Människor som lämnar religiösa samfund kan möta stora svårigheter: ”Det behövs någon som lyssnar, förstår och tar det på allvar”

Det behövs mer kunskap om religiösa frågor inom vården. Det säger Maria Björkmark, som doktorerar i vårdvetenskap vid Åbo Akademi.

Att lämna ett religiöst samfund kan innebära känslor av skuld och skam och en försämrad mental hälsa. Därför behöver vårdpersonal kompetens att bemöta personer som befinner sig i den situationen. Det konstaterar Maria Björkmark som har forskat i ämnet.

Björkmark doktorerar i vårdvetenskap vid Åbo Akademi. I sin doktorsavhandling lyfter hon upp upplevelser hos personer som har erfarenhet av att lämna religiösa samfund.

Intresset för ämnet bottnar dels i att hon själv lämnat ett religiöst samfund, dels i att hon arbetat som sjukskötare inom den psykiatriska vården.

– Där såg jag att tro och religion kan vara en stor tillgång i en människas liv – man får glädje, hopp och en mening med livet. Men det finns också en negativ sida som vi måste våga diskutera.

Tro och religion kan vara en stor tillgång i en människas liv. Men det finns också en negativ sida som vi måste våga diskutera.

I sin forskning har hon intervjuat personer som lämnat olika religiösa sammanhang: Jehovas vittnen, laestadianismen, pingströrelsen och olika nya karismatiska rörelser. Forskning visar dock att samma problematik finns inom alla typer av religiösa samfund.

– Det är inte bara vissa små grupperingar det är fråga om. Det finns också människor som har råkat ut för svårigheter som medlemmar av den evangelisk-lutherska kyrkan.

I nuläget finns inga exakta uppgifter om hur många personer som upplever problem efter att ha lämnat ett religiöst samfund. Enligt Björkmark är det ett ämne som det är svårt att forska i.

– Det kan vara svårt att få tag på människor som vill berätta om sina upplevelser.

Orsaker till att människor lämnar samfund kan till exempel vara att de inte längre tror på samfundets lära eller att de upplever att det finns problematiska aspekter i den. Det kan också bero på mellanmänskliga orsaker.

Religiöst trauma borde bli egen diagnos, enligt stödförening – före detta Jehovas vittne: "Det kändes som att jag slutade existera då jag lämnade samfundet"

Andligt våld kan sätta djupa spår som kräver specifik vård.

Den mentala hälsan kan bli lidande

Berättelserna från de personer Björkmark har intervjuat visar att det kan leda till stora förändringar i livet när man lämnar ett religiöst samfund.

– Man kan till exempel bli väldigt ensam. Man kan förlora sin familj och sina vänner. Hela ens sociala kontext kan försvinna över en natt.

De intervjuade säger att det också finns positiva aspekter: de upplever glädje, frihet, lättnad och tacksamhet. Överlag har det att lämna sitt samfund ändå fört med sig ett ganska stort lidande.

När man lyssnar till deras upplevelser är det inte svårt att förstå att det här också kan påverka deras hälsa.

Personerna kan känna sig förkastade eller känna att de inte är fullvärdiga människor. De kan också uppleva känslor av skuld och skam och känna rädsla inför framtiden.

– När man lyssnar till deras upplevelser är det inte svårt att förstå att det här också kan påverka deras hälsa.

Enligt Björkmark kan särskilt den mentala hälsan bli lidande. I vissa fall kan problemen bli så stora att personen måste söka hjälp hos social- och hälsovården.

Hon poängterar att upplevelserna inte delas av alla som har lämnat ett religiöst samfund.

– Ibland kan det gå ganska smärtfritt, men ibland kan det vara svårt för en person att lämna ett samfund.

Maria Björkmark har forskat i upplevelser av att lämna religiösa samfund

11:33

Vårdpersonal efterlyser mer kunskap

Björkmark har också intervjuat personal inom den psykiatriska vården. De upplever att det inte finns tillräckligt med kunskap om ämnet inom vården.

– De beskrev att det ibland är svårt att prata med en klient eller patient om religion och om deras tro.

Även vårdpersonalen poängterade att personer som har lämnat religiösa samfund kan uppleva stora svårigheter, och att de inte alltid får den hjälp de behöver.

– Det som en människa i den här livssituationen behöver är först och främst att möta vårdpersonal som lyssnar, förstår och tar det på allvar, säger Björkmark.

Det som en människa i den här livssituationen behöver är att möta vårdpersonal som lyssnar, förstår och tar det på allvar.

För att det här ska vara möjligt krävs enligt Björkmark en större medvetenhet om problematiken. Hon vill se att man utvecklar vårdrekommendationer och riktlinjer på det här området. Vårdpersonalen efterlyser också mer utbildning om olika slags religiösa frågor.

– Hur diskuterar man med en klient eller patient om religiösa frågor? Hur kan man stödja och hur kan man hjälpa? Sådant behöver vi utveckla i framtiden.

Är det här något som borde tas upp redan i utbildningen?

– Absolut. Det är något som har kommit fram som en brist. Också för terapeuter, psykologer och läkare borde det finnas en skolning som gör att de känner sig bekväma att prata om de här frågorna med sina klienter och patienter.

Maria Björkmarks doktorsavhandling From Broken to Whole – Human Being Suffering, Health and Caring After Religious Disaffiliation disputeras i Vasa fredagen den 10 mars 2023. Avhandlingen (på engelska) går att läsa här.