Partierna har olika åsikt om service på glesbygden och ett tredje kön – se vad de tycker om olika ämnen
Väljarna erbjuds klara val i flera frågor, visar Yles partikompass. Partierna är av olika åsikt om socialskydd, service på glesbygden och klimat.
De flesta nuvarande riksdagspartier är beredda att skära ner i servicen för att stoppa låntagningen, det visar Yles partikompass.
' /%3E%3C/svg%3E)
Dags att hitta din kandidat! Här hittar du Yles valkompass
Riksdagsvalet hålls den 2 april 2023. Bekanta dig med kandidaterna i valkompassen.
Partikompassen är en del av Yles valkompass. Partikompassen visar var partierna står i olika frågor, medan valkompassen hjälper väljaren att hitta en enskild kandidat. I partikompassen svarar partierna ”ja” eller ”nej” på 14 påståenden.
”Vi måste få låntagningen under kontroll om vi ska kunna rädda det finländska välfärdssamhällets viktiga tjänster som äldreomsorg och skola”, skriver Samlingspartiet i sitt svar i Yles Partikompass.
”Vi måste få bukt med skuldsättningen genast då vi går mot normala tider”, skriver Centern.
Socialdemokraterna håller med om att skuldsättningen är ett problem men skriver att lösningen inte är nedskärningar.
”Vi måste minska skulderna, men det sker bäst genom att öka tillväxten och antalet arbetstillfällen. Nedskärningar i servicen leder till ett motsatt slutresultat”, skriver partiet.
De Gröna sällar sig till vänsterpartierna i fråga om skuldsättning, men säger bara nej till alltför kraftiga nedskärningar.
”Skuldsättningen äventyrar finansieringen av välfärdsstaten, men alltför kraftiga nedskärningar skulle förstöra välfärdsstaten och människors välfärd”, skriver De Gröna.
Sannfinländarna vill begränsa den offentliga servicen så att den bara gäller sysselsättning, välfärd och säkerhet för finländare. Också SFP säger ja till nedskärningar men sätter sitt hopp till tillväxt.
”Skuldsättningsspiralen måste stävjas. Det viktigaste är nu att få till stånd tillväxt och att höja sysselsättningsgraden till 80 procent”, skriver SFP.
Ett val mellan bättre eller sämre social trygghet
Nästa riksdag står troligen inför en genomgripande reform av sociala tryggheten. Partiernas lösningar är som natt och dag.
De Gröna och Vänsterförbundet vill på sikt ha en medborgarlön för alla.
”Den nuvarande sociala tryggheten är byråkratiskt och förhindrar kortvarigt arbete”, skriver Vänsterförbundet.
”Sociala tryggheten ska stöda aktivitet, studier och jobbsökande. Vi vill inte skära ned den redan låga sociala tryggheten, utan förnya den så att det blir bättre”, skriver SDP.
Samlingspartiet, Rörelse Nu och KD anser att det finns flitfällor som gör att människor inte söker jobb.
”Alla som är arbetsförmögna och i arbetsför ålder ska jobba. Målet är att höja sysselsättningsgraden till 85 procent”, skriver Rörelse Nu.
Ett tredje kön splittrar starkt
Partierna har helt olika åsikter i flera värdefrågor. Frågan om möjligheten att införa ett tredje juridiskt kön visar att det finns olika syn på hur man bäst låter människor bestämma över sig själva.
”Det borde finnas fler än två könskategorier. Samhället borde avlägsna hinder som gör att människor definieras enligt sitt kön i onödan”, skriver Vänsterförbundet.
Rörelse Nu som inte vill införa ett tredje juridiskt kön motiverar också sin ståndpunkt med individens frihet.
”Samhället borde godta människor precis sådana de är”, skriver partiet.
Frågan är inte svartvit för alla partier. Samlingspartiet svarar ja men har ingen officiell linje.
Sannfinländarna är starkt emot en uppluckring av tidigare uppfattningar om kön.
”Det blir särskilt ohållbart för kvinnor och flickor om det finns flera kön och man inte gör en uppdelning i till exempel omklädningsrum och i tävlingsidrotten”, skriver Sannfinländarna.
Många accepterar sämre service på glesbygden
Centern och SFP som båda lockar många väljare på glesbygden har olika syn på hur omfattande servicen ska vara utanför städerna.
”All service kan inte finnas överallt. Men det är viktigt att fungerande basservice är tillgänglig för alla inom ett rimligt avstånd”, skriver SFP.
Centern konstaterar att det redan är ett faktum att det finns mindre service på glesbygden, men att det inte borde vara så.
”Alla har rätt till tillgängliga tjänster oavsett boningsort. Centern försvarar närtjänster överallt i Finland”, skriver partiet.
Även De Gröna som har sitt starkaste väljarstöd i städerna säger nej till mindre service i glesbygden. Svaret visar ändå att det inte nödvändigtvis behöver handla om närservice.
”Alla nödvändiga tjänster måste finnas tillgängliga i hela landet. Som stöd kan man använda digitala och mobila tjänster i betydligt större utsträckning”, skriver De Gröna.
Minoritet vill slopa klimatmålen
En klar majoritet av partierna vill hålla fast vid målet att Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035.
”SDP är starkt förbundet till målet med koldioxidneutralitet. Övergången ska vara socialt rättvis och då blir den ekonomiskt lönsam för Finland”, skriver SDP.
”De finländska företagen har redan i sina investeringar förbundit sig till målet. Klimatpolitiken och utsläppsminskningarna bör ändå vara kostnadseffektiva”, skriver Samlingspartiet.
Sannfinländarna anser att klimatmålet blir dyrt för medborgarna och företagen. Även Kristdemokraterna och Rörelse Nu är beredda att skjuta klimatmålen på framtiden.
”Målet om koldioxidneutralitet år 2035 kan visa sig vara omöjligt av orsaker som står utanför vår kontroll, såsom en förlängning av kriget”, skriver KD.
I Yles partikompass svarar partierna på 14 frågor. Också de mindre partierna som för tillfället saknar riksdagsledamöter deltar i kompassen.