Att avskaffa musikklasserna löser inte problem med segregering i skolan, säger beslutsfattare: ”Vi behöver mer, inte mindre intensifierad undervisning”
Förebyggandet av segregering i skolan är en viktig diskussion – men frågan är betydligt större än den intensifierade undervisningen, säger beslutsfattare i Helsingfors. Förslaget att avveckla till exempel musikklasserna får kritik från flera håll.
För ett par veckor sedan rapporterade bland annat Yle att tjänstemän på den finska sidan inom Helsingfors stad bereder en reform av den intensifierade undervisningen. Förslaget skulle innebära att de specialiserade klasser som i dag finns i grundskolan skulle försvinna.
På svenska erbjuder Helsingfors stad intensifierad undervisning i Åshöjdens skolas musikklasser. På finska är utbudet betydligt större, med intensifierad undervisning bland annat i musik, dans, latin och matematik.
I praktiken skulle ett beslut att avskaffa den intensifierade undervisningen i sin nuvarande form på finska sidan också gälla för den svenskspråkiga skolan, säger vice ordförande för den svenska sektionen inom nämnden för fostran och utbildning, Bicca Olin (Gröna).
– Om diskussionen förs på finska sidan så gäller den nog på ett principiellt plan för hela skolan. Därför hoppas jag också att vi ännu stannar upp och funderar på alternativen, säger Olin.
Både Olin och ordförande för svenska sektionen Nora Grotenfelt (SFP) betraktar förslaget om att slopa den intensifierade undervisningen som förhastat och dåligt grundat.
Vi borde kanske börja med att se till att kriterierna för antagningen är jämlika
Nora Grotenfelt
Att slopa en klassvis indelning där de som får intensifierad undervisning är i sin egen klass kan visserligen bidra till att minska segregering inom en skola, säger Grotenfelt – men hon frågar sig samtidigt om det är värt att kasta bort det som är fungerande med den nuvarande modellen.
Istället pekar Grotenfelt på urvalet till den intensifierade undervisningen.
– Vi borde kanske börja med att se till att kriterierna för antagningen är jämlika och att familjerna noggrant informeras. Där har vi mycket att jobba med för att göra det mera rättvist. Den forskningen som nu finns är gjord i ett läge där vi inte är så duktiga på den saken, säger Grotenfelt.
Forskningen som Grotenfelt hänvisar till är något tjänstemännen pekar på i sitt förslag att slopa modellen. Den visar att det främst är barn från bättre bemedlade familjer som går i specialklasserna. Barn med invandrarbakgrund och barn från mindre bemedlade familjer är underrepresenterade sett till grundskolan som helhet i Helsingfors.
Diskussion om S2-elever har fått fel fokus
Orsaken till tjänstemännens förslag är stadens strategiska mål att förebygga segregering. Det vill man uppnå genom att se till så att barn från olika bakgrund i högre grad går i sin närskola och sprids ut i klasserna, istället för att barn med samma socioekonomiska bakgrund koncentreras till samma grupper och skolor.
Diskussionen om segregering i skolan hänger också ihop med den senaste tidens rapportering om så kallade S2-elever, det vill säga elever som har ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska och som läser finska eller svenska som andra språk.
I skolor där andelen S2-elever är hög är också resultaten svagare, visar den data som Yle har sammanställt.
Ämnet har seglat upp som en valfråga inför riksdagsvalet i april, och debatterades bland annat i A-studio där Vänsterförbundets ordförande Li Andersson kritiserade Yles sätt att presentera datan, eftersom den kopplar ihop andelen S2-elever med en skolas generella kvalitet.
Nora Grotenfelt är bedrövad över diskussionen om S2-elever.
– Kopplingen här har en annan orsak än den man kanske omedelbart föreställer sig. Det handlar om socioekonomisk bakgrund, att skolor som har en högre andel S2-elever ligger på områden som är resurssvagare. Det är det som gör att resultaten är svagare, inte S2-eleverna i sig. Det finns det forskningsbevis för, och jag tycker det är ledsamt att man hela tiden implicit skuldbelägger och pekar ut eleverna, säger Grotenfelt.
Bicca Olin påpekar att det är beslutsfattarnas uppgift att fördela resurserna rätt så att de skolor som har större utmaningar, till exempel i form av en större andel elever i behov av stöd för inlärningen, får de resurser de behöver för att hålla undervisningens kvalitet på en hög nivå. Det riskerar annars att bli en snöbollseffekt av dåliga konsekvenser.
– Så fort en skola har utmaningar så tenderar många bra lärare att söka sig bort därifrån. Det är också något många föräldrar tänker på när de väljer var de ska bo, man vill gärna bo nära en skola med bra rykte. Då är det vår uppgift som beslutsfattare att se till att alla skolor håller en viss nivå, säger Olin.
Mer intensifierad undervisning istället för mindre – särskilt på resurssvaga områden
De stora utmaningarna med segregering inom och mellan skolor är alltså i grunden andra än den intensifierade undervisningen, anser både Nora Grotenfelt och Bicca Olin.
– Situationen hade varit ganska lyxig om det här är den första åtgärden, men jag tror att vi måste börja med att lyfta minimikraven. Att sluta ge intensifierad undervisning i musikklasser är inte en lösning på att vi har pojkar som går ut grundskolan utan att kunna läsa, säger Olin.
' /%3E%3C/svg%3E)
Lärare känner sig pressade att godkänna elever – Helsingfors försvarar kritiserad modell: ”Livet handlar inte bara om att kunna läsa”
Lärare i Helsingfors känner sig pressade att godkänna elever och anser att svaga elever slussas vidare med tvång. Det visar Svenska Yles enkät. Helsingfors stads ledning tillbakavisar kritiken.
Från föräldra-, lärar- och rektorshåll har tjänstemännens förslag att slopa klasserna fått kritik, och istället vill många se mer intensifierad undervisning – särskilt på sådana områden där det finns socioekonomiska utmaningar.
Också Olin och Grotenfelt förespråkar mer intensifierad undervisning, eftersom det bidrar till ökad skolmotivation och trivsel. När något fungerar bra ska man se till att fler kan ta del av inte, inte avveckla det, säger Olin.
Särskilt den svenska sidan har en del arbete framför sig om man vill erbjuda mera intensifierad undervisning. I dagsläget erbjuds det endast i musikklasserna vid Åshöjdens skola, som har plats för tio elever per årskurs.
– Vi behöver mer intensifierad undervisning av olika slag på den svenska sidan – för procentuellt är vi långt efter den finska sidan, konstaterar Grotenfelt.
Såväl Bicca Olin som Nora Grotenfelt ställer upp i riksdagsvalet.