Norge testar ”hotline” till ryska nordflottan varje vecka: ”Vi kan reda ut missförstånd”
Norges utrikesminister säger till Svenska Yle att landet har en speciell relation till Ryssland. Trots kriget finns det viss kontakt mellan länderna, men den politiska kontakten är bruten.
De rödvita ryska trålarna ligger på rad i hamnen i Kirkenes. Det här är en av få hamnar i Europa som tar emot ryska fiskefartyg och här finns det en politisk vilja att hålla dem kvar.
– Jag hoppas att vi kan fortsätta vårt samarbete. Det är ett av de rikaste havsområdena för att fiska torsk i världen, säger Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt till Svenska Yle.
Huitfeldt deltog förra veckan på Kirkeneskonferensen, en konferens om frågor som berör Barentsregionen och det nordiska samarbetet med Ryssland. I år deltog undantagsvis ingen från det officiella Ryssland med anledning av landets invasion av Ukraina.
Kirkenes hamn är en av tre hamnar i Norge som ryska fisketrålare fortfarande kan anlöpa efter krigets utbrott. För staden är de ryska fartygen viktiga, utan dem försvinner flera arbetsplatser.
De ryska trålarna granskas noggrant av både den norska tullen och polisen för att säkerställa att man exempelvis inte tar med sig teknik, eller något annat som kunde bryta mot sanktionerna mot landet, på fartygen.
Så sent som i oktober, mitt under brinnande krig, slöt Norge och Ryssland ett nytt fiskeavtal. Det är ett av de största bilaterala fiskeavtalen som Norge har och är fortsatt viktigt för landet.
Samarbetet inkluderar forskning, reglering och kontroll och har pågått sedan 1976.
Kritik från EU och Ukraina
Enligt Norge säkerställer avtalet att man på ett hållbart sätt kan ta hand om världens största torskbestånd och övriga arter i Barents hav.
För Ryssland är det viktigt att kunna byta besättning och lasta av fisk i norska hamnar, men avtalet har kritiserats av EU-länder.
När de flesta har brutit all kontakt med Ryssland sluter Norge nya avtal, vilket har lett till höjda ögonbryn inom EU, skriver Altinget. Också i Norge har avtalet ifrågasatts då de flesta trålare som tar i land vid norska hamnar sägs ägas av en känd rysk ”fiskeoligark”.
Utrikesminister Anniken Huitfeldt försvarar Norges Rysslandslinje.
– Jag upplever att man har förståelse för att vi har en speciell situation. Vi har en gräns till Ryssland i ett sårbart havsområde, säger Huitfeldt.
Det är inte endast inom fiskesektorn som länderna fortsatt har kontakt, trots att kontakten på politisk nivå är bruten i linje med övriga Natoländers och EU:s politik. Huitfeldt påpekar att Ryssland och Norge samarbetar när det kommer till sök- och räddningsuppdrag samt kärnenergiberedskap.
– Det här är ett måste om det sker en kärnkraftsolycka, säger hon.
Nära till kärnvapnen – ”hotline” livsviktig
Endast några mil från Kirkenes ligger en av världens största kärnvapenarsenaler. Den ryska Nordflottan på Kolahalvön, som efter kriget i Ukraina förväntas bli allt viktigare för Ryssland, är en naturlig orsak till oro i Norge.
Enligt den norska underrättelsetjänsten finns en central del av den ryska ”kärnfysiska kapaciteten” på Nordflottans ubåtar och ytfartyg.
Eftersom den ryska Nordflottan ligger så nära den norska gränsen ser det norska försvaret det som viktigt att fortsatt ha kontakt med det ryska försvaret.
– Vi har en ”hotline” mellan vårt operativa högkvarter i norr och den ryska Nordflottan. Vi har en möjlighet att ringa varandra och reda ut missförstånd, säger Norges försvarschef Eirik Kristoffersen.
Telefonlinjen som kan vara livsviktig i ett krisläge testas en gång i veckan enligt den norska försvarschefen.
– Sedan den 24 februari har inget speciellt skett här. Men de möten vi har haft med Ryssland har varit professionella och hövliga, säger han och fortsätter:
– Här i norr upplever vi att de ryska styrkorna på Kolahalvön uppför sig både korrekt och professionellt i möte med oss.
Trots att den knappa kontakten med Ryssland upplevs som förhållandevis god är Finlands och Sveriges Natomedlemskap ändå välkommet. Natogränsen mot Ryssland i Norden blir då betydligt längre, och för norrmännen innebär detta ett paradigmskifte i deras säkerhetstänk.
– Det ändrar vårt tänk fundamentalt. Vi har alltid tänkt att vi är den ensamma Natomedlemmen i norr. När vi nu blir allierade med Sverige och Finland förändras konceptet för att försvara Norge, eftersom vi får två allierade med betydlig kapacitet, säger försvarschef Eirik Kristoffersen.