Valet i Estland har blivit ett val utan idéer och substans – Kaja Kallas popularitet överskuggar kampen om väljarnas röster
Estland går till parlamentsval på söndagen. Det stora spänningsmomentet är om de båda oppositionspartierna Ekre och Centerpartiet överraskar - annars fortsätter populära Kaja Kallas som premiärminister.
Opinionsmätningarna talar sitt tydliga språk. Estlands premiärminister Kaja Kallas är populärare än sitt parti Reformpartiet.
Och Reformpartiet är Estlands överlägset populäraste parti. De flesta av de otaliga opinionsmätningarna som görs ger det nyliberala partiet ett stöd på knappt 30 procent.
Men över 40 procent säger att de vill se Kallas som premiärminister efter valet.
Å andra sidan väcker hon känslor, vilket är tydligt om man lämnar Tallinn eller landets näst största stad Tartu.
Võrumaa betalar för patriotismen
– Jag vill inte lyfta fram något parti, men åtminstone vill jag inte att Reformpartiet vinner. I det partiet vill de alla utvidga Nursipalu, säger Andres Anderson.
Nursipalu är ett militärt övningsfält i Võrumaa i södra Estland.
Det är i dag 3 300 hektar stort, men regeringen, med Kaja Kallas i spetsen, har bestämt att det ska tredubblas till ytan.
Andersons familjegård ligger inom det nya, större området.
Reformpartiet försökte driva igenom en lagförändring som skulle ha gjort det möjligt att tvångsförflytta Anderson och 20 andra familjer som bor i området så fort som möjligt.
Men de andra partierna sa nej - det är fel att försöka förbigå de processer som finns för tvångsinlösen.
Dessutom berörs hundratals mänskor av en utvidgning av det militära övningsfältet. Bullret kommer närmare, och fler soldater rör sig på vägarna.
Här är en karta som visar det nuvarande området och hur stort det utvidgade området blir.
En stor del av ekonomin i landskapet Võrumaa är uppbyggd kring turismen, till stor del natur- och upplevelseturism.
Problemet för lokalbefolkningen är att de andra partierna betonar att processen måste gå rätt till.
Bara ett parti, det nationalkonservativa Ekre, säger att Nursipalu inte behöver utvidgas.
Men mer om det senare i artikeln.
Kriget i Ukraina har påverkat valkampanjerna på två sätt.
För det första utgår partierna från att Reformpartiet vinner och bildar nästa regering. Därför vill alla hålla sig på god fot med Kaja Kallas.
De andra regeringspartierna, Socialdemokraterna och liberalkonservativa Isamaa, har också en bra ställning.
Det nya teknokratiska partiet Eesti 200, som kommer att ta plats i Riigikogu för första gången, vill inte bränna några broar.
För det andra råder det stor enighet om försvarspolitiken och stödet till Ukraina. Bara Ekre har en annan linje.
Partiet säger att Ukraina får för mycket hjälp av Estland och att det sker på det egna försvarets bekostnad.
Men Ekre har sänkt sin profil efter att det kom fram uppgifter som tyder på att Ekres partiledning har haft direkta kontakter med den ryska militära Wagnergruppens chef Jevgenij Prigozjin.
Prigozjin är också känd som grundaren av Agentstvo Internet-Issledovanij, en av de mest kända trollfabrikerna i Sankt Petersburg.
Han har haft mycket kontakt med nationalistiska högerpartier runt om i Europa.
Ekre är inte ett försvarspolitiskt alternativ
Tre av de sex partier som väntas klara spärren på 5 procent och få mandat i Riigikogu utesluter regeringssamarbete med Ekre.
Det betyder att det enda alternativet till en ny Kallas-regering är Ekre, Centern och Isamaa.
När det gäller stödet till Ukraina har Isamaa varit en av de drivande krafterna inom nuvarande regering. Centern stöder också den nuvarande Ukrainavänliga linjen.
Ekre har alltså ingen praktiskt möjlighet att sätta ihop en regering som skulle ändra på Estlands försvarspolitik.
Ekres partiledare Martin Helme har dessutom varit i öppen konflikt med den estniska försvarsmakten.
Helme har sagt att försvaret är försvagat på grund av de stora vapenleverenserna till Ukraina. Försvarsmaktens befälhavare general Martin Herem säger att så inte är fallet.
Den andra stora valfrågan är ekonomin. Estlands bruttonationalprodukt sjönk under 2022 samtidigt som inflationen i somras och höstas var högst i EU.
Nu ligger inflationen under 18 procent, men som mest var den över 25 procent.
Kostnadsökningarna har drabbat alla och speciellt små och mellanstora företag har haft problem.
Det här borde ha räckt för en häftig debatt om hur både företag och tiotusentals personer som har fallit ner i fattigdom ska stödas, men så är inte fallet.
Reformpartiet, Isamaa och Eesti 200 har främst talat allmänt om hur viktigt det är att ge företagen en stabil juridisk och skattepolitisk grund för sin verksamhet.
Som det nu ser ut kan de här tre partierna bilda en regering med en starkt nyliberal ekonomisk politik.
– Vårt skattetryck är ju mycket lägre än i Sverige och Finland, säger Reformpartisten Valdo Randpere medan han delar ut valgodis på en spårvagnshållplats i Tallinn.
Mindre inkomster i form av skatt betyder mindre pengar att fördela i form av stöd.
– Vi försöker hålla staten lite lean, mean and hungry.
Socialdemokraterna och Centerpartiet vill införa en progressiv inkomstbeskattning, men i praktiken kommer Estland att hålla fast vid sin platta inkomst- och företagsskatt på 20 procent.
Dessutom har Kaja Kallas varit tydlig med att Reformpartiet kommer att satsa på stöd för en grön klimat- och energipolitik (Rohepööre - den gröna vändningen), inte på sociala understöd.
Konstellationerna ser alltså relativt klara ut inför valet. Politiken kommer knappast att förändras märkbart efter valet.
Men på lång sikt är estnisk politik mindre stabil. Det är mer regel än undantag att regeringar faller inom ett par år.
Kallas nuvarande regering (Reformpartiet, Isamaa, Socialdemokraterna) är den tredje sedan parlamentsvalet 2019.
Och nu tillbaka till Nursipalu.
Invånarna i regionen har i praktiken små möjligheter att påverka att militärområdet utvidgas. Ekre lovar att kämpa för dem, men det löftet verkar tomt.
Partiets säkerhetspolitiska expert Leo Kunnas sa i januari att det är nödvändigt att Nursipalu byggs ut.
– Det finns nog andra obebodda områden i landet, till exempel vid mynningen av Emajõgi, men det går inte att öva där. Det är också för långt borta från de befintliga militära förbanden.
Först senare, när valet närmade sig, bytte partiledningen linje.
Den lokala aktivistgruppen Meie Nursipalu vet det här, men tänker inte ge upp hoppet än.
– Man får inte höja försvarsförmågan på bekostnad av andra människors rättigheter. Och de processer som de nu har satt igång, säger Maarika Niidumaa, bygger inte på juridiska grunder.
Det är på den punkten Meie Nursipalus kamp går vidare.
Det måste enligt lagen göras analyser som utreder om armén verkligen behöver mer utrymme, om det här är den bästa platsen i Estland och vilken inverkan är på miljön.
Om analyserna stöder tvångsinlösen av över 20 gårdar och över 100 personers privatmark måste ersättningarna vara skäliga.
Allt det här kan ta många år.
Det är ett vanligt mardrömscenario för politikerna i Tallinn när de har att göra med folk på mindre orter, säger Reformpartiets Valdo Randpere.
– Det har blivit en vana i Estland med det som på engelska kallas NIMBY, Not In My Back Yard. Alla förstår egentligen att Nursipalu måste utvidgas. Annars har våra soldater och våra allierade inte utrymme att öva ihop.
Det centrala övningsfältet i Nursipalu är redan överbelastat och de övningsfält som finns räcker inte till
Kaja Kallas, Estlands nuvarande premiärminister och storfavorit inför Riigikoguvalet