Mindre kostnadsökningar bekymrar inte ekonomidirektören i Vasa: ”Men jag ser nog ett behov av att kritiskt granska vad vi gör för våra miljoner”

Vasa behöver stärka sin ekonomi, säger stadens ekonomidirektör. Skuldbördan fortsätter växa då en stor andel av stadens investeringar finansieras med lån.

Andelen skulle gärna få vara mindre anser Cecilia Raunio, ekonomi- och strategidirektör i Vasa.

– Vi har en relativt hög skuldbörda från förut, och som det ser ut i dagens läge så räcker årsbidraget inte till för att finansiera de årliga investeringarna, säger Raunio.

De facto täcker årsbidraget endast drygt hälften av investeringarna. Resten ska finansieras med lån, i ett läge då räntenivån raskt klättrat från minusräntor till närmare fyra procent.

– Det skulle inte vara ett problem ifall investeringsutgifterna överstiger årsbidraget bara under något enstaka år, men för oss så ser det ut som om vi har den här situationen i flera år framöver.

Stigande kostnader täcks sannolikt av statsandelar

På sitt möte på måndagen diskuterade Vasa stadsstyrelse dispositionsplanen för årets budget, som visar ett behov att höja kostnadsbudgeten med 2,1 miljoner euro då ett och annat verksamhetsområde inom staden äskat om tilläggsanslag.

Det här är relativt sett en rätt liten ökning eftersom staden har en total kostnadsbudget på drygt 300 miljoner, påpekar Raunio som stått för beredningen av ärendet inför stadsstyrelsens möte. Dessutom ser det ut som om budgetökningen kommer att täckas av statsandelar, som ser ut att bli uppemot 4 miljoner högre än budgeterat.

– Men jag ser nog ett behov av att kritiskt granska vad vi gör för våra miljoner. Och inte minst hur vi ska anpassa oss efter vårdreformen och dess konsekvenser på ekonomin, säger Raunio.

Hon efterlyser en diskussion kring vad som är stadens kärnuppgifter och om det finns större eller mindre moment bland uppgifterna som inte ger ett mervärde för staden. Och om man kommer överens om att det finns sådana så bör man vara beredd att agera, anser Raunio.

– Dom anser jag att vi ska prioritera bort så att vår interna finasiering räcker till för en större andel av investeringsutgifterna. För jag ser det inte som realtistiskt att försöka få personalen att springa snabbare för att hinna med mera.

Raunio påpekar att Vasa är en växande stad och därmed kan ta lån på andra premisser än en kommun med sjunkande invånarantal. Inte heller finns det någon orsak för staden att helt försöka eliminera sin skuld. Läget är inte akut. Men det vore sunt att få ner skuldbördan till en nivå i linje med landets medeltal, säger hon.

Samtidigt handlar en del av stadens största investeringar om att lägga grunden för att kunna växa betydligt mer i framtiden, påpekar Raunio. Hon avser satsningarna på Gigavasa-området, som visserligen ökar skuldbördan just nu men som man hoppas ska återbetala sig i framtiden.

Stadsfullmäktige har sista ordet om ändringarna i kostnadsbudgeten.