Vi talar för lite om ekonomiskt våld – offer mår dåligt men förstår inte alltid att det är frågan om våld
I 90 procent av de familjerelationer där det förekommer någon typ av våld, förekommer också ekonomiskt våld. Fenomenet är ändå så pass okänt att det ekonomiska våldet ofta förblir oupptäckt.
Det pratas för lite om ekonomiskt våld. Det gör att den som drabbas ofta inte ens inser att hon eller han blivit utsatt för våld. Det finns också fall där inte heller maktutövaren förstår att det hen gör är en våldsgärning.
Ekonomiskt våld har inte en exakt definition, enligt Matilda Hassel som är ekonomirådgivare på Marthaförbundet.
– Det som ofta förekommer när det handlar om ekonomiskt våld är utnyttjande, hot, utpressning eller att någon på något sätt kontinuerligt försämrar en annan persons ekonomiska självständighet. Det här skall inte förväxlas med vardagliga meningsskiljaktigheter.
Då hemmet inte är den tryggaste platsen - över 11 000 sökte i fjol hjälp för våld i nära relationer
Man kan alltid ha olika åsikter om ekonomi och hur ekonomin ska skötas. Men ekonomiskt våld handlar om maktutövning och att göra ekonomisk skada för någon annan.
”Jere” förtjänade bättre än sin hustru och det var från hans konto som räkningarna betalades.
Men det försvann mycket mer än enbart de summor som behövdes för att betala räkningarna. ”Jere” fick aldrig reda på vart pengarna försvann.
Det hela slutade med att ”Jere” förlorade sitt hus, semesteraktier och tre bilar. Dessutom fanns det en gemensam skuld på 150 000 euro.
”Jere” mådde så dåligt att han inte visste vad det var för dag eller årstid och hamnade på psykiatrisk avdelning.
I dag har det gått trettio år sedan våldet startade och det var först i höstas som ”Jere” förstod att det han utsatts för är en form av våld.
Inga nya skor åt barnen
Det har inte gjorts några egentliga undersökningar av ekonomiskt våld i Finland. De siffror som finns visar att i 90 procent av de fall där det förekommer någon annan typ av våld i en familjerelation, så förekommer också ekonomiskt våld.
– Det finns många olika situationer. Ofta är det en familjemedlem som utsätter en annan familjemedlem för ekonomiskt våld och inte låter den andra ha hand om sina egna pengar, säger ekonomirådgivare Matilda Hassel.
Det kan vara en partner som utsätter den andra för ekonomiskt våld, men det kan också vara mellan syskon eller mellan vuxna barn och föräldrar.
– Ett typiskt exempel är att man inte får ha bankkort och att man blir tvingad att ge ifrån sig sina nätbankskoder. Man får kanske en veckopeng i stället som man ska redovisa för.
Ekonomiskt våld är också att tvinga någon annan att ta lån eller krediter, pengar som går till maktutövaren.
Ekonomiskt våld kan också handla om att man inte får bestämma vad man ska köpa. Barn blir ofta inblandade i det ekonomiska våldet. Man får inte köpa nya skor åt barnen eller fara med dem på resa, eftersom någon annan tycker att det är onödigt.
Du har rätt att jobba, träffa vänner och ha fritidsaktiviteter
Matilda Hassel, ekonomirådgivare
Ekonomiskt våld kan vara många olika saker. En annan definition är att man inte får vara med och fatta gemensamma beslut i familjen, eller att avtal i ett parförhållande skrivs ojämlikt, så att den ena parten blir tvungen att ta det ekonomiska ansvaret.
Inte lätt att ta fall av ekonomiskt våld till domstol
Ekonomiskt våld är svårt att påvisa. Om ditt namn står på lånepappren eller kontotransaktioner gjorts med dina nätbankskoder är det svårt att bevisa att du blivit tvingad. Om det blir medling eller liknande så bakas det ekonomiska våldet in i en annan dom. Därför är det svårt att få exakt statistik.
– Det är en tankeställare att det i 90 procent av de fall där det förekommer någon annan typ av våld – som fysiskt, psykiskt, sexuellt eller kulturellt våld – så förekommer också ekonomiskt våld.
Man får inte köpa nya skor åt barnen eller fara med dem på resa eftersom någon annan tycker att det är onödigt
Matilda Hassel
På kvinnolinjen handlade ett av tio samtal om pengar år 2020. Under coronaåren säger Matilda Hassels magkänsla att problemen ökat. Det gäller både ekonomiskt våld och andra typer av ekonomiska bedrägerier, som kärleksbedrägerier.
Matilda Hassel konstaterar att lagen i sig inte är uppdaterad i den här frågan. Men istället finns det ett brett skyddsnät varifrån man kan få hjälp, till exempel bankernas skuldrådgivning, brottsofferjouren och mödra- och skyddshemmen.
Känn till dina rättigheter
Marthaförbundets ekonomirådgivare hjälper i olika frågor som har att göra med privatekonomi, till exempel hur man gör upp en budget. Men vågar folk vända sig till Marthaförbundet och ta upp en fråga som ekonomiskt våld?
– Det som vi främst ser är att den ena parten vägrar betala underhållsbidrag efter en skilsmässa. Eller att rättsprocesser blir utdragna, eller att barnbidragen går till den förälder där barnen inte bor.
Du har rätt att säga nej i alla situationer. Det här vill jag inte göra. Det här går jag inte med på
Matilda Hassel
Hur mår den som utsätts för ekonomiskt våld?
– Jättedåligt. Tänk att du lever i en situation med ekonomisk stress i flera år. Sätt därtill hot och utpressning från en kontrollerande partner eller annan familjemedlem. Det är en extremt stor psykisk och mental press att leva med. Många offer som uttalat sig säger att de känner sig deprimerade, mindre värda och upplever sig själva som inte tillräckligt bra, säger Matilda Hassel.
Hon konstaterar att det är viktigt att vi känner till våra rättigheter.
– Du har rätt att ha eget bankkort och ha hand om dina egna pengar. Du har rätt att jobba, träffa vänner och ha fritidsaktiviteter.
Man ska också vara noggrann med vad man skriver under på, så att man inte bli personligt ansvarig för att betala tillbaka stora summor.
– Du har rätt att säga nej i alla situationer, det här vill jag inte göra, det här går jag inte med på. Men det är lättare sagt än gjort. Speciellt när det handlar om familjen. Det kan vara jättesvårt att säga nej.
Håll utkik för det ekonomiska våldets röda flaggor:
1) Hemlighållande. Man ska vara öppen och ärlig i en relation och det ska gå att tala om pengar. Att den ena parten inte berätta om sin lön eller egendom, alternativt överdriver eller förminskar sin ekonomiska situation kan vara en varningssignal.
2) Att den ena parten kontinuerligt använder familjens gemensamma pengar eller egendom och inte kan berätta hur pengarna använts eller vart egendomen försvunnit.
3) Att någon inte tillåter dig ha kontroll över dina egna pengar.
Tala om pengar med dina vänner
Matilda Hassel säger att det viktigaste är att vi vågar prata om pengar. Ju mer vi talar öppet om pengar och vad som är okej och vad som inte är okej, desto större är chansen att den som är i en relation där ekonomiskt våld förekommer inser vad det är frågan om.
– Ögonen brukar öppnas när man faktiskt pratar om ekonomi och ekonomiskt våld, både i medier och inom kompisgäng. Eftersom det är svårt att veta vem i ens omgivning som är drabbad kan öppenhet kring hur var och en delar upp det ekonomiska i ett parförhållande få den som är drabbad att inse att hens situation inte är normal.
Det finns mycket skuld- och skamkänslor kopplat till ekonomiskt våld hos offren. Många säger att det funnits röda flaggor, men att man ändå inte vågat ta steget och be om hjälp, berättar Matilda Hassel.
Matilda Hassel uppmanar till att våga be om hjälp. Via olika typer av stödkanaler som chattar och telefonlinjer finns det människor som leder en rätt.
Lär dig mer om ekonomiskt våld
Läs mer på taloudellinenväkivalta.fi. Här finns svenska sidor med bland annat personliga berättelser om hur det är att vara utsatt för ekonomiskt våld.
Brottsofferjouren ger juridisk hjälp.
Har du varit utsatt för ekonomiskt våld ska du kontakta banken och begära att få nya nätbankskoder och avsluta de gamla.
Om du orkar bör du också göra en brottsanmälan till polisen.
Marthaförbundets ekonomirådgivare ger vägledning i ekonomiska frågor, till exempel att göra upp en budget för att styra upp din ekonomi.