Personalbristen vid Kimitoöns hälsocentral är bara toppen av isberget för välfärdsområdet – politiker: ”Det kommer bara bli värre”

Brist på personal vid Kimitoöns hälsovårdscentral leder till specialarrangemang under de närmaste månaderna. Det finns just nu problem med att hitta läkare inom hela Egentliga Finlands välfärdsområde.

Från den 13 mars fram till den 31 maj kan Kimitoöbor bli tvungna att åka till andra orter för att få vård, eftersom det inte finns tillräckligt många läkare vid hälsovårdscentralen i Kimitoön just nu. Här kan du läsa mer om hur vården organiseras på hälsocentralen under våren.

Miia Lindström, områdeschef för social- och hälsotjänster för Kimitoön, Pargas och Åbos svenskspråkiga service, säger att all kontakt till hälsovårdscentralen i Kimitoön sköts som normalt, och att man sedan vid behov hänvisas vidare. Hon påpekar också att det inte är något nytt med läkarbrist på Kimitoön.

– Det har ju varit personalbrist inom vården redan en tid i landet, och nu gäller det läkare. Det är ju jätteviktigt att vi bevarar våra hälsovårdscentraler i skärgården och att de är livskraftiga, men det här är ingen ny situation. På Kimitoön har läkarbristen varit ett faktum under flera år. Just nu är det illa, och vi gör allt för att försöka lösa det här.

Lindström säger att fokuset just nu ligger på att hitta läkare för att fylla de obesatta tjänsterna vid hälsovårdscentralen i Kimitoön, och att man jobbar hårt för att det ska lyckas. Man har också utrett möjligheten att köpa in tjänsterna privat, men inte heller på privata sidan räcker resurserna till för att dela med sig.

– Det finns inte erbjudanden just nu. Vi har avtal med vissa från tidigare, men de privata företagen har inte heller läkare att erbjuda på plats.

Man har också utrett möjligheten till samarbete mellan kommunerna, men också det har visat sig vara svårt. Till exempel att flytta personal från en kommun till en annan är inte möjligt i det här skedet, säger Lindström.

– Om det fanns tillräckligt med läkare på annat håll så skulle det säkert vara en möjlighet att kunna flytta en läkare till hälsovårdscentralen i Kimitoön, men tyvärr är situationen jättesvår på många håll. Det är ingenstans vi har riktigt full bemanning när det gäller läkartjänster just nu, säger Lindström.

”Det kommer bara bli värre”

Också politikerna inom Egentliga Finlands välfärdsområde är oroliga för hur man ska lyckas hitta den personal som behövs. Janina Andersson (De Gröna) sitter i Egentliga Finlands välfärdsområdes styrelse, och hon säger att välfärdsområdet, men också resten av Finland, står inför enorma utmaningar.

– Kimitoön är att av de ställen som är extra illa ute. Det är förvånansvärt svårt att få personal överallt, och det här är ju en ödesfråga för Finland. Situationen är hemskt ledsam för dem som bor på områden där det av någon anledning är extra svårt att hitta personal.

Bristen på läkare och annan vårdpersonal framför allt på glesbygden är något som man också måste beakta när lönerna inom välfärdsområdet slås fast, säger Andersson. Det måste vara jämlikt, samtidigt som man inte kan ignorera problemen med att hitta personal utanför storstäderna.

– Vi är en arbetsgivare nu, och då måste människor behandlas jämlikt. Språktillägg är en sak man diskuterar, och helt klart måste man hitta på något annat också, men då är vi tillbaka i samma soppa. Hur man gör det här vettigt är något jag inte har fått svar på i det här skedet.

I samband med övergången till välfärdsområdet var det många som uttryckte oro för vad som skulle hända med vården på glesbygden, och om man skulle bli tvungen att lägga ner hälsovårdscentraler för att spara pengar. Andersson betonar ändå att det är personalbristen vi nu måste fokusera på.

– Det kommer bara bli värre. Jag är inte särskilt orolig för väggarna, det kanske kan lösas med mobila lösningar, men jag är faktiskt orolig för sakkunnig personal, säger Andersson.

Nina Söderlund, som representerar Vänsterförbundet i Egentliga Finlands välfärdsområdes styrelse, betonar att bristen på läkare och annan vårdpersonal inte är unik för Kimitoön, och att det inte heller är något nytt fenomen.

– Den är väldigt skrämmande att höra det här, men läget ser likadant ut på alla håll. Tryggheten som människor ska ha oberoende av var de bor finns inte, säger Söderlund.

Söderlund tror själv att man kommer bli tvungen att införa ett glesbygdstillägg i samband med löneharmoniseringen för att kunna locka personal, eftersom problemen är störst i skärgården och på landsbygden. Nu gäller det att hitta på lösningar för att locka tillbaka den personal som har lämnat den offentliga sektorn eller vårdbranschen helt och hållet, säger Söderlund.

– Det finns ju läkare, men de har stuckit till den privata sektorn. Delvis för att de får bättre betalt, men också för att de har mer flexibla arbetstider. Det är tungt att jobba på hälsovårdscentral, speciellt om man jobbar ganska ensam. Beskeden som kom gällande vårdpersonalens löner borde ju hjälpa en del, vi måste bara sakta men säkert få tillbaka folk till branschen.