Arandas senaste resa visar: Lång väg kvar till algfria havsområden

Havsforskningsfartyget Arandas senaste övervakningsresa visar att syreproblemen i Östersjöns huvudbassäng fortsätter. I Finska viken öster om Helsingfors har fosfathalterna i ytskiktet ökat till nya rekordnivåer.

Hela vårt havsområde plågas av övergödning och de senaste undersökningarna tyder på en fortsatt försämring vad gäller fosforindikatorn, algmängd och bottenstatus.

Aranda mätte under sin vinterövervakningsresa höga halter av näring i ytskiktet i det öppna havsområdet i Finska viken. Fosfathalterna (den joniserade formen av fosfor) var de högsta någonsin uppmätta.

Det tros bero på att fosforhaltigt djupvatten strömmat in från huvudbassängen i Östersjön. Fosfor har också frisatts från bottnen av Finska viken under stormarna i januari.

De tillfälliga höga näringsflödena från land efter regn och snösmältning har däremot inte påverkat fosforhalterna, men åtgärder till lands är ändå viktiga på lång sikt för att minska på näringsbelastningen.

Syrehalten i Bottenhavets djup lägre än i fjol

I Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken var fosfathalterna i ytskiktet högre än normalt. I nämnda områden låg halten av oorganiskt kväve nästa på samma nivå som tidigare år. Oorganiskt kväve är den form som är direkt tillgänglig för bland annat alger.

I Bottenhavets djup konstaterades syrehalten vara på en lägre nivå än förra vintern. Bottnen är dock inte syrefri, vilket delvis beror på låg syreförbrukning och delvis på tröskeln till Ålands hav, som begränsar flödet av syrefritt djupvatten från egentliga Östersjön.

Bottenviken är det enda maritima området som uppfyllde målen för näringshalterna enligt den senaste statusbedömningen som publicerades 2018 (Havsmiljöns tillstånd i Finland 2018).

I Skärgårdshavet hade hela vattenpelaren blandats från ytan till bottnen. Syre- och näringssituationen var normal för årstiden.

Syreläget i Östersjön fortsatt dålig

Syreläget i vattenmassan nära bottnen i huvudbassängen är fortfarande dåligt. Fosfathalten i vattnet nära bottnen är mycket hög jämfört med vattnet i andra delbassänger i Östersjön.

Salt, syrefattigt och näringsrikt vatten som rör sig från huvudbassängen kan alltså fortfarande ha en negativ inverkan på situationen i Finska viken, det för att Finlands öppna havsområden har en stark växelverkan med den egentliga Östersjön.

Arandas vinterövervakningsresa gick genom Finska viken, Skärgårdshavet, norra egentliga Östersjön, Ålands hav, Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken.

Observationerna av kväve- och fosfornäring under Arandas vinterövervakningsresa används för att uppdatera de näringsindikatorer som beskriver utvecklingen av eutrofieringen.

De stora strömmingarna har blivit lite tjockare i Bottenhavet efter en rekordmager höst – fina fiskar fastnade också i åboländska nät

Provtrålningar visar att de stora strömmingarna har repat sig till en del i Bottenhavet. Även i Åbolands skärgård fick fiskare exceptionellt fina, stora strömmingar i sina nät i höstas.