Två av tre behövs för en majoritetsregering – om ekonomin avgör står Marin ensam mot Orpo och Purra

Samlingspartiets Petteri Orpo och Sannfinländarnas Riikka Purra står nära varandra i ekonomiska frågor, medan Orpo och Sanna Marin kan få svårt att enas om hur statens finanser ska balanseras.

I måndags presenterade Finansministeriets tjänstemän en hästkur för Finlands ekonomi. Enligt Finansministeriet bör statens ekonomi balanseras med 9 miljarder under de två kommande valperioderna.

Bland åtgärdsförslagen finns såväl skattehöjningar som nedskärningar.

Ministeriets nödrop fick genast fart på debatten inför riksdagsvalet – och inte minst på diskussionen om vilka partier som kan sitta i regeringen efter valet.

Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo gör tjänstemännens krav till en knäckfråga. I en intervju för Iltalehti säger han att han inte bildar regeringen med något parti som inte förbinder sig vid att balansera ekonomin med sex miljarder under nästa valperiod, och ytterligare tre miljarder valperioden därpå.

Utmanande för Orpo och Marin att komma överens om ekonomin

För att bilda en majoritetsregering efter valet krävs i ljuset av de senaste partimätningarna minst två av de tre största partierna Samlingspartiet, SDP och Sannfinländarna.

En kartläggning av hur de tre partiernas partiledare svarat på frågor om ekonomi i Yles valkompass visar att särskilt Samlingspartiet och SDP kan få stora svårigheter att enas om hur statens finanser ska balanseras.

Samlingspartiets och Sannfinländarnas ledare är helt överens: skatterna får inte höjas.

”Ingen stat har någonsin blivit rik genom att höja skatterna. Om skatterna höjs märkbart, försämras förutsättningarna för företagsamhet och viljan att investera. Det leder i sin tur till att ekonomin krymper och till slut till en sämre situation än den nuvarande. Därför måste man hitta andra sätt att balansera ekonomin”, skriver Petteri Orpo i sitt svar i Yles valkompass.

”De offentliga utgifterna och statens, kommunernas och regionernas uppgifter måste minska. Skatterna och skattebetalarna räcker inte till för att upprätthålla en sådan här konstruktion”, skriver Riikka Purra.

Sanna Marin ser helt andra utvägar ur den ekonomiska rävsaxen.

”Ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och en rättvis effektivering av beskattningen är bättre än nedskärningar för att förstärka statsekonomin”, skriver Marin.

Två vill skära i servicen – en säger nej

Orpo och Purra vill skära i utgifterna och säger också i klartext att det betyder att skära i servicen. Marin säger tvärtom.

”När man kortsiktigt skär i servicen blir det dyrare på lång sikt”, skriver Marin.

Sannfinländarna och Samlingspartiet är också överens om att man måste få ett slut på upplåningen. Enligt Samlingspartiet är uttryckligen det en garanti för att i framtiden kunna satsa på äldrevård och utbildning.

”Redan nu överstiger statens ränteutgifter resurserna för polisen och gränsväsendet. Snart är de lika stora som försvarsutgifterna. Därför måste man nu prioritera och spara”, skriver Orpo.

Orpo och Purra: Nej till högre skatter

Sanna Marin beskriver skattepolitiken som en fråga om värderingar. Särskilt vill hon bära upp mer skatt av dem som tjänar på sina förmögenheter och som undviker skatter.

”Man bör bära upp mer skatt av dem som har råd att betala mer och som idag har lägre skatter än andra med samma inkomster”, skriver Marin.

Samlingspartiet och Sannfinländarna säger blankt nej till skattehöjningar överlag.

”Beskattningen som helhet är tillräkligt hård i Finland”, motiverar Orpo.

”Skatterna kan inte höjas”, är Purras tydliga budskap.

Marin: Nej till hårda bud mot arbetslösa

Även om så gott som alla partier är överens om att sysselsättningsgraden bör höjas, och att det vore en väsentlig del av pusslet för att balansera ekonomin, är de tre stora partierna långt ifrån överens om hur det ska gå till.

Den svåraste frågan är om man ska ta till så kallade hårda metoder för att sporra människor att ta emot jobb. Enligt Finansministeriet är det svårt att nå högre sysselsättningsmål utan att se över arbetslöshetsförmånerna. Högerpartierna vill till exempel skära i den inkomstbaserade arbetslöshetsdagpenningen.

För tillfället betalas den inkomstbaserade arbetslöshetsdagpenningen oftast ut högst 400 dagar. Riikka Purra och Petteri Orpo vill förkorta tiden och göra om stödet så att det är högre i början av arbetslöshetsperioden.

Enligt Petteri Orpo måste den sociala tryggheten alltid sporra människor att jobba hellre än stanna hemma.

”Den inkomstbaserade arbetslöshetsersättningen måste vara sådan att den sporrar till att ta emot jobb så fort som möjligt”, skriver Orpo.

Purra håller med men ser fler nyanser:

”Samtidigt är det skäl att betona att arbetslöshet för många inte är ett val”, skriver Purra.

Marins recept skiljer sig också i den här frågan helt från högerledarnas.

”Arbetslösheten minskar inte för att man skär i den sociala tryggheten eller arbetslöshetsersättningarna. Satsningar på utbildning, arbetskraftstjänster och näringspolitik stöder sysselsättningen”, skriver Marin.

Alla tre säger sig värna om pensionärerna

Lite överraskande hittar Orpo och Marin varandra i frågan om att höja pensionerna för de fattigaste pensionärerna. Orpos svar överraskar eftersom Samlingspartiet vill frysa de indexjusteringar som görs på olika sociala förmåner.

Oron för pensionärer med små inkomster är verklig. Därför har garanti- och folkpensionerna höjts under flera år. Den utvecklingen är skäl att fortsätta när priserna stiger. Samtidigt är det viktigt att måna om alla pensionärers inkomster genom att sänka skatterna”, skriver Orpo.

Sanna Marin levererar en längre lista på åtgärder som ska göra livet lättare för pensionärer med låga inkomster.

”För de pensionärer som använder mycket tjänster behövs tak på avgifterna och förbättringar i avgifterna för social- och hälsovården”, skriver Marin.

Jämför kandidaterna i Yles valkompass.

Riksdagsvalet hålls den 2 april 2023. Bekanta dig med kandidaterna i Yles valkompass.