Statens penningbrist i fem punkter: Så drabbar den dig och detta måste göras

De två kommande regeringarna kommer enligt Finansministeriet att tvingas till skattehöjningar och nedskärningar som försämrar mycket av den service och de stöd vi har vant oss vid.

Finansministeriet publicerade på måndagen en mycket omfattande lista på sparförslag och möjliga skattehöjningar som de kommande regeringarna måste ta ställning till. Listan har redan skapat en del debatt inför riksdagsvalet.

Många är chockade över listans omfattning och de många politiskt känsliga sparförslagen. Svenska Yle listar här några frågor och svar om vad det egentligen är fråga om.

1. Varför kan vi inte fortsätta som nu?

För tillfället växer Finlands utlandsskuld varje år. Det anses vara orättvist mot kommande generationer, eftersom de kommer att kommer att tvingas betala tillbaka skulden. Ju längre vi väntar med att minska underskottet, desto större nedskärningar kommer vi att tvingas göra i framtiden för att ha råd med återbetalningarna.

Som det ser ut nu kommer de kommande generationerna som ska betala dagens räkning dessutom att vara mycket mindre än vi som gör av med pengarna i dag.

När vi skapade vår nuvarande välfärdsstat hade Finland en bättre ekonomisk tillväxt. Men efter den internationella finanskrisen 2007–2009 och Nokias fall återhämtade sig Finlands ekonomi aldrig. Sedan dess har den ekonomiska tillväxten inte varit tillräckligt snabb för att kunna bekosta dagens samhälle.

Då den offentliga skulden dessutom växte extra mycket under coronapandemin och de stigande räntorna gör det allt dyrare att betala tillbaka lånen är det nu hög tid att dra i handbromsen och stoppa skuldspiralen, enligt tjänstemännen med insyn i Finlands ekonomi.

2. Finlands budget är 81,3 miljarder euro i år. Anser tjänstemännen att Finland hädanefter ska spara 9 miljarder varje år jämfört med nuläget?

Finansministeriet har räknat ut att Finland måste minska det offentliga underskottet med 9 miljarder euro varje år. Men allt behöver inte ske med nedskärningar.

Staten kan också försöka öka sina inkomster till exempel med skattehöjningar. En allmän uppfattning är att staten både måste minska sina utgifter och öka sina inkomster. Däremot har olika partier olika uppfattningar om hur mycket skatterna kan höjas och hur mycket som måste skäras ner.

3. Hur snabbt måste regeringarna vidta åtgärder?

Finansministeriet föreslår att underskottet åtgärdas under de två kommande valperioderna. I ministeriets planer borde den kommande regeringen minska obalansen mellan statens och kommunernas inkomster och utgifter med 6 miljarder euro och den därpå följande regeringen fortsätta minska underskottet med 3 miljarder euro.

Tanken är alltså att staten totalt genom nedskärningar och ökade inkomster ska ha minskat den årliga obalansen med 9 miljarder euro efter åtta år.

4. Kommer det att drabba mig?

Ja, det är tyvärr sannolikt. För staten är skatterna inkomster och nedskärningarna besparingar. För alla oss som bor i Finland innebär båda på ett eller annat sätt sämre service eller stöd och ökade utgifter.

Finansministeriet har skisserat på olika typer av skattehöjningar. Om till exempel mervärdesskatten höjs för alla blir all konsumtion dyrare.

Många av oss kan drabbas av punktskatter på till exempel sprit, tobak eller förorenande verksamhet. Allt höjer våra utgifter och minskar vårt rörelseutrymme att konsumera annat.

De kommande regeringarna kommer sannolikt att tvingas till stora nedskärningar som drabbar dem som i dag använder någon typ av samhällsservice. Bland annat kan pensionerna sjunka, barnbidraget krympa, bostadsbidraget minskas och den offentliga hälsovården bli dyrare och försämras. Om till exempel vårdgarantin luckras upp och allt fler tvingas betala för privat sjukvård kommer också det att märkas mycket konkret i mångas plånbok.

Det är svårt att se hur någon regering skulle kunna genomföra så omfattande nedskärningar som nu kommer krävas utan att det konkret påverkar mångas liv.

5. Kan man undvika nedskärningarna genom att satsa på att öka tillväxten?

Inte enligt Finansministeriets beräkningar. Enligt dem leder de krympande årskullarna och den begränsade invandringen till att vi inte ens i teorin mera kan nå upp till tidigare tillväxtsiffror.

Finansministeriet utgår redan från vi gör allt vi kan för att förbättra tillväxten. Därför räknar ministeriet med en viss ökning av både skatteintäkter och bruttonationalprodukt under de två kommande regeringsperioderna

Men Filip Kjellberg som är finansråd på Finansministeriet säger att det inte räcker.

– Om det skulle vara så lätt att öka sysselsättningen och produktiviteten skulle sådana åtgärder rimligtvis redan ha vidtagits. Visst finns det många strukturella reformer man kan göra. De kräver bara politiska beslut. Men det är osäkert om man faktiskt kan få frukter av de reformerna inom de kommande två valperioderna.

Om man vill bryta den negativa trenden av för hög upplåning i förhållande till inkomsterna räcker det inte att göra endast strukturella reformer och hoppas på att man kan få in lite mera pengar.

Filip Kjellberg säger att det tar tid att få reformerna att verka så som man vill genom att till exempel satsa mera på utbildning.

– Hur mycket man än satsar på utbildning kommer de effekter som syns i budgeten inom fyra år till åtta år inte att räcka till.