Georgien drar tillbaka kontroversiellt lagförslag – demonstrationerna fortsätter ändå med krav på mer västinriktad politik
De styrande partierna i Georgien har beslutat att dra tillbaka ett lagförslag om ”utländska agenter”.
Beslutet kom efter två dagars omfattande protester mot lagen som skulle ha lett till ett klart mer auktoritärt styre i landet.
”Som ett regeringsparti som är ansvarigt för varje medlem i samhället har vi beslutat att ovillkorligen dra tillbaka det här lagförslaget som vi stödde”, säger partiet Georgisk dröm i ett uttalande på sin hemsida. Partiet hänvisar till behovet av att minska på ”konfrontation” i samhället.
Parlamentet gav i tisdags lagförslaget sitt första godkännande. Efter det samlades tiotusentals demonstranter utanför parlamentet. Polisen använde tårgas och vattenkanoner för att skingra folkmassorna efter flera timmar av mestadels fredliga protester. På onsdagen återupptogs demonstrationerna.
”Vi fortsätter trots att lagförslaget dras tillbaka”
Georgiska oppositionspartier säger att de kommer att fortsätta att protestera mot regeringen trots att det styrande partiet har lovat att dra tillbaka det kontroversiella lagförslaget.
Oppositionen säger i ett gemensamt uttalande att så länge det inte finns några garantier för att Georgien går in för en pro-västerländsk kurs så kommer de här demonstrationerna inte att sluta.
Gruppen meddelade att en ny demonstration kommer att ordnas på torsdag kväll. Dessutom kräver man att de demonstranter som har gripits ska släppas.
Partiet Droa påpekar att protesten inte handlar bara om lagförslaget utan om det styrande partiet Georgisk dröms ryska natur. Det finns inget förtroende för dem eller deras ord, säger Droas grundare Helen Khoshtaria på Twitter.
Lagen skulle ha minskat på friheten
Lagen om ”utländska agenter” skulle ha inneburit begränsningar av pressfriheten och inskränkningar i individers frihet.
Enligt förslaget skulle icke-statliga organisationer (NGO) och oberoende medier som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet ha tvingats definiera sig som utländska agenter, eller riskera böter. En lång rad organisationer i Georgien som värnar om demokrati och mänskliga rättigheter får finansiellt stöd från utlandet, till exempel FN.
Oppositionen har beskrivit lagen som en ”lag i rysk stil” riktad mot regimkritiker. Lagen påminner om den lag från 2012 i Ryssland som använts för att slå ner på oliktänkande.
”Utländska agenter” skulle identifieras
Den 7 mars antog Georgiens parlament i första behandlingen ett lagförslag om att upprätta ett register för ”utländska agenter”. Lagförslaget ”Om insyn i utländskt inflytande”, stöddes av 76 ledamöter medan 13 motsatte sig.
Enligt lagförslaget skulle alla icke-kommersiella juridiska enheter och medier som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet tvingas registrera sig som ”utländska agenter”.
En andra version av lagförslaget skulle gå till omröstning den 9 mars. Enligt den versionen, med titeln ”Om registrering av utländska agenter”, skulle alla individer eller juridiska personer som får någon finansiering från utlandet kallas ”agenter för utländskt inflytande”.
Oron har ökat för att Georgien – en tidigare sovjetrepublik – tar en auktoritär vändning och närmar sig Ryssland.
‒ Vi kan inte tillåta att vårt land blir proryskt, en rysk lydstat eller odemokratiskt. Vi har inget annat val: Antingen är Georgien demokratiskt eller så finns det inget Georgien, sa en av demonstranterna.
Georgierna ser inte med blida ögon på Ryssland, efter att Ryssland stödde separatister i de georgiska utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien på 1990-talet.
Dragkamp mellan Ryssland och väst
Sovjetunionen föll samman 1991 och Georgien blev självständigt.
Georgien invaderades av Ryssland 2008 efter att ryska styrkor ockuperat de två utbrytarregionerna Sydossetien och Abchazien (cirka 20 procent av det georgiska territoriet).
Georgien har visat en strävan att ansluta sig till Nato och EU.
Det nuvarande regeringspartiet anklagas för att försöka föra Georgien under ryskt inflytande.


Källor: Reuters, AFP, Meduza