Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Den unika stämningen i lilla Luleå lockar finländska toppspelare: ”Vi kommer inte efter männen utan finns bredvid dem”

Uppdaterad 10.03.2023 10:59.
Ronja Savolainen.
Bildtext Ronja Savolainen är en av många landslagsspelare som stortrivs i Luleå.
Bild: Jaani Lampinen / Yle

I den lilla svenska staden Luleå spelar sammanlagt tolv finländska ishockeyspelare. Sex damspelare och sex herrspelare jagar framgång i de svenska serierna.

Det har uppstått en mycket stor koncentration av finska hockeyspelare i Luleå, Sverige. Inte mindre än 12 finländare spelar i huvudligorna, sex av dem kvinnor och sex män. En lika stor gruppering finländska ishockeyspelare finns inte någon annanstans i Europa.

I den svenska damhockeyligan SDHL är Luleå HF igen på väg mot final. De finländska spelarna gjorde alla Luleås fullträffar när laget tog en 4–2 bortaseger över Modo i sin semifinalöppning. De bekanta landslagsspelarna Jenni Hiirikoski, Ronja Savolainen, Petra Nieminen och Viivi Vainikka gjorde målen. Även Jenna Pirttijärvi och Noora Tulus spelar i Luleå.

Tre segrar krävs för en plats i finalen, och lagen fortsätter serien på fredag.

Också på herrsidan går det bra. Luleå har säkrat en plats i SHL:s slutspel, och tog sig till CHL-finalen där man förlorade mot Tappara. I herrlaget spelar finländarna Julius Honka, Leo Komarov, Olli Nikupeteri, Joonas Rask, Tomi Sallinen och Juhani Tyrväinen.

Enligt Ronja Savolainen fungerar kommunikationen mellan herr- och damlaget exceptionellt bra i Luleå.

– Det värmer i hjärtat, och är alltid trevligt när här är många finländare. Du kan mala på dessa saker på ditt eget språk, och ingen kommer att förstå. Det är alltid roligt. Och svenskarna är alltid lite ledsna när de inte förstår vad vi pratar om, skrattar Savolainen.

Proffsigheten lockar till Sverige

Svenska ligan lockar finska damhockeyspelare eftersom verksamheten i Sverige är mer professionell än i Finland. I Sverige har man också strävat efter att minska klyftan mellan dam- och herrserierna.

Viivi Vainikka bedömer att serien är jämnare än i Finland, där man till och med ser tvåsiffriga segersiffror. I Sverige har man också lyckats med damseriens varumärke.

– Spelen filmas bra och folk blir intresserade. Synligheten är en stor del av det hela.

Ishockeyspelaren Ronja Savolainen på isen.
Bild: Yle / Marianne Nyman

I Luleå uppmärksammar man kvinnorna i marknadsföringen lika mycket som männen. Ronja Savolainen berättar att damlaget får samma synlighet på klubbens sociala medier som herrarna. Kvinnliga spelare finns med på affischer runt om i staden, och laget har en egen budget.

– Vi kommer inte efter männen, utan finns bredvid dem. Vi är en enhetlig klubb. Jag tror att det är det största. Alla sponsorer vill sponsra oss så att vi kan växa och bli mer professionella. Vi kan göra det vi älskar, och tvingas inte jobba så mycket. Sponsorerna ser oss och synligheten är verkligen viktigt.

Enligt Savolainen skulle en förbättrad synlighet kunna ge ett lyft även för damishockeyn i Finland, där man inte ser så mycket nyheter om matcher i damligan.

– Det är lite synd. Vi finns gärna på förstasidorna i tidningar. Det är det viktigaste att visa att damhockeyn finns.

I Luleå är träningskulturen och träningsmöjligheterna också bättre än i Finland. I Finland måste damlagen ofta träna på kvällarna, eftersom professionella herrlag har tagit de tidigare turerna.

I Luleå startar damträningen halv elva på morgonen med en stödträning, till exempel på crossfit-gymmet kopplat till hallen. Ut på isen kommer man elvatiden och den ledda träningen slutar klockan halv ett.

Ronja Savolainen tränar i gymmet
Bildtext Träningsförhållanden är på topp i Luleå.
Bild: Yle / Marianne Nyman

– Vi har tid på isen till klockan ett om man vill stanna för att göra något på slutet. Sedan är dagen slut. Det är skönt att ha hela dagen på sig att vila eller träna lite på egen hand. Det är underbart att kunna äta på morgonen och sedan gå direkt till ishallen på samma sätt som männen. Kanske det också är ett tecken på framsteg, säger Savolainen.

Damlejonen vill visa vad de går för

Den här säsongen är exceptionellt lång för damlandslagsspelarna. Det förberedande lägret för förra årets VM i augusti-september startade redan på sommaren. Denna klubblagssäsong kan pågå till och med till slutet av mars ifall laget spelar i finalserien. Också i Finland avgörs medaljmatcherna efter mitten av mars.

I början av april är det igen dags för VM, denna gång i Kanada. Vainikka och Savolainen försäkrar att de fortfarande har tillräckligt med energi för vårens turnering.

– Självklart får man alltid energi av att väljas till landslaget, säger Vainikka.

Förra VM slutade i en enorm besvikelse. Tjeckien slog ut Finland ur medaljspelen och Finland avslutade dessutom med en förlust mot Japan. Därför startar Damlejonen de kommande tävlingarna i grupp B med Sverige, Ungern, Tyskland och Frankrike.

Efter VM-floppen har Damlejonen ändå gjort bra resultat med ett förnyat lag. De har vunnit alla sina 12 matcher och tre av EHT-turneringarna. VM-besvikelsen har matat lagets segervilja.

– Vi har tagit besvikelsen som en källa för energi. Vi vet att något måste hända nu, och att vi inte bara tro att vi alltid på ett enkelt sätt tar medaljer. Nu måste vi analysera från grunden hur vi ska klara oss, var vi är dåliga och var vi är bra, säger Savolainen.

– Vi har haft kul och många ser fram emot att visa hur hårt vi kan köra i B-gruppen. Vi vill tillbaka till A-gruppen och självklart ta hem en medalj.

Det har stundvis varit stor uppståndelse kring Damlejonen, bland annat på grund av det inflammerade förhållandet mellan Noora Räty och den förre landslagstränaren Pasi Mustonen, samt Susanna Tapanis bröllopsbesök under VM-tävlingarna. Enligt Savolainen har händelsen mellan Räty och Mustonen diskuterats inom laget.

Besvikna Damlejon efter förlust.
Bildtext Damlejonen vill visa sin riktiga nivå i VM i Kanada,
Bild: Tomi Hänninen

– Saken togs upp, vi pratade i genom det och sa att nu ska vi gå vidare. De kan sköta det sinsemellan, och vi sköter vår egen uppgift på planen. Jag tycker att det har fungerat riktigt bra. Det har man också sett i matcherna. Vi blickar framåt.

Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Urheilus artikel: Ruotsalaisen pikkukaupungin ainutlaatuinen henki houkuttaa Suomen huippupelaajia: ”Emme ole miesten perässä vaan vieressä”, skriven av Paavo Forsberg och Ilmari Pitkänen.