Så här försvarar småföretagaren Anton Salmi i Vasa skattestöd som gynnar de rikaste
Vänsterpartierna vill skärpa beskattningen för onoterade bolag. Är skattelättnaderna för onoterade bolag ett orättvist skattestöd eller en nödvändig morot för företagarna?
Småföretagaren Anton Salmi jobbar på ett så kallat mikroföretag som han äger tillsammans med sin pappa. Han säljer säkerhetsglas till bland annat fastigheter och fordon. Företaget är ett onoterat bolag, det vill säga ett bolag med aktier som inte handlas på börsen.
Salmi tar ut 3 800 euro i utdelning från sitt bolag i år. För den pengen åker han med familjen på skidsemester en vecka.
Skattelättnaden för onoterade bolag
Som småföretagare ligger kapitalinkomstgränsen på 150 000 euro långt ifrån Anton Salmis verklighet. Till diskussionen om att skärpa beskattningen för onoterade bolag säger han:
– If it ain’t broke don't fix it. Det funkar riktigt bra. Det är ungefär en tredjedel av alla företag som ens kan ta ut utdelning, säger Salmi.
För Salmi handlar det om princip. Att minska skattelättnaden skulle inte påverka honom personligen, men han vill försvara ett system som stöder företagarnas risktagning.
– Just nu är jag motiverad eftersom utdelningen betalas på min vinst och inte på min omsättning. Därför vill jag göra vinst för att kunna få utdelning och få lite extra pengar att använda till någonting, säger Salmi.
Han är rädd att om man nu ger lillfingret finns risken att incitamenten till företagande tas bort helt och hållet.
– Finländarna skämtar fortfarande om den tillfälliga bilskatten från 1950-talet. Så tillfällig var den! Det är lätt att sänka ribban neråt och neråt tills det helt plötsligt berör småföretagare som mig själv.
De tänker att där går de med sina Hugo Boss-kläder och sina krokodilväskor
Småföretagaren Anton Salmi
Anton Salmis poäng är att löntagare och företagare i grunden är fullständigt olika när det kommer till risktagning. Det måste finnas morötter som sporrar små företag att växa, anser han.
– Löntagarna har sin lön från dag ett. Men jag som företagare börjar i princip med noll euro i månaden.
Salmi och hans fru är båda företagare och de levde i början på sammanlagt 1 600 euro per månad. Skattelättnaden på utdelningen är en viktig motivationsfaktor för dem i kombination med den frihet som företagaren har att bestämma över sitt arbete.
– Den håller mig nöjd och motiverar mig att få företaget att växa.
”Staten skulle få in mindre pengar”
Vänsterförbundet och SDP räknar med att staten kunde få in mellan 250 och 500 miljoner extra per år genom att skärpa beskattningen för onoterade bolag. Anton Salmi tror att effekten skulle bli den motsatta.
– Jag skulle nästan våga säga att de i så fall skulle få in mindre pengar än vad de får i dag, säger Salmi.
Salmi talar ur småföretagarens synvinkel. I hans verklighet är företagaren överarbetad och har varken tid eller intresse att fiffla med sina tillgångar.
– Det är väldigt, väldigt få företagare som tar sina pengar och sätter dem på Caymanöarna. Det är en illusion, säger Salmi.
– Men försvinner den där moroten börjar det vara värt vår tid att hitta på olika system för att betala mindre skatt, säger Salmi.
Om utdelningen skulle beskattas hårdare anser Salmi att motivationen att göra vinst skulle minska. Han räknar upp en lång rad fullt lagliga sätt att styra företagets verksamhet så att vinsten blir noll. Företagen kan använda sin kreativitet för att göra allt från anskaffningar och investeringar till att skapa moder- eller dotterbolag i ett land med lägre skatteprocent.
– Jag skulle kunna spela med mitt företag så att jag skulle göra nollvinst per år, men det gör jag inte, säger Salmi.
Vad säger du till dem som vill ändra systemet. Förstår de inte hur det är att vara företagare?
– Nej, det gör de tydligen inte eftersom de föreslår det här. Jag förstår att de tänker att där går de med sina Hugo Boss-kläder och sina krokodilväskor. Men största delen av oss är frisörer och rörmokare, vi bakar bulla. Vi är inte de där företagspamparna som har miljonerna på Caymanöarna och en annan miljon på Malta. Oj, om det ändå vore så. De tycks tänka att företagen är en oändlig kassa.
”Skatter dödar tillväxt”
Vänsterpartierna vill få in mera intäkter till statskassan från de onoterade bolagens utdelning medan högerpartierna anser att det nuvarande systemet stöder företagsamhet.
– De flesta företagare vill stödja vårt samhälle. Vi vill vara delar av det och bidra till det. Men vi vill också bli behandlade på ett bra sätt. I dagsläget känns det lite som att alla sparkar på företagare, särskilt om man är ett företag med under 30 personer, säger Salmi.
Salmi är överlag ingen anhängare av skattehöjningar. Han tycker att skattetrycket i nuläget är på tok för högt och att det tar kål på människors köpkraft och landets tillväxt.
Han påpekar att staten samlade in 115 miljarder euro i skatter förra året och att Finland har OECD-ländernas sjunde högsta skattetryck.
– Om mitt företag skulle drivas så att jag får in 115 miljarder och jag skapar underskott varje år skulle det vara döden, säger Salmi.
| Parti | Ska beskattningen för onoterade bolag skärpas? |
|---|---|
| Vänsterförbundet | Ja. Vill begränsa skatteförmånen betydligt. Räknar med en avkastningseffekt på 500 miljoner euro. |
| SDP | Ja. Tror att en reform av systemet kunde ge 250–500 miljoner euro till staten. |
| De Gröna | Ja. Skattelättnaden borde riktas till småföretagare till exempel genom att sänka avkastningsprocenten och öka den andel av skatten på utdelningen som faller under inkomstskatt. |
| SFP | Nej. Vill att beskattningen av utdelning för onoterade bolag fortsättningsvis beaktar företagarens risktagning. |
| Kristdemokraterna | Nej. Vill behålla nuvarande system. Det är viktigt att företags- och kapitalbeskattningen hålls konkurrenskraftig. |
| Samlingspartiet | Nej. Petteri Orpo sade i Yles partiledardebatt att vi måste se till att vår företagsbeskattning är konkurrenskraftig jämfört med andra länder och att kapitalet riktas till företagsverksamhet. |
| Sannfinländarna | Nämner inte i sitt valprogram. |
| Centern | Nämner inte i sitt valprogram. |
Skattestöd till medelålders män
Skattelättnaderna för onoterade bolag kan ses som ett skattestöd som innebär att staten förlorar skatteintäkter genom att inte beskatta företagen enligt normal skattesats. Den förlorade intäkten för staten beräknas vara cirka 830 miljoner i år.
Enligt Finnwatch har det nuvarande systemet ett kryphål. Kritiken går ut på att systemet uppmuntrar rika människor att grunda aktiebolag genom vilket de kan fakturera sitt eget jobb. På så sätt är det möjligt för dem att omvandla sina förvärvsinkomster till kapitalinkomster för att undvika den progressiva skatten på arbete.
Enligt Finnwatch är majoriteten av dem som får skattestödet höginkomsttagare, eftersom stödet är kopplat till företagets nettoförmögenhet. Det här betyder att stödet främst gynnar personer som äger stora kapitalrika företag medan ett nytt företag med små inkomster får väldigt lite nytta av skattelättnaden.
Finnwatchs statistiska analys från 2020 visar att 74 procent av den skattefria utdelningen hos onoterade bolag gick till den tiondel som har de högsta inkomsterna. Största delen går till medelålders män. Könsfördelningen är 79 procent till män 21 procent till kvinnor.
Undviker skatt på arbete
Finansministeriet bedömer att skatten på utdelningen från onoterade bolag kunde skärpas. I en färsk kartläggning av beskattningen ser tjänstemännen åtgärden som ett av de mest effektiva sätten att öka statens skatteintäkter.
Terhi Järvikare som är överdirektör på Finansministeriet säger att skattestödet bidrar till inkomstskillnader, eftersom det riktar sig kraftigt till den högre inkomstdecilen.
Stödet styr utdelningen på ett sätt som ger fel signaler om vilka företag som är lönsamma, vilket inte är bra för tillväxten. En skattehöjning skulle göra beskattningen av utdelningen mera neutral, säger Järvikare.
Hon berättar att det nuvarande systemet härstammar från 1990-talet då man började beskatta onoterade bolags utdelning delvis som kapitalinkomster och delvis som förvärvsinkomster.
– Meningen var att delen som beskattas som kapitalinkomster skulle spegla avkastningen på investeringen, säger Järvikare.
Järvikare vidhåller att systemet behöver reformeras eftersom den avkastningsprocent som valdes då var rätt hög på grund av att räntorna var högre på den tiden.
– Sedan dess har räntenivån sjunkit betydligt medan avkastningsprocenten inte har sänkts i samma takt, säger Järvikare.
Flera olika arbetsgrupper har föreslagit en sänkning av utdelningens skattefria andel.
Enligt Järvikare kunde avkastningsprocenten sänkas från nuvarande 8 procent till 4 procent och därmed skulle den skulle ligga närmare marknadsräntorna. Ett annat alternativ skulle vara att binda procenten till den långfristiga statsskuldsräntan.