Tankesmedjan Agenda frågade 1 000 finlandssvenskar: Tre av fyra tänker rösta på SFP i valet
Finlandssvenskarnas stöd för Svenska folkpartiet är starkt, enligt en SFP-närstående opinionsmätning. Tre av fyra finlandssvenskar röstar på SFP. Centern har rentav lägre understöd än Sannfinländarna i mätningen.
Det finlandssvenska politiska landskapet är i stort sett oförändrat jämfört med det förra riksdagsvalet och tidigare undersökningar.
Det framgår i opinionsundersökningen som Aula Research gjort för den SFP-närstående tankesmedjan Agenda. Tankesmedjan upprätthålls av Svenska Bildningsförbundet rf. som i sin tur är en del av SFP:s partiapparat.
Svenska folkpartiet (SFP) är partiet som den allra största delen av finlandssvenskarna litar på när det gäller bevarandet av svenska språkets ställning i Finland. Partiet har ett stöd på 76,5 procent, bland nästan 1 000 svarande.
Språket fortsätter vara en viktig faktor i valbåset: Över 90 procent säger sig rösta på kandidater som arbetar för det svenska språket
Kjell Herberts, språksociolog vid Agenda
Svenskspråkig partiledare räddar inte finskt parti
Ironiskt nog är det två partier utan synliga finlandssvenskar i partiledningen som kommer direkt efter SFP.
Tvåa bland finlandssvenskarna är Socialdemokraterna: 5,7 procent av de tillfrågade säger att de röstar på SDP. Samlingspartiets stöd är på 5,4 procent, och det anses långt mindre positivt till svenskan än SDP.
På fjärde plats kommer Vänsterförbundet med ett stöd på 3,9 procent. Den finlandssvenska partiordföranden Li Andersson hjälper ändå inte sitt parti till ett starkt understöd bland finlandssvenskarna, säger Ted Urho som är verksamhetsledare vid Agenda.
– Där syns kanske studentsvenskan och det att undervisningsminister Li Andersson valde att inte föra studentsvenskan vidare, trots att det fanns inskrivet i regeringens program, säger Ted Urho.
De Gröna ligger på ungefär samma nivå (3,8 procent) bland finlandssvenskarna, men uppfattas som ganska svenskvänligt bland de svarande.
Finlandssvenska pyttepartier
Efter De Gröna går det neråt på listan. Kristdemokraternas stöd i den finlandssvenska mätningen är på 2,5 procent.
– I Österbotten är Kristdemokraterna ett starkt svenskt parti och det beror säkert på att det finns starka svenska profiler, men på det nationella planet är KD mycket tyst kring det svenska, enligt Ted Urho.
Det samma ser man med Rörelse Nu. Trots att de har en namnstark ordförande i Harry Harkimo, uppfattar finlandssvenskarna inte dem som ett parti som arbetar för det svenska. Understödet för partiet är endast 1 procent, enligt undersökningen.
Näst sist på listan över vem finlandssvenskarna skulle rösta på är Sannfinländarna, med 1 procent av stödet. En förkrossande majoritet anser att man inte kan lita på dem i svenska frågor.
Ted Urho tror att deras svenskhetsprogram i höstas påverkar den åsikten.
Sist: Centern
Allra sist på den finlandssvenska popularitetslistan kommer Centern, med ett stöd på 0,2 procent.
Ted Urho är övertygad om att finlandssvenskarnas politiska minne är tillräckligt långt för att minnas Centerns och Sipilä-regeringens agerande i fråga om den svenska servicen på Vasa centralsjukhus.
Centern och det svensk- eller tvåspråkiga distriktet är också totalt osynligt i Svenskfinland, till och med i Österbotten där det hade ett visst inflytande. Nu står Paavo Väyrynen som ordförande, uppställd i Lapplands valdistrikt.
”Inte överraskande att språket är viktigt”
Väljarundersökningen från tankesmedjan Agenda har gjorts i samband med en återkommande enkät om språkklimatet i Finland. Den publiceras senare i mars.
– Det är ett ganska väntat resultat. Finlandssvenskarnas politiska preferenser och politiska aktivitet uppvisar en stor stabilitet, säger Kjell Herberts som är språksociolog vid Agenda.
– Språket fortsätter vara en viktig faktor i valbåset. Över 90 procent säger sig rösta på kandidater som arbetar för det svenska språket.
Kjell Herberts hoppas att Agendas mätning lockar partierna att bättra sig och ta åt sig kritiken. Men han låter inte helt övertygad.
– Under den senaste valperioden har svenskheten och tvåspråkigheten blivit en icke-fråga bland många partier, då de har kommit i fötterna på de stora kriserna, noterar Kjell Herberts.
Aula Research Oy genomförde undersökningen som webbenkät under tiden 24.11–22.12.2022. Samplet bestod av svenskspråkiga huvudsakligen från Helsingfors, Nyland, Egentliga Finland och svenskspråkiga Österbotten. Samplet fördelades så att det fanns 150–300 respondenter områdesvis.
Artikeln uppdaterad 13.3.2023 kl 13.37 med uppgifter om att tankesmedjan Agenda upprätthålls av Svenska bildningsförbundet.