Forskare uppskattar att vi betalade 5 miljarder extra för el under hösten: ”Energikrisen är elproducentens paradis”

Finland försvarar prissättningssystemet för el inom EU, men forskare uppskattar att systemet utarmade finländarna med flera miljarder euro under det sista halvåret i fjol.

I fjol var elen ovanligt dyr.

När elens marknadspris låg på ett genomsnitt på 2,8 cent per kilowattimme låg samma genomsnittspris under det sista halvåret i fjol långt över 20 cent.

Yles MOT-redaktion bad forskare vid Aalto-universitetet att uppskatta hur dyr energikrisen blev för finländarna i slutändan.

Summan är hisnande: finländarna har betalat ungefär fem miljarder euro extra för el.

I den här exceptionella situationen förorsakade verksamhetsmodellen för elmarknaden en situation där konsumenternas pris sköt i höjden medan många elproducenter gynnades.

– Energikostnaderna för el är ungefär de samma som innan energikrisen, så många elproducenter gynnas ofantligt av den här situationen. Energikrisen är egentligen elproducentens paradis, säger Peter Lund.

Så här säljs billig el som dyr

Den huvudsakliga förklaringen till varför elpriset har skjutit i höjden är Rysslands anfallskrig i Ukraina och den från Ryssland avbrutna importen av gas. När det blev brist på gas steg elpriserna. Men det här förklarar bara en del av prisökningen.

Den nuvarande elmarknaden fungerar på ett sätt som påverkat storleken på elpriserna under hösten, eftersom den bygger på en marginalprissättning, där priset definieras enligt den dyraste energikällan.

Elchocken: De höga elpriserna är ingen naturlag

Per-Erik Grönroos lyckas inte minska på sin elräkning.

Marginalprissättningen uppmuntrar till effektiv elproduktion under normala tider, och både forskare och industrin anser att den är ett viktigt verktyg för att övergå till ett fossilfritt samhälle. Men under kristider kan marginalprissättning höja priserna, som den gjort nu.

– Konsumenten kan nu inte utntyttja den verkligt billiga sol-, vind- och vattenkraften och det är marknadens fel, säger professor Lund.

Elproducenterna har däremot haft nytta av systemet. Till exempel Fortum producerar sin el med kärn- och vattenkraft, som har låga produktionskostnader.

Finland gör motstånd mot förändringar

Energiindustrin gör motstånd mot att ändra på systemet med marginalprissättningen också i kristider, men ännu under hösten fanns det stor politisk press på att ändra systemet.

Till exempel konstaterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att det nuvarande systemet inte längre är till elkonsumenternas fördel. Hon föreslog att marknadspriset på gas inte längre skulle räknas med i prissystemet, utan räknas skilt, och då skulle all el till salu inte längre vara lika dyr.

EU-länderna har diskuterat det här under den gångna vintern, och Finland har förespråkat att det nuvarande systemet ska få fortsätta.

Artikeln är en översättning av Magnus Berglunds och Eero Mäntyluomas artikel Tutkijat laskivat MOT:ille: Maksoimme syksyllä sähkösta 5 miljardia ylimääräistä - ”Tulonsiirto sähkönkuluttajalle” för Yle Uutiset. Översättning och bearbetning av Ida Rislakki.