Historien bakom rosen i kung Charles III:s kröningsemblem går tillbaka till 1400-talet och Rosornas krig

Kröningsemblemet är utformat av Iphone-designern sir Jony Ive och föreställer S:t Edvards krona. Englands ros eller Tudorrosen i emblemet symboliserar föreningen av fiendeätterna York och Lancaster efter Rosornas krig.

Den 6 maj kröns kung Charles III. I själva kröningsakten används S:t Edvards krona. Kronan är tillverkad år 1661, efter en äldre förlaga från 1000-talet. Den används endast under kröningsceremonier och ingår i den version av Storbritanniens statsvapen som används i de andra delarna av landet utom Skottland. S:t Edvards krona finns också på det nya emblem som designats inför kröningen.

På kröningsemblet syns kronan i en stiliserad version där kronformen bildas av en ros för England, en tistel för Skottland, en påsklilja för Wales och en shamrock (oftast klöver) för Nordirland. Blommor, blad och stjälkarnas böljande former utgör kronans form. Kronan är blå och omges av rosor, tistlar, påskliljor och klöver i rött.

Samma designer som Iphone

Det är Iphones tidigare chefsdesigner sir Jony Ive som designat kröningsemblemet. Han säger att ”designen inspirerades av kung Charles kärlek till vår planet, till naturen, och hans djupa omsorg om vår naturmiljö”. Ive säger också att ”emblemet symboliserar vårens glada optimism och firar början på Storbritanniens nya karolinska era.”

I emblemet illustreras riksäpplet – ett klot med ett kors – som i miniatyr finns högst upp på S:t Edvards krona av rosen som är en symbol för England. Englands ros i sig har en intressant historia. Den skapades av Henry Tudor, kung Henrik VII, som regerade mellan 1485 och 1509 och som var den första av huset Tudor på den engelska tronen.

Rosorna från Rosornas krig

Vi känner Henrik VII kanske bäst som far till Henrik VIII, kungen som gifte sig sex gånger. Henrik VIII avskaffade katolska kyrkan och införde protestantismen och halshögg två av sina drottningar för att bli fri att gifta sig igen – allt i en desperat kamp för att säkra den färska Tudorättens plats på engelska tronen.

Hans far Henrik VII hade enat landet efter det inbördeskrig som härjade i 30 år mellan de nära besläktade kungliga ätterna York och Lancaster. Kriget kallas numera Rosornas krig.

Hur kunde Lancasterättlingen Henrik VII också använda Yorksättens vita ros?

Namnet Rosornas krig kommer från den vita heraldiska ros som Yorkätten använde och den röda ros som Lancasterätten ibland använde. Efter freden slog Henrik VII ihop de båda rosorna till en, och så uppstod Englands ros eller Tudorrosen.

Henrik själv tillhörde Lancasterätten via sin mor Margaret Beaufort. Därför kunde han både aspirera på tronen och använda den röda heraldiska rosen, även om han själv var en Tudor med rötterna i Wales på fädernet. Men hur kunde Henrik VII också använda Yorks vita ros?

Vita och röda rosen blir rödvit

Henrik VII kom inte bara att göra slut på Rosornas krig, han kom också att ena de två tidigare fiendeätterna genom att gifta sig med Elisabet av York, dotter till en av de tidigare engelska kungarna. Efter det kunde han slå ihop Yorks vita ros med Lancasters röda ros till den nya tvåfärgade Tudorrosen.

Tudorätten dog ut år 1603 då Elizabeth I dog. Trots detta symboliserar Tudorrosen än idag England.

Tudorätten dog ut år 1603 då Henrik VII:s barnbarn, den barnlösa Elizabeth I dog. Trots detta har Tudorrosen levt kvar och symboliserat England ända till våra dagar och Charles III:s kröning. Hur kommer det här sig? Har Charles III någon egentlig rätt att använda Tudorrosen, om man ser till hans släktskap?

Släkttrådar fram till idag

Charles III själv hör till huset Windsor och rötterna finns bland annat i tyska furstehov. Men om vi tittar närmare på Charles antavla så hittar vi tydliga släkttrådar tillbaka till Henrik VII.

Charles, liksom regenterna före honom, härstammar från Henrik VII via dennes dotter Margareta Tudor. Hon gifte sig med den skotske kungen och blev farmor till Maria Stuart, skottarnas drottning. Maria Stuart blev som bekant avrättad av Elisabet I, som var kusin till Maria Stuarts far.

Den avrättade Maria Stuarts son Jakob fick ärva Englands tron efter Elisabet I. Efter Jakob I har troninnehavaren alltid på något sätt, om än inte i rakt nedstigande led, härstammat från honom. Så den dubbla Tudorrosen i mitten av kung Charles III:s kröningsemblem är alltså fortfarande högst aktuell.