Personalbristen inom Österbottens välfärdsområde utvecklas i kritisk riktning – läkare förloras allt oftare till privata sidan

I Österbotten lider nästan varje yrkesgrupp inom social- och hälsovården av ett underskott på personal. Inom en del grupper är personalbristen akut. Och utvecklingen går åt helt fel håll.

Det är bistra fakta som radas upp i den personal- och kompetensanalys som styrelsen för Österbottens välfärdsområde behandlade på sitt möte på måndagen.

Chefsöverskötare Marjo Orava är en av dem som varit med och arbetat fram analysen. Hon uppger att det har varit svårt att få fram exakt och jämförbar statistik över hur många stolar som står tomma i välfärdsområdet. Det beror på att välfärdsområdet är ny som organisation.

– Alla de gamla organisationerna har följt upp de här sakerna på olika sätt. Alla har inte haft tjänsteregister av den sort som välfärdsområdet nu försöker skapa, och det var inte möjligt att tekniskt överföra olika register till ett. Nu börjar vi bygga det här från noll, säger Orava.

Sektor för sektor har man ändå manuellt försökt räkna hur stor personalbrist som råder. Det visar sig att personalunderskottet är kritiskt både i fråga om specialkunskaper och grundläggande kunskaper.

– I reda antal är det flest närvårdare och sjukskötare som saknas. Procentuellt saknas mest munhygienister, psykologer och socialarbetare, sammanfattar Orava.

Dessutom tilltar pensionsavgången i snabb takt. Läget vad gäller räddningspersonal är även det akut och där är pensionsavgången extra stor de närmaste åren.

Säljarens marknad

I personal- och kompetensanalysen lyfts också fram att rekryteringen av personal utvecklas i en kritisk riktning. Redan nu är det säljarens marknad som gäller och utländska arbetsgivare lockar med betydligt högre löner och övriga förmåner som det är svårt att mäta sig med.

Samtidigt förlorar man alltfler läkare till den privata marknaden i Finland och i analysen konstateras att det knappast är så konstigt att det skaver på läkare i tjänsteförhållande att konsulter får så mycket mer betalt för samma arbete.

Nu i mars kommer välfärdsområdets personal att få svara på en undersökning om hur nöjda de är med sin arbetsplats. Motsvarande mätning gjordes första gången ifjol. Då visade resultatet att det finns utmaningar på många håll gällande personalens välmående. För mycket arbete fördelat på för få anställda samt brister i ledarskapet var saker som personalen då särskilt lyfte upp.

Marjo Orava konstaterar att man har mycket jobb att göra, men säger också att man inte får drabbas av hopplöshetskänsla och ge upp.

– Vi är starkare då vi är större. Fast vi har färre personer i arbete så tror jag att vi bättre räcker till inom den här nya organisationen. Det är viktigt att få till en ändamålsenlig arbetsfördelning, mellan olika yrkesgrupper och kunskapsområden. Det är mer givande att jobba om man får använda sitt yrkeskunnande så bra som möjligt.

Nu tar välfärdsområdet till en lång rad större och mindre åtgärder för att råda bot på situationen. Man inför till exempel mentor-tutormodeller bland de anställda, utökar antalet läroavtalsstuderande, ökar samarbetet med utbildningsanordnare, ökar antalet internationella studerande, anställer studerande redan under deras sista termin och betalar lön under praktikperioder.

Samtidigt satsar man mer på att stödja den befintliga personalen och få dem att hållas kvar. Utbildningsbehovet kartläggs så att de anställda få den utbildning som kontinuerligt behövs.