Europaparlamentet röstar om att öka kolsänkan – samtidigt sjunker Finlands målsättning

Ett nytt sätt att räkna ut hur kolsänkan ska fördelas mellan medlemsländerna leder till att kraven på Finland minskar. Ville Niinistö (Gröna) ser nu ekonomiska möjligheter för jordbrukare.

I dag röstar Europaparlamentet om att öka kolsänkan inom sektorn för markanvändning. Det handlar alltså om hur mycket koldioxid som ska bindas i skogar och mark.

– I hela EU höjs nivån markant, säger Ville Niinistö (Gröna), rapportör för förordningen i Europaparlamentet.

Målet fram till 2025 är en årlig kolsänka på 265 miljoner ton. Enligt förslaget ska det höjas till 310 miljoner ton fram till 2030. För Finlands del minskar däremot ambitionsnivån från omkring 22 miljoner ton till 17,8. Orsaken är att man har slagit fast nya referenstidpunkter för att jämföra ländernas tidigare kolsänka.

– Det betyder att Finlands målsättning faktiskt sjunker.

Enligt Niinistö är till exempel Sveriges målsättning över dubbelt så hög som Finlands.

En bred majoritet står bakom kompromissen som lär godkännas i parlamentet i dag, tisdag. Medlemsländerna har för sin del redan godkänt förordningen och endast Polen röstade emot, medan ett fåtal länder röstade blankt.

Nya siffror bekräftar kolsänkans kollaps – skogens tillväxt var mindre och avverkningen större 2021

Markanvändningssektorn är nu en nettoutsläppskälla.

”Jordbrukare och skogsägare kan tjäna pengar”

Trots att målsättningen sjunker för Finlands del, behövs åtgärder för att nå det nya målet. Ett problem är att Finlands kolsänka har minskat drastiskt de senaste tio åren.

Enligt Ville Niinistö kommer Finland inte att nå målen för 2025. Samtidigt ger den nya förordningen en del flexibilitet att kompensera för den förra periodens missade mål fram till 2030. Lyckas ett land inte nå sina mål så finns det möjligheter att köpa utsläppsrätter på en gemensam börs för utsläppshandel. På samma sätt kan länder som överskrider sitt mål göra tjäna på att sälja utsläppsrätter.

Ville Niinistö säger att det här borde ge incitament åt staten att betala för att binda koldioxid. Samtidigt säger han att det finns ett stort intresse bland företag att betala för att kompensera utsläpp.

– För skogsägare och jordbrukare så betyder det möjligheter, säger Niinistö.

Han anser ändå att Finland har varit för långsamt när det gäller att skapa en marknad för kolsänkan.

Torvalds: ”Lyckades få med kolsänkan i klimatlagen”

Nils Torvalds, Europaparlamentariker för Svenska folkpartiet, säger att den här behandlingen var odramatisk jämfört med då föregående periods målsättningar slogs fast. Han tror att en orsak är att en skrivelse om kolsänkan godkändes som en del av klimatlagen, alltså lagen om de övergripande klimatmålsättningarna som slogs fast i början av mandatperioden.

– När vi diskuterade en lösning om klimatlagen kom vi fram till en skrivning som gäller sänkorna, och det var mitt förslag, säger Torvalds.

Torvalds berättar att slutförhandlingarna om klimatlagen hade kört fast. Han gjorde upp ett förslag om markanvändningen tillsammans med en pensionerad tjänsteman från Europeiska kommissionen.

– Under nattens sista timmar under förhandlingarna om klimatlagen blev skrivelsen den avgörande kompromissen.

Därtill säger Torvalds också att kolsänkan har blivit en mindre politiserad fråga.

– När vi började klimatmaratonet för tio år sedan var markanvändningen en viktig och stor del som det slogs med händer och tänder om. Nu finns krav på att minska klimatavtrycket på betydligt bredare front och i det sammanhanget spelar sänkan en mindre roll.