Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vilka traditioner hör ihop med röstning och val för dig? – Svenska litteratursällskapet vill veta

En väljare sätter sin röst i valurnan.
Bildtext Rösträtten är inte lika självklar i alla andra länder som i Finland.
Bild: Pekka Tynell / Yle

Det är dags för riksdagsval igen och i samband med att förhandsröstningen inleds passar Svenska litteratursällskapet i Finland på att lansera en frågelista om val och traditioner.

I frågelistan Traditioner vid val vill Svenska litteratursällskapet få svar på frågor som; Följer du med valdebatter? Vad har du för strategi att ringa in din kandidat? Brukar du förhandsrösta eller rösta på valdagen? Hur känns det att rösta?

– Vi är kanske inte så partitrogna som förr och då är det också intressant att undersöka hur folk tänker kring sådant som valkompasserna, säger Yrsa Lindqvist.

En kvinna i svart jacka står framför ett vitt hus och tittar in i kameran.
Bildtext Yrsa Lindqvist ser fram emot svaren på Svenska litteratursällskapets frågelista om val och traditioner.
Bild: Mira Bäck / Yle

Mycket statistik men lite kunskap om hur vi firar att vi röstat

Yrsa Lindqvist jobbar som förste arkivarie vid Svenska litteratursällskapets arkiv och en stor del av hennes arbetsuppgifter handlar om att dokumentera seder och bruk med hjälp av olika frågelistor. Hon ansvarar också för frågelistan om valtraditioner.

– Vi vet egentligen ganska lite om människors valbeteenden. Det finns mycket statistisk information, men den här frågelistan kartlägger mer ett känsloperspektiv. Hur känns det när vi ska rösta? Hur brukar vi klä oss? Firar vi med bakelse efteråt?

Hur känns det att rösta? Känns det högtidligt, festligt, viktigt?


Speciellt för frågelistan om val och traditioner är att det är frågan om en kort tidsperiod som ska beskrivas. Svenska litteratursällskapets arkiv frågar vanligen efter minnen från längre tidsperioder, som barndomsminnen eller minnen kring resande. Trots att berättelserna är individuella berättar de samtidigt om tidens samhällsanda och samhället i stort.

– Det ska bli intressant att se om det här ämnet passar för en frågelista. Det som lockar människor att delta är ofta att de vill berätta om sina minnen och upplevelser och reflektera kring vad de upplevt.

Ett par sitter mitt emot en kvinna på en uteservering.
Bildtext ”Ja, och så var det så lång kö att jag nästan gav upp.”
Bild: ROLAND LUNDGREN

Metoden med frågelistor passar inte för alla typer av insamlingar. Det finns kanske inte så många minnen kring röstandet. Men frågorna är specifika och ställer tydliga avgränsade frågor; Brukar du förhandsrösta eller rösta på valdagen? Vilket föredrar du och av vilken orsak? Hur känns det att rösta? Känns det högtidligt, festligt, viktigt?

Förhandsröstningen bekväm, men valdagen lite högtidlig

När man börjar bena i traditionerna kring valdagen, som frågelistan från Svenska litteratursällskapets arkivs gör, kommer man in på många detaljer. Röstningsdagen är flaggdag och man ser hur folk strömmar till, kanske tillsammans med hela familjen, för att avlägga sin röst.

Många har kanske minnen av att ha följt med föräldrarna till vallokalen i barndomen. Kanske minns man hur representanter från olika partier skötte olika moment under röstningen. Att de som röstade köade för att sedan gå in en och en i ett bås och avge sin röst.

Man kanske skriver om att man röstat på Facebook, men det är inte information som bevaras.

– Många väljer förhandsröstningen eftersom det är enkelt och bekvämt att göra till exempel i någon butik eller på biblioteket, samtidigt som man sköter andra ärenden. Men den riktiga valdagen kan kännas mer högtidlig och något som många vill hålla fast vid, säger Yrsa Lindqvist.

Vädret sägs också påverka röstningsdeltagandet. Kanske röstar man i samband med en promenad i vackert väder. Är vädret dåligt så brukar man säga att det inverkar på antalet som röstar. Efteråt kanske man köper en bakelse till eftermiddagskaffet.

– De här beteendena finns inte dokumenterade. Man kanske skriver om det på Facebook, men det är inte information som bevaras.

Ungdomar håller i valsedlar.
Bildtext ”Här har Kalle Anka har fått fem röster.”
Bild: Salla Merikukka

Diskuterar du valet efteråt?


Hur gör vi då efter att vi avlagt våra röster? Det finns många sätt att följa med rösträkningen och valresultatet. Man kan följa med på Yle Fem eller finska tv-kanaler, eller zappa mellan kanalerna. I dag följer många med rösträkningen på nätet.

– Och orkar man titta ända till slutet? Är det viktigt att följa med den egna kandidaten, eller endast partiet? Dukar man fram någonting gott på vardagsrumsbordet medan man tittar? funderar Yrsa Lindqvist.

Är det så att man håller sin kandidat hemlig?

I Svenska litteratursällskapets frågelista finns också frågor kring om man brukar diskutera valresultatet dagen efter med familj och arbetskamrater.


– Ofta betonas valhemligheten. Är det så att man håller sin kandidat hemlig eller berättar man vem man röstat på?

Röster för beslutsfattandet


Ett av Yrsa Lindqvists egna minnen hör ihop med senaste val. Hon funderade då på hur värdefullt det var att folk strömmade in i vallokalen av fri vilja för att avlägga sina röster. Röster för beslutsfattandet i vårt samhälle.

– Jag slogs av högtidligheten och att demokratiska val inte är en självklarhet i alla länder. Det ska bli intressant att dokumentera och ta del av minnen och traditioner kring detta.

Här finns frågelistan om du vill vara med och bidra med dina egna traditioner kring val!

Pariskunta saapui Helsingissä Töölön kisahallin ulkoäänestyspaikalle ennakkoäänestämään 26. toukokuuta.
Bildtext Den som förhandsröstar kan ha tur och slippa långa köer.
Bild: Silja Viitala / Yle