Om EU-parlamentets förslag blir verklighet kan ungefär hälften av Finlands bostäder behöva byggas om

EU-parlamentet driver ett ändringsförslag som skulle tvinga oss att bygga om våra hus. Parlamentets krav på energieffektivitet är ännu strängare än i det förslag från kommissionen som Finland tidigare motsatt sig.

Ungefär hälften av flervånings- och enfamiljshusen i Finland måste byggas om ifall energieffektivitetsdirektivet träder i kraft enligt parlamentets förslag.

EU-parlamentet godkände industriutskottets förslag på tisdagen.

– Om direktivet förverkligas enligt parlamentets förslag måste cirka 1,5 miljoner bostäder renoveras under tio år för att kunna vara energieffektiva, säger Egnahemsförbundets verksamhetsledare Marju Silander.

Målet med de strängare reglerna är att bostäderna ska vara tillräckligt utsläppssnåla och förbruka mindre energi.

Miljörådet Maarit Haakana på miljöministeriet har ansvarat för beredningen och säger att Finland inte stöder förslaget.

– Vi ser det som viktigt att byggnadernas energiförbrukning minskas men vi ser inte positivt på kommissionens och parlamentets förslag. Finland vill inte att man kräver att byggnader byggs om utan egentliga renoveringsbehov. Det är slöseri ifall fungerande byggnader repareras bara för att förbättra energieffektiviteten.

Enligt Haakana är hoten för tvångsreparationer reella.

– Det är möjligt, men vi hoppas att det inte blir så. Hotet uppstår av att byggnader måste renoveras till särskilda energiklasser och inom vissa tidtabeller.

Målet är att reparera ”dåliga” byggnader i varje medlemsland

Klasserna för energieffektivitet beskrivs med märkena A-G, där A är den mest effektiva och G är den minst effektiva.

Kommissionen föreslår minimikrav gällande energieffektivitet för grundliga reparationer på EU-nivå. Det förutsätts att 15 procent av de byggnadsbestånd som är minst energieffektiva ska öka från klass G till minst klass F senast år 2030. Efter tre år ska de förbättras till klass E.

Parlamentet tog alltså en strängare ståndpunkt och krävde att de nuvarande bostäderna skulle förbättras till klass E år 2030 och till klass D år 2033.

Kraven berör offentliga byggnader sedan tidigare.

Därtill kräver förslaget att medlemsländerna ska göra upp nationella reparationsprogram som skulle innehålla stödformer och annan finansiering. Stöden skulle vara viktiga för stora reparationer särskilt när det gäller de minst energieffektiva byggnaderna.

Enligt Haakana är förslagets problem att det inte finns svagare byggnader än klass G. En 15 procentig minskning av byggnaderna av klass G skulle förstöra den nuvarande energimärkningen.

Finland vill ha bort förpliktelser för bostäder

Tvångshotet skulle tas bort om ministerrådets förslag till direktivet, vilket också Finland har varit med och utformat, skulle gälla.

– Reparationsförpliktelserna skulle enligt rådets förslag inte gälla bostadsägaren utan medlemsländerna, så att byggnadsbeståndet skulle granskas i sin helhet. Förstås måste byggnaderna bli mer energieffektiva, men nationellt skulle det kunna genomföras mera plan- och ändamålsmässigt. Men vi får se ifall rådets ståndpunkt vinner efter att förhandlingarna är över, säger Haakana.

Med förhandlingar menar Haakana trepartsförhandlingarna mellan EU-kommissionen, parlamentet och ministerrådet.

En överenskommelse om direktivets slutgiltiga form väntas uppstå under detta år.

– För tillfället behöver man inte vara orolig, utan först se vad slutresultatet blir.

Men kommer någon alls kunna granska energicertifikaten efter det?

– Om något regleras så övervakas det oftast också. Så det blir följder om man inte gör som man borde. De första vitena för när det saknats energiintyg har redan utfärdats förra hösten, säger Haakana.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Suomalaiskoteja uhkaa mittava pakkoremontointi, kun EU-parlamentti hyväksyi kiistellyn ehdotuksen: taloista halutaan vähäpäästöisiä Artikeln är skriven av Minna Pantzar. Översättningen och bearbetningen är gjord av Lars Sjöblom.