Varje vecka dör en människa under 25 år på grund av droger – missbruksläkare: “Med rätt vård kunde de flesta räddas”

Forskningen har länge efterlyst en reform av drogpolitiken i Finland. Beroende på parti har kandidaterna i riksdagsvalet väldigt olika syn hur man ska vända trenden att de drogrelaterade dödsfallet bara fortsätter öka.

Under de senaste tio åren har droganvändningen i Finland ökat markant, och likaså de drogrelaterade dödsfallen. Framförallt unga vuxna lider av missbruk i högre grad än tidigare.

För att ta reda på hur denna utvecklig ser ut i gatubilden i Helsingfors beger jag mig till Dallapéparken.

Utanför de offentliga toaletterna hänger en brokig skara människor. De röker tobak, småpratar och smusslar med paket på ett sätt som onekligen ger bilden av att det är något olagligt på gång.

Ett par av dem slinker in på den gröna toaletten menad för personer med funktionsvariationer. Jag väntar en stund och betraktar gänget. En del av individerna är smala och ser ut att kunna behöva ett varmt mål mat. Andra kanske en dusch eller lite rena kläder. Lukten av urin runt toaletten är påtaglig även på distans.

Efter några minuter kommer paret ut och vandrar iväg hand i hand utan något desto tydligare mål i sikte, till synes alldeles uppslukade av sina egna världar.

Bland annat så här ser drogmissbruket ut på gatorna i Helsingfors. Samvaron mellan dem som lider av drogberoenden präglas av en stark solidaritet som bygger på tjänster och gentjänster, men också en förståelse om att sjukdomen de lider av leder till att var och en gör vad de kan för att klara sej, för att få tag i nästa dos.

Någon större tilltro till myndigheter verkar de flesta av dem inte ha. Då jag närmar mig gänget för några frågor måste jag länge och väl förklara för några misstänksamma individer att jag inte är civilpolis, utan en journalist som försöker förstå mig på deras livsöde ur ett medmänskligt perspektiv.

En av dem går med på att ge några kommentarer och berätta hur det är att leva med ett drogberoende i Finland. Han är en man i 30-årsåldern, med tunnande hjässa och ovårdat skägg men snälla ögon. Han förklarar hur den rådande lagstiftningen och bristen på tilltro till myndigheterna varit en bidragande orsak till att flera av hans vänner dött på grund av droger.

Om någon får en överdos i parken, då ringer jag inte ambulansen för då dyker också polisen upp och då råkar jag ju själv illa ut. Istället tömmer jag kompisens fickor och lämnar honom där. En sovande man behöver varken knark eller pengar.

Man i 30-årsåldern i Helsingfors

I Finland ligger vi efter vetenskapen – framförallt de unga lider

Enligt Institutet för hälsa och välfärds statistik från 2021 var ungefär en femtedel av klienterna inom missbrukarvården under 25 år gamla. Över hälften av den totala mängden narkotikaberoende klienter inom missbrukarvården var under 35 år gamla.

Samtidigt som missbruket ökar laggar utvecklingen av vårdmöjligheterna för de som lider av beroendesjukdomar efter.

Vetenskapliga studier har sedan länge pekat på att en liberalare drogpolitik med fokus på rehabilitering istället för bestraffning är ett effektivt sätt att minska på drogrelaterade skador och dödsfall i samband med överdoser.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd THL borde det till exempel stiftas en tidsbunden separat lag som gör det möjligt att pröva på övervakade injiceringsrum. Tanken är att prövotiden kunde ge värdefull information om huruvida de övervakade injiceringsrummen kunde minska på den drogrelaterade dödligheten.

De drogrelaterade dödsfallen fortsätter öka – Kim är en av dem som lyckades slå sig fri innan det var för sent

Droganvändningen i Finland ökar markant.

Politikerna delade i frågan om injektionsrum

Att unga lider av missbruk i allt högre grad är ändå något få politiker verkar vilja ta ställning till, eller diskutera ur ett bredare perspektiv.

I Yles valkompass fick kandidaterna i riksdagsvalet 2023 ta ställning till frågan om behovet av övervakade injektionsrum för människor med missbrukarproblem.

I dagsläget är de partierna i vilka en majoritet är för introduceringen av de övervakade injektionsrummen för människor med missbruksproblem Vänsterförbundet, SFP, SDP och De Gröna.

Samlingspartiet är delat i frågan, medan Kristdemokraterna och Sannfinländarna är emot introduktionen av övervakade injektionsrum.

Om vi kunde godkänna tanken att drogberoenden är sjukdomar, då kanske de som lider av dem också kunde behandlas med den insikten i tankarna.

Margareeta Häkkinen, missbruksläkare

Forskningen efterlyser en reform av drogpolitiken

Margareeta Häkkinen är missbruksläkare med lång erfarenhet av beroendesjukdomar. Just nu arbetar hon bland annat som sakkunnig expert för Institutet för hälsa och välfärd och som överläkare vid A-klinikens drogsjukhus i Järvenpää.

Häkkinens anser att diskursen kring droger och beroendesjukdomar i Finland är föråldrad. För att förändringar ska ske inom lagstiftning eller vården behövs en djupare insikt om vad drogberoendet egentligen handlar om.

Enligt Häkkinen har beroendesjukdomar och missbruk länge setts som ett socialt problem eller brist på självdisciplin från individens sida. Men i själva verket är det frågan om en sjukdom.

– Det har setts som mer av ett socialt problem, och behandling för personer med missbruk har skötts inom socialvården, inte inom sjukvården. Om vi kunde godkänna tanken att drogberoenden är sjukdomar, då kanske de som lider av dem också kunde behandlas med den insikten i tankarna.

De som lider av beroendesjukdomar saknar politisk kraft och representation

För att de som lider av drogberoenden ska få bättre hjälp måste inställningen till drogmissbruk förändras i samhället. Personer med missbruk är idag bland de mest marginaliserade samhällsgrupperna i vårt land.

Ofta handlar det om att man inte lyckas behålla ett arbete, vilket leder till andra problem som fattigdom eller skuldsättning. Men för många går det även djupare än så. Beroendesjukdomen leder till en alienation från de gamla sociala kretsarna, som ofta byts mot bekantskaper där drogerna är i centrum.

Enligt Häkkinen är de som lider av narkotikaberoende ofta även frånkopplade från de politiska processer och beslut som påverkar deras situation.

– De som lider av beroendesjukdomar är inte nödvändigtvis kapabla att driva sina egna intressen för bättre vård. Ofta faller det på de närstående att driva intressena för de som lider av drogberoenden. De saknar ofta den representation och de patientorganisationer som behövs för att driva bredare förändringar, berättar Häkkinen.

En fråga om offentlig resursanvändning

För att bekämpa missbruksproblematiken behövs från samhällets sida en större satsning på rehabilitering för personer som lider av missbruk. Framförallt unga har svårt att hitta till rehabiliteringstjänsterna som erbjuds för personer med missbruk. Också möjligheterna till långvarig rehabilitering efter avgiftningsbehandling är få, vilket leder till högre fall av återfall.

– Frågan är vad som händer efter avgiftningsbehandlingen, då man borde lära sig nya levnadsvanor. Om livet länge centrerat kring droganvändning, så måste man hitta något att ta den vanans plats, och där är rehabiliteringsperioden väldigt viktig, berättar Häkkinen.

Men möjligheterna till såväl avgiftningsbehandling och långvarig rehabilitering motsvarar inte behovet för dessa tjänster. I dagsläget kan en person som lider av drogberoende få vänta i flera veckor för att tas in på avgiftningsbehandling. Även satsningarna på långvarig rehabilitering har minskat.

– Det handlar om vad vi prioriterar i samhället, och vad vi använder våra offentliga resurser. Då situationen är den den är, att drogproblem och beroendesjukdomar blir allt vanligare, då borde ju även satsningarna på att vårda dem öka. Men så är inte läget i vårt samhälle idag, förklarar Häkkinen.

"Min kompis pappa gav oss amfetamin när jag var fjorton" – amfetamin finns bland både festanvändare och svårt beroende

Amfetamin kan tas på flera olika sätt.

Missuppfattningar leder till stigma – och mer problem

Enligt Häkkinen stigmatiseras personer med beroendesjukdomar ännu ofta i vårt samhälle. Stigmatiseringen bidrar också ofta till känslan av utanförskap från resten av samhället hos personer med missbruksproblem.

I genomsnitt dör det över en människa under 25 på grund av droger varje vecka. Om det skulle handla om någon som helst annan vårdbar sjukdom skulle det ju vara en enormt viktig fråga

Margareeta Häkkinen, missbruksläkare

– Inte följer ju en patient med högt blocktryck heller alltid läkarnas råd, till exempel då det gäller att sluta röka tobak eller äta mindre salt. Trots det behandlar vi ändå komplikationer som är resultat av blodtryckssjukdomar utan att tänka på saken desto mer. Men när det handlar om en person med beroende som inte följer våra råd, då appliceras inte samma förståelse, kommenterar Häkkinen.

Häkkinen förklarar att människor med drogberoenden ofta stigmatiseras och bemöts med väldigt lite empati av samhället. Det syns bland annat i hur lite som görs för att hindra den höga drogrelaterade dödligheten bland unga i vårt land.

– De drogrelaterade dödsfallen skulle i de allra flesta fallen vara förebyggbara med hjälp av rätt vård. I genomsnitt dör det över en människa under 25 på grund av droger varje vecka. Om det skulle handla om någon som helst annan vårdbar sjukdom skulle det ju vara en enormt viktig fråga, säger Häkkinen.

Enligt Häkkinen och hennes kolleger på Institutet för hälsa och välfärd behöver vi i Finland en vision för ett Finland med så få drogrelaterade dödsfall som möjligt, och en aktiv strävan att göra den visionen till verklighet.