Kulturfonden delar ut 25 miljoner euro – ny satsning ger jämlikare behandling av bidrag

Kulturfondens så kallade novemberutdelning, som delas ut denna vecka, är tre miljoner euro större än i fjol. I utdelningen syns svallvågor efter pandemin då kulturfältet hade det kärvt, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung.

– Nog ser man svallvågor. Antalet ansökningar steg igen jämfört med året innan. Nu är alla på gång igen. Det är jätteglädjande och viktigt för det svenska i Finland. Man blir imponerad av hur mycket som görs, och vilken aktivitet och energi som finns, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung.

Det osäkra världsläget har inte påverkat Kulturfondens utdelning. Man delar nu ut 3 miljoner euro mera än motsvarande utdelning i fjol. Av den totala ansökta summan på 75 miljoner euro delar man ut 25 miljoner euro, det vill säga 30 procent. Också antalet ansökningar som lämnades in steg med ungefär 200. Av drygt 3 000 ansökningar beviljas knappt 1 600. Under pandemin minskade antalet novemberansökningar, men på årsbasis har Kulturfonden under flera år behandlat samma mängd ansökningar, omkring 7 000.

Satsningar på barn och unga

– Vi har fokuserat på barns och ungas välmående, och att konstfältet kommer igång igen på ett bra sätt. Vi har också satsat på utbildning och forskning, och på en hållbar start för teatrarna efter pandemin. Alla de här bitarna har ju varit under hård press under pandemin, säger Mikael Svarvar, delegationsordförande för Kulturfonden.

Många föreningshus och ungdomslokaler har haft det kämpigt under pandemin, då folk inte kunnat samlas. Nu tampas de dessutom med höjda energikostnader.

– De har också fått extra bidrag och nivån på föreningshusbidraget har även höjts, säger Lillkung.

Nytt för i år

Den största förändringen i år är att Kulturfonden har stärkt sakkunnigbehandlingen av ansökningarna. Ansökningarna av professionella konstnärer har i år lästs och bedömts både av de regionala direktionerna, men också Kulturfondens 40 utomstående, anonyma sakkunniga. Det här har lett till en mer jämlik behandling, säger Lillkung.

– Jag tror att de sökande i och med detta har fått en ännu mångsidigare bedömning. Som professionell konstutövare tror jag att man förväntar sig att man faktiskt kan lita på att vi vrider och vänder på ansökningen ur olika infallsvinklar, och att vi har gjort allt för att det ska bli rätt, säger Lillkung.

Satsar större summor

Kulturfondens styrelseordförande Mikaela Nylander sade i en intervju för Svenska Yle för ett par år sedan att de finlandssvenska fonderna borde bli bättre på att välja vem de satsar på. Det här syns delvis i utdelningen.

– De senaste åren har vi börjat dela ut större bidrag, i synnerhet när det gäller utbildningsfrågor. När det gäller det breda föreningsfältet och den så kallade tredje sektorn, kan också en liten summa ibland vara väldigt viktigt. Men institutioner inom kultur och konst har nu fått betydligt större bidrag under de senaste åren, säger Lillkung.

De största bidragssummorna satsar Kulturfonden på konst och kultur i novemberutdelningen. Inom den kategorin delas de högsta bidragsskummorna ut inom musik. Till exempel stiftelsen får Martin Wegelius Institutet ett treårigt verksamhetsbidrag på 300 000 euro och 20 000 euro för kammarstråkarnas verksamhet. Finlands svenska sång- och musikförbund får 232 000 euro för verksamheten och 25 000 euro för projektet Blåslyftet.

Prioriterar ni musik som genre, Sören Lillkung?

– Alla konstformer är lika prioriterade, men vi har jättemånga ansökningar inom musikområdet. Det finns också en viss språklig förklaring till exempel vokalmusiken. Det är stort söktryck.

Musiken är också ett verktyg att nå väldigt många barn och unga, tillägger Svarvar.

– Jag skulle gärna ha till exempel fler ansökningar inom danskonst. Vi ska förstås satsa på sådant som gynnar det svenska, men dansen är ordlös. Jag skulle gärna se att fler utanför det finlandssvenska kom med i arbetet med att gynna det svenska i Finland, säger Svarvar.

Fler mångåriga stipendium

I år har också fler än tidigare fått fleråriga arbetsstipendium. Av drygt 400 sökande får nu 67 ett arbetsstipendium. Författaren Malin Kivelä får ett treårigt stipendium. Tvååriga arbetsstipendier går till författarna Ellen Strömberg och Mia Franck, musikern Erica Back och bildkonstnärerna Linda Bondestam och Pia Lindman. Alla övriga stipendiater får ettåriga arbetsstipendier.

– Vad det gäller arbetsstipendier inom konst och kultur följer vi ju nationella riktlinjer och delar ut samma summor som Kulttuurirahasto och Centret för Konstfrämjande, Taike, för att de ska vara jämförbara, säger Lillkung.

Framtiden för projektet Kritikbyrån som drivs av Intresseföreningen för finlandssvenska frilanskritiker var oviss. Men nu får Kritikbyrån 157 000 euro för att stärka frilanskritikers ställning och vitalisera kritiken i Svenskfinland.

– Vi här jätteglada över det här. Det innebär att vi kan fortsätta i tre år till, säger Daniel Wickström, kritikombud för Kritikbyrån.

Här kan du läsa vilka som fått bidrag i årets utdelning.