Bara tre riksdagspartier vill trygga svenskan i sina valprogram – här är de nio största partiernas linjer om vårt nationalspråk
Det svenska språket och dess ställning är en het politisk potatis. Trots att bara ett riksdagsparti tar ställning mot svenskan vill bara tre av nio trygga svenskan i sina riksdagsvalsprogram.
En opinionsundersökning av SFP-närstående tankesmedjan Agenda visar att nio av tio finlandssvenska väljare tänker rösta på en kandidat som jobbar för svenskan. SFP får enligt undersökningen mest tillit när det gäller bevarandet av det svenska språkets ställning i Finland.
Också Svenska Yles finlandssvenska väljarbarometer visar att SFP får mycket stöd av finlandssvenskarna – 70 procent. Men det är inte bara SFP som talar om språkfrågan i riksdagsvalet.
Så här har vi gjort
Vi har gått igenom vad de nio riksdagspartierna säger om svenskan i sina officiella valprogram. Därefter har vi kollat vilka valprogram som säger att de vill trygga svenskans ställning som nationalspråk.
För att kunna jämföra valprogrammen med varandra har vi jämfört partiernas PDF-dokument där de officiella valprogrammen står listade i sin helhet. Rörelse Nu har ingen tillgänglig PDF, så där har vi analyserat deras hemsida.
Vi har inte analyserat vad någon av partiernas undergrupper säger om svenskan.
Sannfinländarna för slopad skolsvenska
Sannfinländarna är det enda av de nio regeringspartierna som öppet tar ställning mot svenskan. I Yles partikompass säger de att de vill göra skolsvenskan frivillig, men bevara svenskan som nationalspråk.
Fast så enkelt är det inte verkligheten, säger Åsa von Schoultz som är professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet.
– Det ena är svårt att förverkliga utan det andra. Utan svenskundervisning blir det till exempel svårt att rekrytera svenskspråkiga inom det offentliga, så som grundlagen och språklagen säger, säger von Schoultz.
Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra är den enda partiledaren som inte yttrade ett ord på svenska i Svenska Yles tvåspråkiga partiledardebatt, trots att hon talat svenska i offentligheten förr.
' /%3E%3C/svg%3E)
Ny studie: Högerpopulister ser svenskan i Finland som en del av fosterlandet – kritisk inställning till obligatoriska skolsvenskan det enda som förenar
En del ser svenskan i Finland som en maktinstans.
Alla partier utom Sannfinländarna anser enligt Yles partikompass att svenskundervisningen ska fortsätta vara obligatorisk och att svenskans ställning ska hållas på minst samma nivå som i dag.
Medan Sannfinländarna talar om frivillig skolsvenska, språklig frihet och rätten att välja, motiverar de andra partierna den obligatoriska svenskundervisningen med språket för oss närmare det nordiska samarbetet och och att det hör till allmänbildningen att kunna fler språk.
Tre av nio partier vill trygga svenskan i sitt valprogram
Centern är ett av tre partier som talar om att trygga svenskans ställning i sitt valprogram. De två andra partierna som talar för att trygga svenskans ställning är Vänsterförbundet och SFP.
Trots det här är Centern ändå enligt Agendas undersökning det minst populära partiet bland finlandssvenskarna ur ett språkligt perspektiv – bara fyra procent tycker att partiet förhåller sig positivt till svenskan.
Sociologen Kjell Herberts säger i ett pressmeddelande att han tror att Centerledda Sipiläregeringens beslut att skala ner på jouren vid Vasa centralsjukhus har satt sina spår i Österbotten, där partiet har ett starkt fäste bland finskspråkiga.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) har under sin tid i regeringen Marin jobbat aktivt för att Vasa centralsjukhus ska få omfattande jour, något som uppfylldes i mars 2020. Att SFP driver språkfrågan framgår klart i både paritets namn och valprogram.
Partier är rädda för att stöta bort väljare
Både SFP och Vänsterförbundet talar i sina valprogram om att trygga tillgången till svenskspråkig vård, litteratur, kultur undervisning och finlandssvensk teckenspråkstolkning.
Vänsterförbundet och SFP är också de enda riksdagspartierna vars valprogram finns på svenska i sin helhet.
Stark svensk tradition inom SDP – hur går det nu?
Socialdemokraterna har tillsammans med Vänsterförbundet historiskt haft starkt stöd bland finlandssvenskarna – som alternativ till det borgerliga Svenska folkpartiet.
I Yles partikompass säger SDP att de vill trygga den svenskspråkiga servicen. I sitt valprogram nämner SDP svenskans roll vid integrering av invandrare och att alla ska ha rätt till vård på svenska i välfärdsområdena. Partiet nämner ändå inte uttryckligen att trygga svenskans ställning som nationalspråk i programmet.
Det kan delvis bero på att partiledaren Sanna Marin inte betonar svenskan, säger von Schoultz.
Marin har fått mycket kritik för sina obefintliga kunskaper i svenska, också inom partiet. Historiskt sett är det ovanligt att SDP:s partiordförande inte talar svenska i offentligheten.
De SDP-ledda regeringarna Rinne och Marin sparkade liv i språkdiskussionen då de år 2019 satte som mål att göra det andra inhemska språket obligatoriskt i studentexamen – något som undervisningsminister Li Andersson från Vänsterförbundet har lagt på is.
Orsaken? Svenskundervisningen behöver mera resurser och det skulle inte vara vettigt att lägga ännu mer press på gymnasisterna, säger hon.
Svenskspråkig partiledare betyder inte satsning på språkfrågan
I och med att Vänsterförbundets ordförande Li Andersson är finlandssvensk har svenskan fått en extra tydlig ställning i partiet, säger von Schoultz.
Men en svenskspråkig partiledare betyder inte automatiskt större satsningar på språkfrågan.
Trots att Rörelse Nus partiledare Hjallis Harkimo är tvåspråkig upplever en tredjedel av finlandssvenskarna att partiet är negativt inställt till svenskan. Partiets hemsida eller valprogram finns inte på svenska. Rörelse Nu nämner svenskan i sitt valprogram bara då de talar om integrering av invandrare.
von Schoultz tror att det beror på att Rörelse Nu är ett parti som prioriterar företagsamhet över språkfrågan och att de vill skapa en förändring av den traditionella politiken.
Kristdemokraterna vill hålla österbottniska väljare glada
Kristdemokraterna är ett av de mest populära partierna i Österbotten. Var tionde av partiets väljare har svenska som modersmål och i svenskspråkiga Larsmo fick de nästan hälften av rösterna i riksdagsvalet 2019.
I sitt valprogram säger Kristdemokraterna att de vill införa språktillägg som gör det mer lönsamt att jobba om man talar något av nationalspråken.
– Kristdemokraterna är starka i Österbotten och de vill hålla väljarna nöjda. Det är naturligt att de betonar svenskan, speciellt i vården som är en viktig valfråga för partiet, säger Åsa von Schoultz.
Samlingspartiet och De Gröna skippar svenskan
Två av nio riksdagspartier nämner inte svenskan i sina valprogram över huvud taget: Samlingspartiet och De Gröna.
I Samlingspartiets utbildningspolitiska program vill partiet satsa på engelskan i utbildningen, och arbeta för engelskspråkiga utbildningar.
Så röstar Svenskfinland – sprickan mellan män och kvinnor växer
Att inte nämna svenskan kan vara strategiskt val
Det går inte att förneka att de flesta partierna inte talar mycket om svenska språket och dess ställning i sina valprogram eller i offentligheten. Ännu färre partier har faktiskt skrivit ut sitt valprogram i sin helhet på svenska.
Åsa von Schoultz säger att det kan bero på att det helt enkelt inte är en stor fråga för de flesta partierna. Eller så handlar det om strategi.
– Åsikterna om svenskan är ganska delade, speciellt då det gäller den obligatoriska svenskundervisningen. Partier är rädda för att stöta bort väljare, säger von Schoultz.
' /%3E%3C/svg%3E)
Vad är det för skillnad på partierna egentligen? Här presenterar vi riksdagspartierna i korthet
Vi har sammanfattat vad de nio riksdagspartierna står för.
Rättelse 23.3.2023 klockan 12.52: SDP nämner att de vill trygga tillgång till svensk vård inte bara i partikompassen, utan också i sitt valprogram. Faktarutan med hur vi analyserat programmen har uppdaterats klockan 14.41.