Möjliga havsvindkraftparker ökar trycket på stamnätet – kan ta upp till sju år att förstärka nätet
Forststyrelsen planerar att bygga fyra havsvindkraftparker i Bottniska viken. Stamnätsbolaget Fingrid följer planerna noggrannt och fattar beslut om möjliga investeringar i samband med att projekten framskrider.
Forststyrelsen har sju möjliga projektområden i Bottniska viken. Tre av alternativen ligger i Norra Österbotten utanför Brahestad, två alternativ ligger lite söderut, mestadels utanför Nykarleby, och sedan finns ett alternativ i Närpes och ett i Kristinestad.
Planen är att fyra av de här projekten ska förverkligas, att två av projekten ska konkurrensutsättas redan i år och två nästa år. Mest potential ser Forststyrelsen i de tre alternativen i Brahestad och de två alternativen i Sydösterbotten.
Projektområdena ligger inom allmänna vattenområden så det är kommunerna som har det sista ordet.
– Om inte kommunerna ger grönt ljus blir det inget av projekten, säger Otto Swanljung, vindkraftschef på Forststyrelsen.
Till exempel i Kristinestad ska fullmäktige ta ställning till den här frågan i början av april.
Motsvarar ett par kärnkraftverk
Tanken är att kring 100 kraftverk med en maxeffekt på upp till 30 MW ska byggas i varje park. Det innebär att maxeffekten för varje park motsvarar mellan ett och två Olkiluoto 3-kärnkraftverk.
Onni Härmä på stamnätsbolaget Fingrid medger att stamnätet för närvarande inte har kapacitet att klara av energimängderna från vindkraftverken.
– Det skulle ta ungefär sju år att förstärka stamnätet för en satsning av den här magnituden.
Men Forststyrelsen räknar med att tillståndsprocessen för parkerna tar 5-7 år och därefter tar det ännu 2-3 år att bygga parkerna, så kraftverken producerar el tidigast på 2030-talet.
En förstärkning av stamnätet innebär att man skulle bygga nya kraftledningar från västkusten till södra Finland där elkonsumtionen är som störst.
Men om elkonsumtionen vid väskusten ökar, till exempel i och med vätgasanläggningar, skulle investeringsbehovet för Fingrids del vara mindre och då skulle också kraftverken kunna kopplas till stamnätet snabbare.
– Det finns vätgasanläggningar på närmare 1 000 MW. Då man talar om så stora anläggningar är deras påverkan större. Ju mer de använder el, desto mer minskar behovet att föra över el någon annanstans, säger Härmä.