Erdoğan: Parlamentet inleder ratificeringsprocessen för Finlands Natoansökan

Turkiets utdragna behandling av Finlands Natoansökan får ett slut i och med Turkiets löfte om ratificering. President Sauli Niinistö kommenterade beslutet med att säga att han upplever att Finlands Natomedlemskap inte är komplett utan Sverige.
President Erdoğan sa att ratificeringsprocessen nu inleds i det turkiska parlamentet, och att han hoppas på att ratificeringen av det finländska medlemskapet kan ske före valet i maj.
Erdogan anser att Finland har visat ett starkt engagemang då det gällt att ta itu med säkerhetsproblem.
Enligt Erdoğan kommer Turkiet att fortsätta diskussionerna med Sverige om terrorismrelaterade frågor. Han anser att Sverige inte bekämpar terrorismen tillräckligt. Sveriges Natomedlemskap är enligt honom direkt beroende av de åtgärder som vidtas.
Erdoğan hänvisar till en lista på 124 personer som Turkiet kallar terrorister. Turkiet kräver att Sverige utlämnar dem till Turkiet.
President Niinistö: Finlands Natomedlemskap är inte komplett utan Sverige
President Sauli Niinistö sa under en gemensam presskonferens med Erdoğan att Natomedlemskapet är viktigt för Finland.
Niinistö sa också att han upplever att Finlands Natomedlemskap inte är komplett utan Sverige.

Finland ser ut att gå före Sverige in i Nato
Utrikespolitiska institutets ledande forskare Charly Salonius-Pasternak sa i en intervju för Svenska Yle tidigare under veckan att USA troligen fört diskussioner med Turkiet som kan ha haft en inverkan på processen.
Enligt Salonius-Pasternak ser det ut som om Finland blir medlem i Nato före Sverige.
– Från början har det varit en önskan för USA och Nato att se Finlands och Sveriges ansökningar som ett paket. När Turkiet bromsade upp processen insåg man att Finland antagligen går före.

Samtidigt kommer Ungerns besked: Vi röstar den 27 mars om Finlands Natomedlemskap
Ungern är det enda land utöver Turkiet som inte har ratificerat Finlands och Sveriges Natoansökningar. President Viktor Orbán har sagt att landets parlament ska behandla ansökningarna före utgången av mars.
På fredagen bekräftade Orbáns parti Fidezs att det ungerska parlamentet kommer att rösta om att ratificera Finlands Natomedlemskap den 27 mars.
Partiet har också meddelat att beslutet om att ratificera Sveriges Natomedlemskap skjuts upp. Det har inte getts någon tidtabell för en eventuell omröstning om det svenska medlemskapet.
Det ryska anfallet i februari 2022 blev startskottet för Natoprocessen
Diskussionen om Natomedlemskap tog fart i Finland och Sverige efter att Ryssland i februari 2022 anföll Ukraina. Tidigare hade ett medlemskap setts som en onödig provokation mot Ryssland. Den allmänna opinionen svängde, och för första gången var en majoritet för ett Natomedlemskap. Under våren steg stödet ytterligare.
I maj 2022 gjorde president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin (SDP) ett gemensamt ställningstagande. Redan samma månad röstade riksdagen för att ansöka om Natomedlemskap för Finland.
De internationella reaktionerna kom snabbt
De första reaktionerna kom redan samma dag som Niinistö och Marin gjorde sitt ställningstagande. Baltiska regeringsmedlemmar uttryckte sitt godkännande och stöd, tyska, polska, slovakiska och tjeckiska politiker likaså. Också Vita huset meddelade om sitt stöd.
President Erdoğan meddelade däremot om sina reservationer mot Finland och Sverige som medlemmar i Nato. Han motiverade sin ställning med att ”de nordiska länderna är gästhem för terrororganisationer”. Bara en månad tidigare hade president Niinistö berättat att Erdoğan uttryckt sitt stöd för en finsk medlemsansökan.
Den kroatiske presidenten Zoran Milanović försökte först koppla ihop ansökan med ett kroatiskt krav på att grannlandet Bosnien och Hercegovina skulle förnya sin vallagstiftning. Efter att det kroatiska parlamentet, som har beslutsrätt i frågan, röstat för att ratificera de nordiska ansökningarna lät presidenten frågan bero.
Ryssland reagerade med ett utlåtande där man ansåg att ett finskt Natomedlemskap allvarligt skulle skada ländernas förhållande.