Bankkrisen: Europeiska, amerikanska och japanska banker tappade hundratals miljarder i marknadsvärde – vi sammanfattar veckan som gått
Sedan den amerikanska banken SVB övertogs av myndigheterna i USA har globala banker förlorat nästan en halv triljon dollar i marknadsvärde. I den här artikeln reder vi ut vad som har hänt under veckan.
Liknande övertaganden som det som inträffade förra veckans fredag och söndag har inte skett i USA sedan finanskrisen 2008. Nu frågar sig allt fler analytiker om vi kommer att se en ny finanskris som liknar den som inträffade för 15 år sedan.
Det amerikanska övertagandet har rört upp en oro som orsakat ett omfattande utförsäljning av bankaktier i USA och resten av världen.
Schweiziska Credit Suisse blev det största offret i Europa, med en utförsäljning tillräckligt stor för att den schweiziska centralbanken skulle tvingas utfärda lån för att undvika en likviditetskris.
Amerikaner kan vara säkra på att banksystemet är säkert. Dina insättningar är säkra.
― USA:s president Joe Biden
Det finns ingen avvägning mellan prisstabilitet och finansiell stabilitet. Om något så demonstrerar vi det med detta beslut.
― Christine Lagarde i samband med europeiska centralbanken ECB:s räntehöjning på torsdagen
Banksystemets vecka i ett nötskal
Fredag 10 mars – Oroligheterna påbörjas i och med att amerikanska bankmyndigheter tar över Silicon Valley Bank efter att den fick slut på pengar.
Söndag 12 mars – Signature Bank i New York blir den andra banken som tas över av amerikanska myndigheter.
Söndag 12 mars – USA:s regering meddelar att SVB:s och Signature Banks kunder ska komma åt sina pengar på måndag morgon, efter att den amerikanska centralbanken hade utvecklat en räddningsmekanism.
Måndag 13 mars – Veckans handel inleds med röda siffror för bankaktier världen över. Bland annat det Europeiska bankindexet STOXX sjönk med 5,7 procent.
Tisdag 14 mars – Efter att oroligheterna uppenbart spritt sig till Europa börjar man tänka sig att centralbanken ECB inte kan fortsätta med räntehöjningar länge till. Följaktligen gör marknadsräntan Euribor 12 en rekorddykning.
Onsdag 15 mars – Schweiziska banken Credit Suisse blir tvungen att ta ut ett lån på 51 miljarder euro efter att börsraset försvagat likviditeten.
Torsdag 16 mars – ECB höjer styrräntan med en halv procentenhet trots oroligheterna på marknaden. Stävjandet av inflationen är fortfarande den högsta prioriteten.
Fredag 17 mars – Börshandeln stänger för veckan med rekordstora förluster inom banksektorn. Till exempel amerikanska First Republic Bank tappar en tredjedel på fredagen, trots stora kapitalinjektioner från andra banker.
Lördag 18 mars – Schweiziska UBS och Credit Suisse kan vara tvungna att fusioneras under tryck från schweiziska myndigheter, rapporterar Reuters.
Banker tappade hundratals miljarder i marknadsvärde
Enligt Financial Times inträffade i veckan det största fallet i bankaktier sedan coronapandemin började. Det vill säga att bankernas ägare, individuella och institutionella investerare, valde att sälja sina bankaktier på grund av oron.
Utsäljningen var så stor att banker tappade 459 miljarder amerikanska dollar i värde i börshandlar i Europa, Japan och USA. Det är ungefär 16 procent av det totala marknadsvärdet.
Hur stora banker är det frågan om?
Ett sätt att mäta storleken på en bank är rörelseintäkterna. Det är ett mått på hur mycket pengar banken drar in på ett år, bland annat i form av räntor på lån och övriga avgifter.
Här jämför vi storleken på de krisdrabbade utländska bankerna med nordiska banker.
Silicon Valley Bank: 6,9 miljarder euro år 2022
Credit Suisse: 15,0 miljarder euro år 2022
Signature Bank: 2,5 miljarder euro år 2022
Aktia: 0,25 miljarder euro år 2022
Nordea: 10,3 miljarder euro år 2022
Danske Bank: 5,5 miljarder euro 2022
Av bokföringstekniska skäl kan rapporteringen skilja sig något mellan bankerna, talen är tänkta som en grov jämförelse. Valutorna är översatta till Euro.
Källor: SVB, Credit Suisse, Aktia, Nordea, Danske Bank, Signature Bank
Bankernas förtroendekamp
Förtroendet är livsviktigt för bankväsendet. Därför frågar sig nu många investerare och låntagare om den gångna veckans turbulens är ett tillfälligt oväder eller början på en större storm.
”Det verkar som om investerare agerar på allmänt förtroende, snarare än något specifikt problem”, säger Kevin Thozet från det franska fondbolaget Carmignac i en intervju med Financial Times. Grunden till påståendet är att bankerna objektivt mätt är i en betydligt bättre position än de var inför finanskrisen 2008.
SVB:s kollaps orsakades av att låntagarna inte klarade av de höga räntorna, vilket ledde till att många av de som var kvar ville byta bank. De övriga bankernas problem har orsakats av ett sjunkande förtroende. Till exempel är Credit Suisses stundande problem först och främst orsakade av den hastiga utförsäljningen av aktier.
Centralbankerna i USA och Europa kommer med lugnande budskap
Den amerikanska centralbanken publicerade ett pressmeddelande på söndagen där de försäkrar allmänheten om att sannolikheten att något värre skulle ske är låg.
”Det amerikanska banksystemet är fortfarande motståndskraftigt, och står på en stadig grund. Det är till stor del tack vare reformer som gjordes efter finanskrisen för att säkerställa ett bättre skydd för banksektorn. Dessa reformer i kombination med dagens åtgärder [att betrygga insättningar i SVB och Signature Bank] demonstrerar vårt löfte om att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att insättarnas besparingar förblir säkra”, heter det i pressmeddelandet (på engelska).
Också USA:s president Joe Biden har gått ut för att lugna allmänheten. ”Amerikaner kan vara säkra på att banksystemet är säkert. Dina insättningar är säkra”, skriver han på Twitter.
I Europa har också räntehöjningarna fortsatt som normalt trots oron på marknaden. Den europeiska centralbankens chef Christine Lagarde poängterade symboliken i detta på presskonferensen som hölls i samband med räntehöjningen.
”Det finns ingen avvägning mellan prisstabilitet och finansiell stabilitet. Om något så demonstrerar vi det med detta beslut. Vi tar itu med prisstabiliteten genom att höja räntan med 50 baspunkter, vilket vi ämnade göra på grund av inflationen. Separat från det är vi beredda att vidta ytterligare åtgärder vid behov”, sa Lagarde på torsdagen.
Nordiska banker väntar ut stormen
I en intervju med Svenska Yle meddelar Nordeas chefsanalytiker Jan von Gerich att finländska bankkunder inte behöver bli nervösa. Enligt honom är nordiska banker i bättre skick jämfört med både Europa som helhet och med USA.
' /%3E%3C/svg%3E)
Vad betyder bankkollapsen i USA för oss? Fem frågor till Nordeas chefsanalytiker
Finländska bankkunder behöver inte vara nervösa.
Även i Norden föll bankaktier. Den senaste veckan föll det nordiska bank- och försäkringsindexet NOMXNBISEKNI med 13,2 procent.
Den finländska insättningsgarantin
I Finland skyddas insättningar av ett lagstadgat insättningsgarantisystem. Insättningsgarantiersättningen är högst 100 000 euro, och betalas till kunden om något liknande skulle ske i en finländsk bank.
Verket för finansiell stabilitet redogör för insättningsgarantin på sin hemsida.
Övriga källor: BBC, Reuters
' /%3E%3C/svg%3E)
