För sjätte gången: Finland är världens lyckligaste land

Den nyaste rapporten om graden av lycka i världen, The World Happiness Report 2023, rankar Finland återigen som världens lyckligaste tack vare stabila institutioner och personlig rörelsefrihet.

Rapporten The World Happiness Report 2023 mäter nivån på socialt stöd, inkomster, hälsa, personlig frihet samt givmildhet och korruption och de sammanslagna poängen ger Finland förstaplatsen för sjätte gången i följd.

Att ha en tillräcklig inkomst och en upplevelse av generositet, att må bra såväl fysiskt som psykiskt, att ha någon att förlita sig till, att själv kunna fatta viktiga beslut i livet och att graden av korruption är låg är faktorer som håller finländarna i toppen av listan.

Invånarnas egna subjektiva svar om hur bra det går för dem förklaras sedan utgående från konkreta mätbara faktorerna, såsom bnp och förväntad livslängd.

Som vanligt är det länder i Nordeuropa och Israel som toppar listan. Finland får sällskap av Danmark och Island på prispallen.

Litauen stiger snabbt

Litauen har stigit mycket på listan och finns nu bland de 20 lyckligaste länderna. Placeringen har förbättrats med 30 platser sedan år 2017, skriver Yle Uutiset.

De olyckligaste länderna i år är Libanon och Afghanistan. Libanon plågas av konflikterna i Mellanöstern och svår korruption, för Afghanistans del har talibanernas maktövertagande inneburit svårt lidande för en stor del av befolkningen.

Mätningen, som initierats av FN och genomförs av Sustainable Development Solutions Network, har gjorts sedan år 2012. Rapporten kritiseras för att den inte omfattar personer under 15 år eftersom många länders befolkningspyramid är bredast längst ner.

Coronapandemin verkar ha gjort människor mer välvilliga

Enligt rapporten verkar åren med coronapandemi inte ha påverkat människors välbefinnande på global nivå. I årets rapport talas det mer än tidigare år om mänsklighetens bärkraft och tolerans.

Människor har dubbelt fler positiva än negativa känningar och upplevelser trots att världens skakats av först coronapandemin, sedan Rysslands krig mot Ukraina och dessutom en världsomfattande inflation och rejält dyrare basförnödenheter.

Forskarna tror att kriserna kan ha gjort människor mer omtänksamma. Det har två år i följd kommit fram att människor donerar mer till välgörenhet och hjälper obekanta människor oftare numera.

Enligt rapporten har det ryska anfallskriget inverkat negativt på ukrainarnas välbefinnande, men överraskande nog mindre än erövringen av Krim år 2014. Ukrainarnas sammanhållning och inbördes solidaritet har samtidigt stigit till toppnivåer.