Risikko och Mäenpää var de flitigaste talarna av riksdagsledamöterna från Vasa valkrets – siffrorna säger ändå inte hela sanningen
Yle Österbotten har gått igenom statistik över riksdagsledamöternas aktivitet under mandatperioden. Mycket av riksdagsarbetet är ändå sådant som inte syns i statistiken, säger statsvetaren Claus Stolpe.
Bland riksdagsledamöterna från Vasa valkrets är det två oppositionspolitiker som har varit de flitigaste användarna av talarstolen i plenisalen under den nuvarande mandatperioden. Flest anföranden under perioden har Samlingspartiets Paula Risikko med 603.
Tvåa är Sannfinländarnas Juha Mäenpää, följd av Centerduon Pasi Kivisaari och Mika Lintilä samt SFP:s Anna-Maja Henriksson.
En som till synes var betydligt mer aktiv under den förra mandatperioden är Kristdemokraternas Peter Östman, som nu finns på en åttonde plats med 256 anföranden. Enligt statsvetaren Claus Stolpe har det sin förklaring i att Östman under den föregående perioden fungerade som riksdagsgruppens ordförande.
– Då hamnar man ju automatiskt i talarstolen för att framlägga åsikter från partiet. Det här ska inte tolkas som att han har blivit latare, utan bakom siffrorna kan det dölja sig saker man inte skulle tänka på spontant, säger Stolpe.
Omvänt har Risikko (Saml) till synes varit mycket mer aktiv under den här perioden, vilket förklaras med att hon fungerade som riksdagens talman under en del av den förra perioden.
– Hon har en annan roll, men var ändå naturligtvis mycket mer synlig förra gången. Så siffrorna kan dribbla lite med oss, säger Stolpe.
Många sätt att arbeta i riksdagen
Enligt Claus Stolpe är det naturligt att det är oppositionspolitikerna som toppar statistiken över antal anföranden.
– Man kan tänka sig att de är mer måna om att peka på sina egna synpunkter, eftersom de ofta är av en annan åsikt än regeringen.
Också ministrarna Henriksson (SFP), Lintilä (C) och Antti Kurvinen (C) hittas logiskt nog högt upp på listan, eftersom de även talar för ministeriet.
Stolpe poängterar att det inte nödvändigtvis är de som utnyttjar talarstolen flitigast som får mest uträttat, eftersom en stor del av arbetet görs utanför plenisalen.
– Man kan vara aktiv på så många sätt. En del funkar bättre i alla arbetsgrupper som riksdagen har.
Vilken effekt har det då om man håller många anföranden?
– Det ger synlighet och en större chans att man blir observerad av media, så nog finns det ett mervärde i att påvisa en aktivitet och framföra sina åsikter.
Stolpe säger att det också finns många andra sätt att arbeta som riksdagsledamot.
– Någon kan i stället vara väldigt aktiv i den egna valkretsen. Det finns många olika kanaler att vara aktiv på, för att inte tala om sociala medier och sådant.
Mäkynen har flest frånvarodagar, Norrback färst
Paula Risikko (Saml) är den som har ställt flest skriftliga spörsmål under mandatperioden med 61, följd av Östman (KD) med 37 och Sannfinländarnas Mauri Peltokangas med 24.
Östman toppar för sin del listan över muntliga spörsmål med 27 stycken. Där ligger SFP:s Mikko Ollikainen tvåa med 13, medan Kivisaari (C) är trea med åtta spörsmål.
I fråga om inlämnade motioner är det naturligt nog oppositionspolitikerna som ligger högst på listan. Flest motioner av alla, 72 stycken, har Samlingspartiets Janne Sankelo lämnat in. Mäenpää (Sannf) har lämnat in 70 motioner och Östman (KD) 60 stycken.
Ministrarna Henriksson (SFP), Lintilä (C) och Kurvinen (C) har av naturliga skäl inte lämnat in vare sig spörsmål eller motioner.
Flest frånvarodagar under mandatperioden har SDP:s Matias Mäkynen med 135 dagar. Den största delen av frånvaron kom under Mäkynens föräldraledighet våren 2020.
Tvåa i frånvarostatistiken är sannfinländaren Jukka Mäkynen och trea SFP:s Joakim Strand. Minst frånvaro har Strands partikollega Anders Norrback med tio dagar.