Kina och Ryssland visar upp sin enighet mot väst då Xi besöker Putin i Moskva: ”Ingen blygsam tillställning”

Besöket ska visa upp en stark enighet mot väst, både för västländerna och för länder Kina vill få mer inflytande över, säger Patrik Andersson på Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

– Med det här statsbesöket går man nu verkligen all in. Det är ju ett tre dagar långt statsbesök, så det är ingen blygsamt tillställning, säger analytikern och Kina-experten Patrik Andersson vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

Den tilltänkta publiken för tillställningen är västvärldens ledare. Kina och Ryssland har länge haft ett gemensamt projekt i att skapa en motpol mot vad länderna ser som USA:s och västländernas hegemoni inom världspolitiken.

Den motpolen presenteras nu med pompa och ståt i Moskva, då Xi Jinpings Kina och Vladimir Putins Ryssland visar sig starka inför trycket från väst.

– Det skickar en stark signal till västvärlden om rysk-kinesisk enighet. Internationella brottsmålsdomstolen utfärdade ju här om dagen en arresteringsorder mot Putin.

– Men det verkar inte bekomma Xi Jinping och om man tittar på hur det här statsbesöket beskrivs i statsmedia i Kina så slår man där verkligen på den stora trumman, säger Andersson.

Människorättsjuristen Martin Scheinin: Arresteringsordern mot Putin är ett genombrott som förhoppningsvis kan leda till regimskifte

Ordern har både en symbolisk och praktisk betydelse.

Inför mötet har både Xi och Putin prisat varandra, och ländernas relationer, i var sin insändare i respektive länders ledande tidningar och Andersson tror att den här retoriken fortsätter under mötet.

– Jag tror att man kommer att fortsätta med den här högtflygande retoriken kring de rysk-kinesiska relationerna och man verkar inte bry sig om hur det här ser ut för oss i USA och Europa, säger Andersson.

Globala södern den andra publiken

Båda länderna, men framförallt Kina, har samtidigt en annan viktig publik i åtanke för statsbesöket, nämligen de utvecklingsländer som framförallt Kina vill knyta tätare i sin intressesfär.

Genom att presentera den starka motpolen mot USA:s och västs världsordning vill man visa att det lönar sig att knyta närmare diplomatiska och ekonomiska band till Kina.

Mötet är ett led i målet att öka den egna diplomatiska trovärdigheten i den globala södern, menar Andersson.

– Det verkar mer och mer som om Kinas neutralitets- och fredsretorik riktar sig till en icke-västerländsk publik, inte minst utvecklingsländerna i den globala södern. Där kan Kinas diplomati få mer gehör, då den inte går hem i vare sig USA eller Europa.

Xi och Putin fördjupar långt samarbete

Andersson säger att medan Ryssland och Kina redan länge har samarbetat tätt kring projektet att väga upp USA:s inflytande, har samarbetet blivit allt djupare sedan Xi Jinping kom till makten.

Det har spekulerats att Xis och Putins personliga relation har haft en avgörande inverkan.

Det är möjligt att relationen ledarna emellan har påverkat samarbetet, menar Andersson, men han påpekar samtidigt att Ryssland och Kina sedan länge har varit i en egen kategori gällande strategiskt samarbete.

– Kina har strategiska partnerskap med dussintals länder världen över men Ryssland är det enda landet där man använder begreppet strategisk samordning, säger Andersson.

– Att samordna är ju att gå steget längre än att samarbeta. Det innebär att man försöker nå enhetlighet och är mer långtgående. Så har det varit sedan 90-talet.

– Den personliga relationen mellan Xi och Putin är säkert en viktig faktor. Men så har också de gemensamma intressena blivit allt viktigare under det senaste decenniet, så det är också en viktig faktor, säger Andersson.

Ukraina besvärligt för Kina

På grund av den ställning Ryssland har i den kinesiska utrikespolitiken har Rysslands invasion av Ukraina varit besvärlig för Kina.

Dels har Kina på grund av de egna anspråken på olika områden, inte minst Taiwan, sett suveränitet och territoriell integritet som grunder i sin utrikespolitik, dels har man med oro följt med de ryska motgångarna och den enighet kriget har orsakat i väst, menar många experter.

Taiwan rustar upp på grund av hot från Kina – Ukraina ett avskräckande exempel

Taiwan, Japan, Indonesien, Filippinerna, Indien samt Sydkorea rustar upp på grund av långvariga brännpunkter i Asien och det växande militära hotet från Kina.

Enligt Andersson är Kina oroad över vad ett ryskt nederlag kan ha för betydelse för den egna kampen mot väst.

– Jag tror att Kina nog vill se att Ryssland fortsatt är en viktig partner i den gemensamma kampen mot den världsordning som väst står för.

– Maktbalansen i relationen skiftar och Ryssland är allt mer junior partner. Så har det ju varit redan länge, men takten accelererar. Jag tror att man nog vill ha ett långsiktigt strategiskt partnerskap, där Kina är den dominanta parten men Ryssland inte blir allt för svagt, för då blir det allt mindre användbart i den här gemensamma kampen mot USA-ledda väst, säger Andersson.

Kommer signaler om förändring?

Många observatörer kommer därför att följa med Xis eventuella uttalanden om kriget i Ukraina för ledtrådar om eventuella förändringar i Kinas ståndpunkt.

Kina har fört en balansgång: Å ena sidan har landet stött Ryssland, medan landets regering å andra sidan har försökt framstå som en neutral aktör.

För en tid sedan lade Kina fram en fredsplan, något kinesiska diplomater beskrev som ett förslag till en politisk lösning på konflikten.

Inför mötet vädjade Ukraina till Xi att sätta press på Putin för att nå fred.

Andersson ser ändå försöken att framstå som fredsmäklare snarare som ett led i kampanjen att höja den egna diplomatiska profilen utanför väst, där planen togs kyligt emot.

– Om man tittar på den så kallade fredsplanen finns där ju inga konkreta förslag för hur man ska lösa de svåraste problemen, till exempel vad som ska hända med de ryskannekterade områdena, säger Andersson.

– I Kina är man inte beredd att ställa de krav på Ryssland som man måste för att det ska vara realistiskt att gå vidare till fredsförhandlingar. Det skulle riskera att skada det här partnerskapet Kina värderar så högt. Jag tror därför att det handlar mer om att man vill framställa sig som en neutral aktör som kan uppmana till fred och vapenstillestånd, samtidigt som man räds för att träda in i den rollen. Varje steg Kina tog då skulle granskas noga av omvärlden och jag tror inte Kina är bekväm med den rollen.

Inget militärt stöd att vänta

Framförallt USA:s underrättelseorgan har också varnat för att Kina är i färd med att stödja Ryssland mer konkret i konflikten, med vapen och materiel.

Andersson menar ändå att de här varningarna rimmar dåligt med Kinas försök att framstå som en part som strävar efter att lösa konflikten och hålla sig neutral.

Kinesiska företag har sålt material och komponenter som krävs inom krigsindustrin men Kinas trovärdighet skulle ta sig en törn om landet började förse Ryssland med vapen i någon avgörande grad.

– Det har fortgått under kriget, det vet vi. Men att man skulle tillhandahålla vapen och militär utrustning, det är mer tveksamt, säger Andersson.

– Jag tvivlar verkligen på att Kina skulle börja stödja Ryssland militärt. Det tror jag är osannolikt, i alla fall inte i någon stor omfattning eller öppet.

– Då skulle man frångå principen om neutralitet. Under hela kriget har man ju framställt sig själv som en neutral aktör som inte underblåser konflikten och samtidigt beskyllt USA och Nato för att göra just det. Det skulle innebära en helomvändning av den kinesiska positionen i så fall, säger Andersson.