Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Macron under hårt tryck men ger inte vika: ”Ny pensionslag ska vara klar före årsskiftet”

Emmanuel Macron
Bildtext Frankrikes president Emmanuel Macron försvarade trotsigt sitt beslut att tvinga igenom en höjning av pensionsåldern.
Bild: Lehtikuva

Oppositionen, facket och demonstranterna ger inte upp. Protesterna fortsätter på bred front.

Frankrikes president Emmanuel Macron bröt på onsdagen sin tystnad kring den kontroversiella pensionsreform som han har tvingat igenom utan parlamentets godkännande. Han intervjuades av journalister på tv-kanalerna TF1 och France2.

Macron sa att pensionsreformen bör genomföras före årsskiftet, och att lagförslaget som höjer pensionsåldern från 62 till 64 kommer att ”fortsätta sin demokratiska väg” eftersom konstitutionsrådet ska se över det under de kommande veckorna.

Han sa upprepade gånger att han är övertygad om att reformen är nödvändig och att pensionssystemet måste ändras för att finansieringen av det ska hålla.

Macron påpekade att när han inledde sitt arbete fanns det 10 miljoner franska pensionärer och att antalet nu är 17 miljoner.

Den här reformen är inte en lyx, det är inte ett nöje, det är en nödvändighet

– Ju längre vi väntar, desto mer kommer det [underskottet] att försämras. Den här reformen är nödvändig, den gör mig inte lycklig. Jag hade föredragit att inte göra det. Tror ni att jag tycker om att göra den här reformen? Nej!

Macron konstaterade att ”om det är nödvändigt att acceptera impopularitet i dag kommer jag att acceptera det”. Samtidigt erkände han att han inte har lyckats övertyga landet om reformen.

Presidenten har tidigare sagt till sina kollegor att han inte ångrar att han tvingade igenom reformerna, eftersom det ”alltid är bra om man har respekt för våra institutioner”.

Vitsordet för Macron är lågt

Macrons uttalanden kommer två dagar efter att hans regering knappt överlevde ett misstroendevotum gällande de mycket impopulära pensionslagarna.

Presidentens sätt att hantera frågan har förskräckt många av hans politiska allierade och har orsakat raseri på gatorna. De politiska konsekvenserna av att tvinga igenom en reform som de flesta av befolkningen motsätter sig innebär att både presidenten och hela landet är i gungning.

President Macron anses nu gå igenom den värsta krisen sedan han omvaldes till president i fjol. En undersökning i söndags visade att det personliga betyget för presidenten är på låg nivå. Bara 28 procent av de tillfrågade hade en positiv syn på honom.

Philippe Martinez, chef för fackets centralorganisation CGT, varnade redan tidigare Macrons administration för risken att med tvång införa lagar utan omröstning. Enligt honom skulle det innebära att ”ge nycklarna till Élysée” [presidentpalatset] till extremhögerns Marine Le Pen inför nästa presidentval 2027.

Frankrikes president Emmanuel Macron
Bildtext Macron har sagt att han inte har för avsikt att upplösa parlamentet eller ombilda sin regering. Han avvisar också tanken på en folkomröstning om de omtvistade pensionsreformerna.
Bild: Lehtikuva

Macron litar på att premiärminister Borne kan leda sin regering

Den tidigare investeringsbankmannen Emmanuel Macron gjorde pensionsreformen till ett centralt tema i sin omvalskampanj i april förra året, och har låtit premiärminister Élisabeth Borne bli ansiktet utåt i frågan.

Borne har vägrat att böja sig för uppmaningarna att avgå och har sagt att hon är fast besluten att fortsätta att genomföra förändringarna i pensionslagarna.

President Macron sa i tv-intervjun på onsdagen att han fortfarande har förtroende för premiärminister Borne och hennes regering.

Frankrikes premiärminister Élisabeth Borne
Bildtext Frankrikes premiärminister Élisabeth Borne.
Bild: Lehtikuva

Oppositionen och facket ger inte upp

Fackföreningarna förbereder sig för riksomfattande åtgärder på torsdag. Den hårdföra CGT-organisationen har meddelat att ingenting kommer att kunna försvaga arbetarnas beslutsamhet.

Observatörer har uttryckt farhågor om att Frankrike återigen är på väg mot en stor våg av våldsamma antiregeringsprotester, bara några år efter att rörelsen ”De gula västarna” skakade landet 2018-2019.

Besvikna Parisbor - Spela upp på Arenan

Macron sa i intervjun på onsdagen att extremt våld inte är acceptabelt men att han respekterar rätten till fredliga protester.

En banderoll med texten "kapitalism: Rika människors våld".
Bildtext En banderoll med texten "Kapitalism: Rika människors våld" på en väg som leder till en oljedepå i Saint-Vincent-de-Paul den 22 mars 2023, i utkanten i Bordeaux, sydvästra Frankrike, några dagar efter att regeringen drivit en pensionsreform genom parlamentet utan omröstning.
Bild: Lehtikuva

Dagliga protester

Protester har dagligen förekommit i städer runt om i landet. Demonstrationerna har ibland varit våldsamma, och på måndagskvällen grep polisen 234 personer enbart i Paris vid sammandrabbningar mellan demonstranter och poliser. Polisen har använt tårgas mot demonstranterna.

Många demonstranter brände soptunnor, cyklar och andra föremål. Liknande scener rapporterades i andra franska städer, till exempel i Dijon och Strasbourg där demonstranter krossade fönstren till ett varuhus. På de centrala avenyerna i Paris kämpade brandmän på måndagskvällen med att släcka bränder på sophögar.

Strejker vid bensinstationer i sydöstra Frankrike har lett till bränslebrist och ransonering. Strejker pågår fortsättningsvis också inom transportsektorn. Demonstranter blockerade på tisdagen en motorväg i sydöstra Frankrike och fortsatte att störa trafiken runt hamnen i Le Havre i norr.

Överfyllda soptunnor i Paris.
Bildtext Överfyllda soptunnor i Paris 5:e distrikt 17.3.2023. Sophämtare strejkar mot pensionsreformer och lämnar många gator i huvudstaden staplade med stinkande avfall.
Bild: Lehtikuva

Strejken bland sophämtare i Paris och några andra städer har lett till att fula och ohygieniska högar med skräp har samlats i stora mängder – något som kallar till sig råttor.

En ny omgång av strejker och protester har utlysts till torsdagen och då väntas kollektivtrafiken igen upphöra i flera områden.

Demonstranter håller upp en banderoll där det står "Pensioner, offentliga tjänster, löner, sysselsättning. Vi ger inte upp, vi tar tillbaka allt" .
Bildtext Demonstranter håller upp en banderoll där det står "Pensioner, offentliga tjänster, löner, sysselsättning. Vi ger inte upp, vi tar tillbaka allt" . Protest mot pensionsreform, vid järnvägsstationen i Montpellier, södra Frankrike, den 21 mars 2023.
Bild: Lehtikuva

Macron körde över parlamentet och satt demokratin i gungning – men kom med nöd och näppe undan en misstroendeomröstning

Orättvis reform för låginkomsttagare och för människor i fysiskt tunga jobb

Enligt den påtvingade lagen ska pensionsåldern höjas med två år till 64. Regeringen vill också avskaffa privilegier för en del offentligt anställda. Vidare vill man skärpa kriterierna för full pension.

President Macron hävdar att pensionsförändringarna behövs för att man ska kunna undvika underskott under de kommande decennierna på grund av Frankrikes åldrande befolkning.

Två tredjedelar av fransmännen motsätter sig förändringarna

Fackföreningar och andra kritiker säger att reformen lägger en orättvis börda på låginkomsttagare och människor som utför fysiskt tunga jobb. Arbetare som tenderar att inleda sin arbetskarriär tidigt drabbas hårdast eftersom de nu tvingas jobba under en längre tid än till exempel akademiker som kommer att påverkas mindre av förändringen.

Regeringen kringgick parlamentet och tvingade igenom pensionsreformen

Premiärminister Elisabeth Borne meddelade i torsdags att regeringen tvingar igenom president Emmanuel Macrons kontroversiella pensionsreform utan att låta den gå till omröstning i underhuset. Borne åberopade artikel 49.3 i den franska konstitutionen. Det handlar om en speciell procedur som kan föra vidare förslag genom nationalförsamlingen utan omröstning. Kritikerna anklagar Macron för att kringgå demokrati.

Åtgärden var ett tecken på att regeringen saknade majoritet för att få igenom lagförslaget i nationalförsamlingen.

Användningen av artikel 49.3 ledde till misstroendeomröstning – som Macron klarade sig igenom med nöd och näppe

Macrons administration överlevde med knapp marginal på måndagen två misstroendeomröstningar i nationalförsamlingen.

I den ena omröstningen stödde 278 parlamentsledamöter ett misstroende. Det vara bara nio röster från 287 vilket hade behövts för att fälla regeringen.

Om misstroendeomröstningen hade lyckats skulle hela reformen ha begravts.

Reformen är antagen men den ses inte som legitim i fransmännens ögon. Det här är en källa till problem och till bitterhet, och problemet är långt ifrån att vara löst

Statsvetaren Jerome Jaffre till France Inter

Källor: Reuters, AFP, Le Monde