Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Barnbidraget bort från de rikaste, en veckas terapigaranti och satsning på de tusen första dagarna i en babys liv! Riksdagskandidater ger sitt recept på hur alla ska garanteras ett gott liv

Uppdaterad 23.03.2023 15:47.
I Finland borde alla ha rätt till ett gott liv – vem fångar upp dem som faller mellan stolarna? Följ valdiskussionen från Egentliga Finland - Spela upp på Arenan

Svenska Yle lyfter fram aktuella samhällsfrågor i sju olika direktsända diskussioner inför riksdagsvalet.

Finland är världens lyckligaste land och forskare bekräftar att välfärdsstaten fortsättningsvis ser ut att fungera hyfsat bra. Men lyckan är inte lika stor i alla hem.

Olika mätare visar att barnfattigdomen ökar, många unga kämpar med psykisk ohälsa och många äldre kämpar med ensamhet. Signaler från skolorna säger också att klyftorna bli större även där – elever från välbeställda hem presterar bra medan framför allt pojkar i låginkomstfamiljer riskerar att hamna på efterkälken.

En mamma håller i handen på sitt barn som har en jeansjacka på sig.
Bildtext Många barn lever i familjer som är tvungna att ty sig till utkomststöd.
Bild: Amanda Vikman/Yle

Så vad borde följande riksdag göra för att se till att alla får en lika stor chans till ett gott liv?

Det var temat i Svenska Yles sjätte valdiskussion i Slaget efter tolv på torsdagen.

I diskussionen deltog fyra riksdagskandidater från Egentliga Finland: Satu Söderström från Sannfinländarna, Leif Grönroos från Socialdemokraterna, Åsa Gustafsson från Svenska folkpartiet och Jonathan Westergård från Kristdemokraterna.

Förbundet för mödra- och skyddshem oroar sig för den ökande barnfattigdomen och understryker att det finns en stark koppling mellan fattigdom under spädbarnsåren och problem med psykisk ohälsa, missbruk och utslagning i vuxen ålder.

Ett litet barn i gröngrå halare står i vågsvallet i ett höstigt oväder på en sandstrand.
Bildtext 12 procent av barnen i Finland lever under fattigdomsgränsen.
Bild: Amanda Vikman/YLE

Självständighetsjubileets barnstiftelse Itla lyfter fram att var tionde barnfamilj är tvungen att lyfta utkomststöd. Utkomststödet är det stöd man ytterst kan få då alla andra pengar är slut. För familjer med en ensamstående förälder är situationen än värre – nästan var fjärde sådan barnfamilj lever under fattigdomsgränsen.

– Lägesbilden är jätteoroväckande, säger Åsa Gustafsson från Svenska folkpartiet. Vi har massor med personer som är låginkomsttagare. Vi måste bygga om vårt socialskydd så att man ska kunna ta emot ett kortvarigt jobb, till exempel bara en dags arbete, och gynnas av det. Utan att man ska vara tvungen att fylla i en massa blanketter och mista stöd.

Jonathan Westergård från Kristdemokraterna vill höja barnbidraget och han vill jobba mer förebyggande med barn som riskerar utslagning.

– Det handlar också om vårt tankesätt. Fattigdom är ju inte bara frågan om pengar. Det är också frågan om en skam att inte ha råd med det som någon annan har råd med. Skammen måste vi jobba mycket med.

Satu Söderström från Sannfinländarna säger att fattigdom också skapar ensamhet.

– Då en ensamstående mamma är tvungen att jobba långa dagar så leder det till att barnen är mycket ensamma hemma. Då förlorar det barnet mycket i form av stöd hemifrån, modeller för vad som är viktigt, hur man når en högre utbildning. Sådant stöd hemifrån som barn i välmående familjer kan få.

Söderström vill därför också höja barnbidraget och se mer direkt stöd till familjerna, bland annat psykiatriskt stöd.

Leif Grönroos från Socialdemokraterna konstaterar att vi idag koncentrerat oss alltför mycket på äldre ungdomar, 16-17 åringar som redan kan ha lång erfarenhet av ett liv i fattigdom. Han vill därför se större satsningar på småbarnsfamiljer.

– Jämför man med 1990-talet har vi idag långt fler omhändertagna tonåringar medan antalet omhändertagna småbarn är ungefär lika stort som för 30 år sedan, säger Grönroos.

Åsa Gustafsson betonar att hela familjen behöver stöd. Inte bara det enskilda barnet.

– På 1990-talet omhändertogs barnen och så var det omhändertaget tills det blev 18 år. Sedan öppnade man dörren och önskade lycka till. Så gjorde man då, nu måste vi se till hela familjens behov.

Gustafsson räknar upp att föräldrarnas pyskiska hälsa måste stå i fokus och deras möjligheter att förvärvsarbeta, för det gynnar också barnet.

Barnbidraget bort från de rika?

Barnskyddsorganisationer betonar att den allra farligaste formen av barnfattigdom med tanke på barnets framtid är fattigdom under de första levnadsåren. Det finns en stark koppling till psykisk ohälsa, missbruk och utslagning i vuxen ålder för dem som har levt i fattigdom under sina första år.

Leif Grönroos från SDP vill att välbärgade familjer avstår från barnbidraget. Han får mothugg av Kristdemokraternas Jonathan Westergård och Svenska folkpartiets Åsa Gustafsson som tycker att alla ska få barnbidrag också i fortsättningen. Tvärtom tycker de att barnbidragen ska höjas, och Gustafsson säger bestämt att barnbidraget absolut inte borde beaktas då utkomststöden betalas ut.

Idag är det så att barnbidraget dras av från utkomststödet.

– De tusen första dagarna är de allra viktigaste för barnet med tanke på framtiden, psykisk hälsa, välmående. Därför borde under tre-åringar få ett högre barnbidrag än övriga barn, säger Gustafsson.

Gustafsson menar också att det här kan förebygga att fattigdom går i arv från förälder till barn.

Fattigdom, utbildningsnivå och läskunnighet går i arv

Fattigdom går fortsättnignsvis i arv i Finland. Tre av fyra unga som idag lyfter utkomststöd har en förälder som också lyfter utkomststöd.

En ung kvinna sitter vid ett fönster och tittar ut.
Bildtext Fattigdom går fortsättningsvis i arv i Finland.
Bild: Elva Etienne / AOP

Också utbildningsnivå och läskunnighet går i arv. Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU (eller Karvi som det också kallas) publicerade nyligen en rapport som visar att fattigdom och skolframgång hör ihop. Främst drabbar det här barn med invandrarbakgrund, men också finlandssvenska pojkar ser ut att hamna på efterkälken.

Satu Söderström tror inte på att fattigdomen går i arv i egentlig mening. Hon menar att det istället handlar om att vi stigmatiserar låginkomsttagare och ser ner på de som är fattiga.

– Vi ska ha ett uppmuntrande nätverk kring barnen så att de vågar tro på att de kan lyckas och komma bort från fattigdomen.

Leif Grönroos säger att en stor förbannelse dessutom är alla skärmar vi omger oss med, telefoner och läsplattor.

– Vi måste få bukt med detta! Familjerna behöver hjälp och stöd men barnfamiljerna har också sitt eget ansvar. Vi måste få bort de oerhörda sociala medierna som äter upp all vår fritid.

Westergård håller med om att familjerna behöver mer tid för varandra så att de kan vara tillsammans.

Hela diskussionen kan du se genom att trycka på länken högst upp.

Diskussion om artikeln