Finskspråkiga elevers attityd till svenskan har försämrats – allt färre ser nyttan av att kunna det andra inhemska

Finskspråkiga elever i nian har otillräckliga färdigheter i svenska när de fortsätter vidare till gymnasiet eller yrkesskolan. Det visar en ny rapport av Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU.

Drygt 4 200 elever i ett nittiotal skolor i hela landet deltog i NCU:s utvärdering som tittade på kunskaperna i svenska på nivå B1.

Bäst klarade eleverna sig när det gällde läsförståelse, medan hörförståelse och det talade språket låg på en medelnivå. Att skriva på svenska var det eleverna behärskade sämst, och här motsvarade kunskaperna betyg 5 eller lägre.

Vissa mönster är bekanta – flickor klarar sig bättre än pojkarna, särskilt de pojkar som är bosatta i förorterna eller på landsbygden. Rapporten konstaterar också att svenskakunskaperna hos dem som vill gå vidare till gymnasiet är bättre jämfört med dem som tänker gå i yrkesskola.

Elever från Lappland och Norra Finland klarade sig bäst, medan Egentliga Finland stod för de svagaste resultaten. Skillnaderna mellan städer, tätorter och landsbygder var mycket små eller obefintliga.

Kunskaperna stadigt dåliga, men attityden mot svenskan sämre

– Egentligen har inte kunskapsnivåerna ändrats så värst mycket, utan det är själva inställningen till svenskan som försämrats, säger Marita Härmälä som ledde NCU:s utvärdering.

Allt färre ser nyttan av att kunna svenska, både i vardagen och i eventuella yrkesverksamheter i framtiden jämfört med exempelvis matematik eller finska.

De förstår inte att man inte klarar sig bara med engelska

För att komma åt detta räcker det inte med att sätta in flera obligatoriska timmar i svenska i grundskolan, menar rapporten. Man måste också stimulera intresset genom aktiva åtgärder som genom musik, besök på svenskspråkiga teateruppsättningar, ordnande av temadagar, samarbeten med svenskspråkiga skolor och så vidare.

Dessutom bör skolorna se över hur de undervisar språket.

NCU:s rapport rekommenderar till exempel att lärare ger ut flera, kortare skrivuppgifter med lämpliga belöningar när de utförts och att man hittar metoder utanför de traditionella sätten att fokusera på grammatik och ordkunskap. Dessutom bör större fokus riktas på de elever där kunskaperna är som svagast och de bör få stöd och regelbunden, tydlig feedback.

Finländska skolungdomars minskande svenskakunskaper kan bli ett samhällsproblem på sikt

De nuvarande kunskapsnivåerna är sådana att det i framtiden kan betyda problem för företag och myndigheter när man ska försöka tillhandahålla service på svenska.

Informationen om när och i vilken grad svenskan används i olika sammanhang, exempelvis i olika yrken, borde bli bättre, konstaterar rapporten.

– Här tycker vi att det är studenthandledarnas roll att förklara för eleven att om du inte läser eller talar svenska så kan det stänga vissa dörrar för dig i framtiden, säger Härmälä.

Men det är inte bara det svenska språket som är i gungning i skolorna. Det minskade intresset för svenska hör ihop med en bredare trend där intresset för att lära sig andra språk utöver engelska är på nedåtgående bland finska skolungdomar.

– De förstår inte att man inte klarar sig bara med engelska. Man behöver också kunskaper i andra främmande språk, det kan vara svenska eller kanske rentav något annat språk, säger Härmälä.