Gigavasas framtid hänger på tillgången på kunnig arbetskraft: ”Vi behöver få de stora investeringarna att realiseras”

Uppemot 7 000 personer kommer att behövas inom batteriindustrin i Finland under de närmaste åren. Det handlar om en stor utmaning, säger Tor Stendahl, vd för Freyr Battery Finland.

Freyr Battery planerar för såväl en katodmaterialfabrik som en battericellsfabrik på Gigavasa-området. Nyligen signalerade bolaget att man ser Vasa som förstahandsval för katodfabriken.

Det finländska dotterbolagets vd Tor Stendahl har bara några dagar bakom sig på sin post, men är entusiastisk inför arbetet och framtiden. För tillfället är han på plats i Vasa under Energy Week bland annat för att diskutera det framtida behovet av arbetskraft.

Enligt Stendahl står man inför en betydande utmaning när det gäller att hitta personal med rätt kunskaper. Många av de batteriprojekt som planeras i Finland befinner sig i startgroparna och väntar på besked om faktiska investeringar. Stendahl tror att det behövs positiva besked för att få nästa boll i rullning.

– Vi behöver få de stora investeringarna att realiseras och den vägen föds intresset för de här jobben. Vi har många fina projekt på gång, men nu gäller det att få dem över tröskeln så att det verkligen blir konkret att de här människorna behövs, säger Stendahl.

Samtidigt är det en knepig ekvation att få utbud och efterfrågan att mötas.

– Hela den här gröna omställningen kräver en massa nya människor och all teknologi är ny. Vi kommer säkert att behöva hämta människor från utlandet men samtidigt tror jag att vi har väldigt mycket kunskap här också.

Vilket slags kunnande kommer just ni att behöva?

– Det behovet är så brett! Allt från mekaniskt arbete till kemikunskaper, processteknik, logistik, miljökunskap, säkerhet. Det handlar om allt från den som sitter i receptionen och tar emot till fabrikschefen.

Bolaget har en tät dialog med utbildningsinstitutionerna, berättar Stendahl. Det är nödvändigt för att utbildningarna ska kunna svara på industrins behov.

– Vi måste kunna definiera vilken grundnivå vi kräver. Sen har vi förstås eget ansvar för att skola upp de människor till den nivå som vi behöver med den specifika kunskap som är nödvändig för våra arbetsplatser.

Engelskspråkig utbildning behövs

En av de utbildningsanordnare som försöker svara på det kommande behovet från batteriindustrin är Vamia i Vasa, som nyligen ansökte om tillstånd att ordna en engelskspråkig utbildning inom el och automation.

Tillståndet beviljades ändå inte av Undervisnings- och kulturministeriet.

Vamias rektor Åsa Stenbacka medger att hon först blev mycket besviken då ministeriet ansåg att det räcker att utbildningen ordnas på finska och svenska. Idag är hon mer övertygad än någonsin om att den engelskspråkiga utbildningen behövs.

– Våra planer är att inte ge upp. Vi kommer att höra oss för och titta närmare på vad som krävs för att vi ska få det här tillståndet och så kommer vi att lämna in en ny ansökan, säger Stenbacka.

Enligt Stenbacka har Vamia redan länge jobbat för att framöver kunna svara på batteriindustrins behov av arbetskraft i Österbotten och Vasa. Man har bland annat kartlagt behoven och tittat på vilka utbildningar just Vamia kunde ordna. Idag uppskattas att 70 procent av de mellan 5 000 och 7 000 yrkespersoner som kommer att behövas inom batteriindustrin under de närmaste åren är sådana som avlagt en yrkesexamen.

Det är sannolikt att en del av dem behöver lockas hit från utlandet, men det är inte det enda orsaken till att det behövs en engelskspråkig utbildning.

Tor Stendahl, vd för Freyr Battery Finland, påpekar att engelskan är central för alla av bolagets fabriksanställda. Inte minst skolningen kommer att ske på engelska då många av de stora investeringarna görs av utländska bolag och teknologin kommer från utlandet.

Dessutom är det sannolikt att bristen på arbetskraft kommer att tvinga bolagen att även rekrytera personal från utlandet.

– Så det är mycket troligt att språket på fabriken kommer att vara engelska. Och det kräver förstås att även finländarna kan kommunicera på engelska på alla nivåer i fabriken, säger Stendahl.

Steg för steg framåt

Hur ser det då ut med de fabriksplaner som Freyr Battery har i Vasa? Tor Stendahl uppger att man tar det steg för steg. För tillfället väntar man på att få se hur miljökonsekvensprogrammet utfaller.

– När vi får ett utlåtande därifrån så vet vi om det finns förutsättningar för de här investeringarna. Efter det följer att ansöka om miljötillstånd, och den vägen tar vi det steg för steg, säger Stendahl.

Som deltagare på Energy Week har Stendahl enbart gott att säga om Vasa.

– Vasa har ett otroligt nätverk av företag i energibranschen. Det är en styrka som gör Vasa attraktivt för den här typen av investeringar.

Åsa Stenbacka är för sin del övertygad om att man i Vasa ska lyckas lösa de utmaningar som finns. Man samarbetar över språkgränserna för att hitta lösningar som fungerar i praktiken och enligt henne är samarbetet med företagen tätt och väl fungerande.

– Jag är helt säker på att vi kommer att få batteriindustrin hit, säger Stenbacka.